Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Penningvärde - Penningört - Penninska alperna - Penninska bergen - Pennisetum - Pennblubben - Pennsylvania (Penn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Penningört—Pennsylvania
810
Karta över Pennsylvania.
världen under skilda tidsskeden, t. ex. på
1500- och 1600-talet efter upptäckten av
Amerika. Silvrets och guldets värdeförändringar
delas givetvis av silver- och guldmynt, som ha
metallvärde efter halt och vikt. Ett
guldmynts metallvärde är emellertid i
innehavarens hand av underordnad betydelse i
jämförelse med dess köpkraft, vilken sålunda
bestämmer dess p. — Den sv. kronans värde
förringades väsentligt under världskriget, då
den allmänna prisnivån i landet steg till mera
än det tredubbla (1913 = 100, sept. 1920 =
359), men dess köpkraft tilltog åter
hastigt under fredskrisen 1920—22 (slutet av
1922 = 163). Genom prisfallet fr. o. m. hösten
1929 (till utgången av 1930 mera än 20 %)
har p. i Sverige närmat sig förkrigstidens p.
Litt.: K. Wicksell, »Föreläsningar», II (3:e
uppl. 1929); E. Lindahl, »Penningpolitikens
mål» (s. å.) och »Penningpolitikens medel»
(1930). E.F. K.S-n.
Penningört, bot., se Lysimachia.
Pennlnska alperna, se Alperna, sp. 627
och 628.
Pennlnska bergen, eng. Pennine chain,
bergsystem i n. England med n.—s. riktning, i n.
av en sänka skilt från Cheviot hills. P.
bilda vattendelare mellan Irländska sjön och
Nordsjön och nå högst i Cumberland (Cross
fell 882 m ö. h.). De bestå mest av
paleo-zoiska bergarter och innehålla kollager.
Pennisètum, huvudsaki. afrikanskt
grässläkte, har enblommiga småax med flera borst
och vanl. samlade i axlik ställning. P.
villo-sum, fjäderborstgräs, odlas som
prydnadsväxt. Om P. typboideum (Penicillaria
spicata), negerhirs, se Hirs. G. M-e.
Pennblubben, sammanslutning av svenska
författare för sällskaplig samvaro, bildad i
nov. 1922. Den är ansluten till The P.E.N.
club (Pen-club, P. E. N., förk. av poets,
play-wrights, editors, essayists, novelists), som
bildades i okt. 1921 i London. Jfr
Författarföreningar.
Pennsylvania [pensilvéFnjo], förk. P e n n.
el. P a., en av de 13 ursprungliga staterna i
U. S. A., begränsas i ö. av Delawarefloden
och når i n. v. upp till Eriesjön samt
begränsas i n., v. och s. mest av raka
konstruktions-gränser mot staterna New York (42° n. br.),
Ohio, West Virginia och Maryland; 116,872
kvkm, därav 762 kvkm vatten. 1790 var
folkmängden 434,373 (näst Virginia folkrikast),
1850 var den 2,311,786, steg 1900 till 6,302,115
samt 1930 till 9,631,350 (82 inv. per kvkm;
10,5% ökning sedan 1920), under senaste 100 år
näst staten New York folkrikast. 1920 var hela
den utlandsfödda vita befolkningen 1,387,850
(15,9 %), därav 222,764 italienare, 177,770
polacker, 161,124 ryssar etc. 19,847 voro
svenskfödda. Negrerna voro 284,568, därav nära
hälften boende i Filadelfia.
Endast längst i s. ö. når P. ned till
Atlantiska kustslätten, och i n. v. utgör
kustremsan vid Eriesjön en del av de stora inre
slätterna. Eljest domineras P. av
Appalach-erna (se d. o.). P:s n. ö. och n. v. delar ha
varit nedisade, och jordmånen där utgöres av
glaciala jordarter; den något större,
sydligare delen av P. har däremot ej täckts av
inlandsisen. P. avvattnas åt ö. av
Susquehanna-och Delawarefloderna, åt s. v. av Ohio och
dess källflöden. Det relativt kontinentala
klimatet belyses av temperatursiffrorna i jan.
Skala 1:4 miU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
