Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter I:s ö - Peter den stores bukt - Peter den stores fästning - Peter den stores testamente - Peter Eremiten, Peter av Amiens - Peterhead - Peterhof (Leninsk) - Petermann, August - Petermanns Mitteilungen - Peter-Paulsfesten - Peterpaulsfästningen, Peterpaulskatedralen - Peters, Carl Christian - Peters, Karl - Petersburg, Sankt - Petersen, Carl Georg Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Peter den stores bukt—Petersen, C. G. J.
912
peditionen 1928—29 och har i en kungörelse
lagts under norsk statsöverhöghet.
Peter den stores bukt, vik av Japanska
havet, på Asiens ö. kust, n. om halvön
Korea; bildar inlopp till Vladivostok. P.
delas i två delar av halvön Muraviev, som
skiljer Amurviken i v. från Ussuriviken i ö.
Peter den stores fästning kallades en tid av
ryssarna det befästningssystem, som
omfattade hela Finska viken med närliggande
kuststräckor och skärgårdar n. och s. om viken.
Vid Finska vikens innersta del bildade
Kron-stadt skydd för huvudstaden och flottan, på
Finska vikens stränder Helsingfors med
Sveaborg samt Reval marina stödjepunkter.
S. om viken skyddades förbindelsen med
Rigabukten bakom öarna Dagö och ösel av
befästningar. Under världskriget anlades
befästningar även på Åland. L.af P.
Peter den stores testamente, en ryktbar
historisk mystifikation, som har formen av
anvisningar till Peter den stores efterträdare
på ryska tronen om rysk expansionspolitik
på grannstaternas bekostnad. Där förordas
bl. a. Polens delning, erövringskrig mot
Sverige, expansion i Turkiet, protektorat över
alla ortodoxa kyrkans anhängare m. m.
Aktstycket publicerades f. ggn 1812 i
sammandrag i C. L. Lesurs arbete »Des progrès de la
puissance russe» och fullständigare 1866 av F.
Gaillardet i »Mémoires sur la chevalière
d’Eon». »Testamentets» egenskap av falsarium
har uppvisats av den tyske historikern H.
Bresslau (»Das Testament Peters des
Gros-sen», i Sybels Historische Zeitschrift, d. 41,
1879). Han påvisade, att urkällan varit ett
memorial, som 1797 tillställdes franska
di-rektoriet av en f. d. polsk officer Sokolnicki,
som därmed i polskt intresse velat egga
Frankrike mot Ryssland. — Det s. k.
testamentet är tr. i sv. övers, av R. Kjellén i
»Stormakterna», III (2:a uppl. 1913), och han
har refererat Bresslaus forskningsresultat i
»Politiska essayer», I (1914). V. S-g.
Peter Eremiten, Peter av Amiens,
kors-farare (d. omkr. 1115). En 1100-talslegend gör
P., en asket från Picardie, till korstågens
upphovsman. Detta har ej stöd i
samtida källor. P. var en av de många, som
predikade korståg, och ledde en av de
oordnade folkskaror, som våren 1096 gåvo sig i
väg; den upprevs snart i Mindre Asien. P.
deltog sedan i första korståget, återvände
efter Jerusalems erövring 1099 och blev
klos-terprior i stiftet Liége. Monogr. av H.
Hagen-mayer (1879). B. H-d.
Peterhead [pPtahed], hamnstad i skotska
grevsk. Aberdeen; 13,126 inv. (1921). P. har
varit en huvudstation för val- och sälfångst.
Betydande sillfiske.
Peterhof (L e n i n s k), stad vid Finska
viken, 33 km från Leningrad med järnväg;
8,925 inv. (1926). Slottet P., nu museum, var
förr ett av tsarhovets vackraste
sommarresidens, med praktfulla parker efter mönster av
Versailles. Huvudbyggnaden anlades av Peter
den store 1715.
Petermann, August, tysk kartograf (1822
—78), arbetade 1839—45 i H. K. Berghaus’
(se d. o.) kartografiska institut, 1845—54 i
England samt efter 1854 i J. Perthes’
geografiska anstalt i Gotha, där han från 1855 ut-
gav Dr A.
Peter-manns Mitteilungen
(senedan). Bland hans
talrika kartarbeten
märkas revideringen
av Stielers Atlas,
kartor över inre Afrika,
Nordamerikas förenta
stater samt
Australien. Kartbilden var
för honom
geografiens utgångspunkt och
slutmål. Tysk
monografi över P. av E.
Weller (1914). O. Sjn.
Petermanns Mitteilungen, geografisk
tidskrift, grundad 1855 av A. Petermann (se d. o.),
har långa tider varit ett centralorgan för
geografisk forskning, vilken ställning den dock
numera får dela med andra. Se
Geografiska sällskap och Geografiska
tidskrifter. Som bilagor
(Ergänzungs-hefte) ha åtskilliga geografiska specialarbeten
publicerats. O. Sjn.
Peter-Paulsfesten (fe’stum apostolörum
Pe’-tri et Päu’li) firas 29 juni till minne av den
martyrdöd, som apostlarna Petrus och Paulus
uppges ha lidit i Rom under Neros tid. I
Rom nämnes den först 354. Hg Pl.
Peterpaulsfästningen, Peterpaulskatedralen,
se Leningrad, sp. 995.
Peters, Carl Christian, dansk
skulptör (1822—99). Studerade i Köpenhamn och
i Italien och var länge verksam i hemlandet,
prof, vid akad. 1868—89. P. tog starkt
intryck av bronsverk i Pompeji och
Hercula-neum; i främsta ledet bland hans arbeten stå
figurbilder i liten skala (lekande fauner o.
dyl.) samt konstindustriella alster i ädel
metall (bl. a. Ingemanns guldhorn 1859, i
Fre-deriksborgssamlingen). Mindre betydande äro
hans statyer. G-g N.
Peters, Karl, tysk upptäcktsresande och
kolonialpolitiker (1856—1918). Grundade 1884
i Berlin Sällskapet för tysk kolonisation,
vars första expedition till Östafrika han s. å.
ledde. 1885 stiftade
han Tyska
östafrikanska sällskapet, för
vars räkning han
förvärvat stora områden
genom fördrag med
sultanen av Sansibar
och infödda
negerhövdingar. P. ledde 1889
—90 en expedition till
Uganda (urspr. för
att undsätta Emin
pascha) och var 1891
—92 regeringskom-
missarie i Östafrika.
P. grundade sedermera ett tyskt-engelskt
kolonial- och handelssällskap samt företog 1899
—1901 och 1905 resor i Sambesiområdet, där
han ansåg sig ha återupptäckt Ofir (se d. o.).
Bland hans skrifter märkas »Die deutsche
Emin-Pascha-Expedition» (1891; »Nytt ljus
öfver mörkaste Afrika», s. å.) och
»Lebens-erinnerungen» (1918). O. Sjn.
Petersburg, Sankt, ry. Sankt Peterburg,
nu Leningrad (se d. o.).
Pe’tersen, Carl Georg Johannes, dansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>