Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persson, Daniel, i Tällberg - Persson, Matts - Persson, Nils, i Ringstorp - Persson, Nils (industriman) - Persson, Nils (riksdagsman) - Persson, Per (mekaniker) - Persson, Per (språkforskare) - Persson, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Persson, M.—Persson, S.
886
ringen 1916 (ordf.) och fögderiförvaltningen
1917 (ordf.). 1913—17 var han vice talman
och 1918 talman men måste under riksdagen
av hälsoskäl avsäga sig uppdraget. Han
anlitades flitigt för
utredningsuppdrag, bl. a.
försvarskommittén
1907—09, ang.
skiftesstadgan 1906—11,
fögderiförvaltningen
1909—12, fjärde
för-svarsberedningen (om
övningstiden) 1911—
14 och
civilkommissionen. P. anslöt sig
till Gamla
lantmannapartiet, gick efter
lantmannapartiernas
sammanslagning som
»vänstervilde» och deltog 1900 i Liberala
samlingspartiets bildande. Han tillhörde 1900—18
(utom 1908) dess förtroenderåd (1916—17 ordf.).
Vid 1907 års riksdag hade P. återupptagit en av
honom redan 1893 väckt motion om
nedsättning av valbarhetscensus till Första
kammaren till hälften och arvode åt dess ledamöter
(»Tällbergslinjen»). Denna motion gav
uppslaget till rösträttsfrågans lösning 1907.
Under senare år var hans inflytande i såväl parti
som kammare ganska stort. P. var även led.
av Frisinnade landsföreningens förtroenderåd
(ordf. 1917—18) och verkställande utskott.
Han var led. av kyrkomötena 1909 och 1915
samt landstingsman i Kopparbergs län 1907
—18 (ordf, från 1912). Gl.
Persson, Matts, riksdagsman (1754—1809).
Var vid 1786 och 1800 års riksdagar
fullmäktig i bondeståndet samt från sistnämnda
år led. av Riksgäldskontorets styrelse. Vid
1809 års riksdag var P. led. av både
konstitutionsutskottet och hemliga utskottet. Vid
R. F:s antagande ledde han sitt stånds
angrepp på privilegierna och dess strävanden
för all jords lika beskattning men måste
omsider ge vika. S. C.*
Persson, Nils, i Ringstorp,
lantbrukare, riksdagsman (1798—1871). Var
riksdagsman i bondeståndet vid riksdagarna 1844—53
samt 1859 och gjorde sig känd genom sin
klara framställningskonst och grundliga
kunskap i ekonomiska frågor. 1850 och 1859 var
han sitt stånds talman. P. var även
framstående kommunalman. B. E-r.
Persson, Nils, industriman (1836—1916).
Började i Hälsingborg egen affär 1860, var
en mycket driftig och framsynt affärsman
och kom även att spela en stor roll som
industriidkare. Han grundläde på
1870-talet en superfosfatfabrik i Hälsingborg och
intog snart en ledande ställning inom
konstgödselindustrien i Skåne. 1891 började han
bearbeta kopparfyndigheter på Sulitelma och
skapade där ett storartat företag, samtidigt
som han var intresserad i andra norska
bergverk; exploateringen av
Sulitelmafyndighe-terna ledde även till bildandet av ett
kopparverk i Hälsingborg 1900. P. grundade
Hälsingborgs ångtegelbruk 1880, organiserade
produktionen av stenkol och eldfast lera i
Skrom-berga o. s. v. Han var ordf, i Hälsingborgs
stadsfullmäktige 1904—08, nederländsk v.
konsul 1875—1903, tysk konsul 1894—1909
och tillhörde 1898—1902 Första kammaren
(höger). P. lämnade frikostiga bidrag till
vetenskapliga forskningsresor och var även i
övrigt en mecenat i stor stil. — Biogr. av
K. Hj. Lundgren (1919). A. A-t.
Persson, Nils, riksdagsman,
kommunalman (1865—1927). Han ägnade sig i Malmö
åt muraryrket och vann synnerligen stort
förtroende inom fackföreningsrörelsen, var 1894
—1922 ordf, i Svenska murarförbundet och
dettas kassör 1922—24. P. var från 1901 led.
av Malmö stadsfullmäktige (ordf, från 1919).
Han tillhörde det socialdemokratiska partiets
veteraner inom riksdagen, där han var led.
av Andra kammaren 1903—16 samt av Första
kammaren 1917—lagtiman 1919 och 1922—26;
han var därvid bl. a. led. av
jordbruksutskottet och konstitutionsutskottet och anlitades
för en mängd utredningar. P. var en av den
svenska arbetarrörelsens trygga, uppbyggande
krafter. Genom sin vederhäftighet och
kunnighet utövade han stort personligt inflytande
i det förberedande politiska och kommunala
arbetet. R. L-dm.
Persson, Per, mekaniker (1849—1909).
Utvecklade tekniken för framställning av
strump-stolsarbeten genom sin uppfinning av en
automatisk räkneapparat för långstickmaskiner
(1889). En av P. konstruerad sinnrik
handstickmaskin blev föremål för fabriksmässig
tillv. genom a.-b. Per Perssons väv- och
stickmaskin i Stockholm (gr. 1894). G. H-r.
Persson, Per, språkforskare (1857—1929).
Blev 1883 fil. lic. och 1886 fil. dr, s. å. docent
i klassiska språk samt var 1895—1922 prof,
i latinska språket och litteraturen, allt vid
Uppsala univ. Tidigt
förvärvade han sig
genom vetenskapliga
arbeten namn som en av
Sveriges mest
framstående forskare på
den jämförande
språkvetenskapens område.
1891 utgav P.
»Studien zur Lehre von
der
Wurzelerweite-rung und
Wurzelvaria-tion» (iUppsalaUniv:s
Årsskr.),
grundläggande för den indoger-
manska stambildningsläran. I »Beiträge zur
indogermanischen Wortforschung» (2 bd, 1912)
ha sällsynt behärskning av de olika
indoger-manska språken och utomordentlig fyndighet
på det etymologiska området skapat ett verk
av monumental karaktär, vilket blivit
vägledande för det fortsatta arbetet inom den
komparativa lingvistiken. Bland hans den
latinska filologien mer direkt berörande arbeten
märkas »Adnotationum Plautinarum specimen
I» (1894) och »Om ett nyligen upptäckt
fragment af en romersk kommunallag» (i Skrifter
utg. av K. Humanistiska Vet.-samf. i
Uppsala, V: 12, 1897). P. var led. av Vet.-akad.
(1924). På hans 65-årsdag, 31 dec. 1922,
tillägnades honom en festskrift, »Strena
philo-logica Upsaliensis». E. N-n.
Persson, Sven, tidningsman, politiker (1873
—1919). Var först snickare, blev 1898
träarbetarförbundets platsförtroendeman för
Göteborg och var 1900—03 förtroendeman i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
