Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pergament - Pergament, Moses - Pergamentbrev el. Pärmbrev - Pergamentpapper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Pergament, M.—Pergamentpapper
836
Svenska riksrådets brev på pergament, daterat Vadstena* onsdagen näst
efter söndagen Invocavit i fastan (26 febr.) 1455, angående byte av
jord mellan kronan och biskopsbordet i Strängnäs. Rikssigillet
vidhänger. Originalet i Riksarkivet.
skinn m. m. — Namnet kommer av staden
Pergam on (se d. o.), i forntiden en viktig
tillverkningsort för p. Under senantiken och
medeltiden utgjorde p. det förnämsta
materialet för anbringande av skrift (se P e r
gamen tb re v). G. H-r.
Pergame’nt, Moses, tonsättare och
skriftställare (f. 1893 21/9h Utbildad i
Helsingfors och Petersburg, musikkritiker i Svenska
Dagbladet sedan 1923. P. har framträtt som
kompositör av modern skolning med
solosånger, körer, kammarmusik, romans för
violin och orkester, konsertuvertyr m. m. Av
hans verk för scenen ha utförts mimodramat
»Vision» (Svenska teatern i Helsingfors, 1924)
och det koreografiska poemet »Krelantems
och Eldeling» (Kungl. teatern, 1928). T. N.
Pergamentbrev el. P ä r m b r e v, på
pergament skrivna urkunder. Det av kalv- el.
fårskinn beredda pergamentet var i Europa länge
huvudmaterialet för böcker och off.
handlingar. Först pi 1200 talet (i Sverige från
1340-talet) började papper
användas. P. bestod av ett vikt
fyrkantigt stycke, oftast mera
brett än högt. Hoprullning
brukades i allm. icke i
Sverige. Urkunden skrevs i regel
endast på ena sidan; på
baksidan kunde antecknas
förvaringsort, innehåll m. m.
Texten skrevs efter vissa
formulär (för köpe-, gåvo-,
fastebrev, testamenten, fullmakter
o. s. v.); för dessa formler
re-dogöres i »urkundsläror» (se
D i p 1 o m a t i k). I början av
texten nämndes såväl
utfärdaren som adressaten. Vid
dateringen nyttjades mest den
romerska kalendern el. den
kristna helgonkalendern;
dateringen efter månadsdag blev
i Sverige vanlig först under
Gustav I. P. bekräftades
under medeltiden i regel med
vidhängda sigill. Den äldsta
kända nordiska urkunden är
Knut den heliges gåvobrev till
Lunds domkyrka 1085, som
dock icke bevarats i original.
Det äldsta nu bevarade
nordiska p. är Erik Emunes
konstitution 1135 för ett
kanik-prebende vid samma
domkyrka. Den äldsta svenska
urkund, som omtalas, torde vara
Sverker I:s och hans gemåls
stiftelsebrev för Alvastra
kloster från 1140-talet, men det
äldsta bevarade, i Sverige
skrivna p. gäller Viby kloster,
utfärdat av ärkebiskop
Stefan något av åren
1164—67-Den största svenska
samlingen av medeltida p.
förvaras i Riksarkivet och
omfattar omkr. 14,000, däri
inräknade diplomen från
Skoklosters-, Viks-, Sävstaholms- och
Bergshammarssamlingarna (de
tre första endast deponerade).
Till största delen utgöres Riksarkivets
samling av domkyrko- och klosterbrev,
indragna till följd av Västerås
riksdagsbeslut 1527. Deponerade äro där även
Vitt.-akad:s diplom. De äldsta svenska
statsur-kunderna på pergament ha till största
delen förstörts, mest genom slottsbranden 1697.
Även en stor mängd p. från nyare tid
förvaras i Riksarkivet. Andra betydande
samlingar av medeltida p. finnas bl. a. i
Uppsala univ.-bibl. (däribland från Ekagodset)
och i Linköpings stifts- och landsbibliotek
(däribland Brokindsbreven) samt i några
stadsarkiv, främst Stockholms men även
Halmstads, Jönköpings 0. a. Ehd. (E. Ngn.)
Pergamentpapper, ersättningsmedel för
pergament. P. iframställes genom att olimmat
papper doppas i svavelsyra el.
klorzinklös-ning och därefter sköljes i vatten.
Pappers-fibrerna svälla därvid starkt (jfr
Cellulosa). och papperet blir halvgenomskinligt och
ganska hållfast samt mjuknar i vatten utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
