Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestalozzi, Johann Heinrich - Pester Lloyd - Pesti Hírlap - Pesti Napló - Pestrot - Pestserum - Pestvaccin - Pétain, Henri Philippe - Petalaks - Petalit - Petander, David - Petar - Petard - Petasites
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Pester Lloyd—Petasites
906
systematiskt utformad plan för den
grundläggande barnundervisningen. Hans allmänna
pedagogiska åskådning inrymmer idéer och
antydningar av grundläggande betydelse för
1800-talets pedagogiska utveckling, även om
hans pedagogiska författarskap hade sina
stora brister. Först och sist har dock P. haft
en förblivande betydelse i uppfostrans
historia genom den gränslösa hängivenhet, varmed
han omfattade uppfostrarens kall. — P:s
porträtt återges på vidstående plansch.
P:s arbeten ha utgivits i olika editioner.
I anslutning till Pestalozzijubileet 1927 har
påbörjats en ny edition, av vilken bd 1—5 och
8—9 hittills utkommit (Berlin 1927—30).
Vidare ha under senare år utkommit flera
Pestalozzibiografier, däribland följ.: P.
Na-torp, »P. Sein Leben und seine Ideen» (5:e
uppl. 1927); F. Delekat, »J. H. P., der Mensch,
der Philosoph und der Erzieher» (1926); H.
Walsemann, »P. Sein Leben, sein System und
seine Methode» (1926). Flera av P:s skrifter
äro övers, till sv. Av arbeten på sv. om P. må
särskilt nämnas H. Larsson, »Rousseau och P.»
(1910), C. Kastman, »P.» (1911), och A. Lilius,
»P., hans liv och gärning» (1929). K. N-d.
Pester Lloyd [pä’Jter ISTt], tyskspråkig
liberal tidning i Budapest, uppsatt 1854,
redigerad 1868—1906 av Max Falk (se d. o.).
Pesti Hirlap [pä’Jti hFrlap],
liberal-nationell morgontidning i Budapest, gr. 1878. — L.
Kossuth utgav 1841—-44 en tidning med
samma namn, vilken upphörde 1849.
Pesti Naplö [pä^ti na’plå], liberal
morgontidning i Budapest, gr. 1850.
Pestrot, bot., se Petasites.
Pestserum, blodserum från djur, vanl. häst,
som immuniserats med pestbaciller,
framställdes först av Yersin och nyttjas till
behandling av pest. Serums verkan är mycket
osäker. H. D.
Pestvaccin, ympämne till vaccinering av
människor mot pest. Det utgöres av i
fysiologisk koksaltlösning uppslammade
pestbakterier, som dödats genom uppvärmning eller
behandling med eter. Vid vaccineringen göras
vanl. tre injektioner under huden med några
dagars intervall mellan injektionerna och med
för varje gång ökad dos av vaccinet. Ibland
uppträda en lindrig temperaturstegring
efter behandlingen samt lokal ömhet på
injek-tionsplatsen. Denna skyddsympning lämnar
ej fullständigt skydd mot pestinfektionen
men har dock visat sig vara av mycket stort
värde bland de åtgärder, som avse att hindra
pestens spridning. Den begagnas i särskilt
stor utsträckning i Britt. Indien. H. D.
Pétain [petå’], Henri Philippe, fransk
marskalk (f. 1856 24/4). Var vid världskrigets
utbrott överste och regementschef samt t. f.
brigadchef. Aug. 1914 blev P. brigadgeneral,
chef för 33 :e armékåren (i Artois) okt. s. å.,
divisionsgeneral april 1915, chef för 2:a
armén (i Champagne) juni s. å. samt chef för
Verduns försvarsområde febr. 1916, där han
med stor energi och skicklighet ordnade
tillförseln av trupper och material samt
organiserade försvaret. Han blev maj 1916 chef
för mittarmégruppen på fronten
Reims—Ver-dun, utnämndes 28 april 1917 efter Nivelles
förlustrika anfall till chef för franska arméns
generalstab och tillika teknisk rådgivare åt
krigsministern samt efter Nivelle
överbefälhavare över n. och n. ö. arméerna (jfr
Belgisk-franska fronten, sp. 1178 ff.).
Det är P:s förtjänst, att den rubbade
tillförsikten och disciplinen
inom de franska
arméerna återställdes.
Då så var möjligt,
sökte han för sina
trupper undvika
ödeläggande förluster.
Som högste
befälhavare för de franska
arméerna kvarstod P.
även under krigets
sista skede, då
marskalk Foch blivit
högste befälhavare för
de allierades samtliga
trupper. P. mottog marskalksstaven i Metz
21 nov. 1918. Han blev samtidigt medlem
av Conseil supérieur de la guerre och året
därpå vicepresident i detta råd och var
generalinspektör för armén från 1919 till
febr. 1931, då han i stället blev
generalinspektör för luftförsvaret med vidsträckt
befogenhet. Han hade 1925 överbefälet under
fälttåget i Marocko. Led. av Fr. akad. (1929). —
Litt.: P. Painlevé, »Comment j’ai nommé Foch
et P.» (1924); B. H. Liddell-Hart,
»Reputa-tions» (1928). P. har själv skrivit »La bataille
de Verdun» (1929). M. B-dt.
Pe’talaks, fi. Pe’talahti, kustsocken i Vasa
län, Finland; 119 kvkm, 2,934 inv. (1930),
svensktalande. O. Brn.
Petallt (av grek. pe’talon, blad), ett vanl.
färglöst till vitt el. grått, ibland rödaktigt,
glasglänsande, monoklint kristalliserande
mineral av ett litiumaluminiumsilikat,
Li20 . AI2O3.8 Si O2, med god klyvbarhet
särskilt i en riktning, hårdheten 6—6,5 och spec.
v. 2,4—2,5. Se även L i t i u m. N. Zn.
Peta’nder, David, präst (1875—1914). Blev
student 1894, teol. kand. 1903 och prästvigdes
s. å. Efter ett årtiondes verksamhet i
Härnösands stift lämnade han 1911 sin tjänst för
att under vandringar genom bygderna
frambära och i livet omsätta sin tolstojanskt
färgade förkunnelse om »Himmelriket».
»Vand-rarprästen» bildade intet samfund men vann
många anhängare genom sin enkla gripande
förkunnelse och sin helgonlika vandel.
Häktad för ohörsamhet mot mobiliseringslagen i
samband med krigsutbrottet 1914, bröts han
fullständigt ned och dog 6 okt. s. å. — Litt.:
Maria Jouvin, »D. P.» (1921); O. Seger, »D.
P.» (1929). HgPl.
Pe’tar, serbokroatisk form för Peter.
Petärd (fr. pétard), med krut fylld
bronscylinder (mina), som fästes vid en mur el. dyl.
för att spränga denna. P. kom första gången
till användning i Frankrike 1570 men nyttjas
ej längre. (G. af W-dt.)
Petasites, släkte av fam. korgblommiga,
med enkönade blommor på skilda stånd.
Tidigt på våren uppväxa från den långa
jordstammen fjällbeklädda blommande skott med
flera, ofta talrika korgar i klase el. kvast.
Stora, långskaftade, njurlika el.
triangelfor-miga blad skjuta senare upp. I Sverige
finnas fyra arter. Vanligast är P. officinalis,
pestrot, som har njurlika, ända till 7 dm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
