Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peru, República del Perú - Befolkning - Religion och undervisning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Peru (Religion och undervisning—Näringar)
892
Se även karta vid Bolivia.
säkert vara för högt angivet, då ofta även
mestiser av övervägande ljus hudfärg
medräknats. De flesta vita bo i städerna; i nyare
tid ha några tusentals européer slagit sig ned
i Lima och hamnstäderna. I berglandet bo
allt-jämnt q u i c h u a (se d. o.), inkarikets gamla
kulturfolk, vilkas språk ännu talas över en
stor del av P.; trakten kring Titicacasjön är
centrum för a y m a r a (se d. o.). Bland
kustlandets stammar märkas kvarlevor av
kulturfolket c h i m u. Skogslandets indianer äro
täml. oberörda av civilisationen; vid
Mara-non förekomma bl. a. arowak- och
karibstam-mar, i mell. delarna panofolk och i s. bl. a.
tupf. Negrernas antal har sedan slaveriets
upphävande (1856) avtagit. Kustlandets städer
och odlingsdistrikt hysa omkr. 1/4 av
befolkningen; återstoden bor huvudsaki. i
berglan
det, medan skogslandet är ytterligt glest
befolkat.
Religion och undervisning. Enl.
författningen råder full religionsfrihet, men skolorna
få endast meddela undervisning i rom.-kat.
läran, som är statsreligion.
Primärundervisningen är obligatorisk och kostnadsfri; 1929
funnos 3,553 folkskolor med 318,735 lärjungar.
Bland högre undervisningsanstalter märkas
San Marcosuniv. och tekn. högskolan i Lima
samt provinsuniv. i Arequipa,Cusco ochTrujillo.
Näringar. Jordbruk med binäringar ger
uppehälle åt omkr. 80 % av befolkningen.
Kustlandets slätter och dalar, som i ökad
omfattning konstbevattnas, bilda
medelpunkten för plantageodlingen, till stor del
finansierad av britt, och amerik. kapital. Viktigast
äro rörsockerplantagerna, som 1929
produ
PERU
SK ala l:15xmll.
Jhixruhstad i departement och provins
med departemerctstyrelse
Obenärnni. departement har samma
namnsom tamidstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
