Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersson, Gustaf Albert - Petersson, Gustaf Walfrid - Petersson, Ingemar - Petersson, Johan Kristian Herbert - Petersson, Nils, i Runstorp - Petersson, Per Alfred, i Påboda - Peterwardein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Petersson, G. W.—Peterwardein
922
garna om nyttjanderätt, stadsplan,
äktenskaps ingående, aktiebolag, ekonomiska
föreningar m. m. Efter sin avgång 1911 från
statsrådsämbetet var P. president i
Kammarrätten till 1921. Han var 1912—17 led. av
Andra kammaren (moderat) samt 1914—17
ordf, i lagutskottet. Jur. hedersdr i Uppsala
1917. C.G.Bj.
Petersson, Gustaf Walfrid, geolog,
prof, i gruvvetenskap (f. 1862 17/3). Blev fil.
dr 1890, statsgeolog 1897 samt var prof, vid
Tekniska högskolan 1901—27, därjämte 1903
—27 föreståndare för dess avd. för
bergsvetenskap, i vilka egenskaper han inlagt stora
förtjänster om den högre tekniska
undervisningen i faeket. Som geolog har P. ägnat
sig särskilt åt studiet av Sveriges
malmfyndigheter. P. har även omhänderhaft viktiga
offentliga utredningar av gruvteknisk art,
särskilt ang. de lappländska järnmalmsfälten.
Bland hans skrifter märkas »Nordmarks
gruf-vors odalfält» (1896), kapitel i »Iron ore
re-sources of the world» (1910), »Om anrikning
af svenska järnmalmer» (1903), »Den svenska
järnmalmsanrikningens nuvarande
ståndpunkt» (1910) och »Djupundersökningarna i
Kiirunavaara och Gellivare Malmberg» (i
Jernkontorets Annaler 1924).
Petersson, Ingemar, ingenjör (f. 1870
12/3). Utexaminerades 1893 från Tekniska
högskolans väg- och vattenbyggnadsavd., var
1898-—1906 baningenjör vid S. J., blev 1898
löjtnant, 1908 kapten, 1918 major och 1927
överstelöjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren samt 1910 led. av
Djurgårdskommis-sionen och är dess chef sedan 1919. P. var
därjämte 1916—28 vägkonsulent i
Stockholms län. Han har innehaft en mängd
tekniska utredningsuppdrag, är konsulterande
ingenjör inom det kommunikationstekniska
facket och har som sådan anlitats bl. a. av
Finlands regering vid vägväsendets nydaning.
Petersson, JohanKristianHerbert,
språkforskare (1881—1927). Blev fil. dr 1912,
docent i jämförande språkforskning 1911 och
prof, i sanskrit med jämförande
indoeuro-peisk språkforskning 1923, allt i Lund. Bland
P:s skrifter, som tillhöra det etymologiska
området, må nämnas »Studien über die
indo-germanische Heteroklisie» (1921).
Petersson, Nils, i Euntorp,
riksdagsman (1828—96). Var led. av bondeståndet vid
riksdagarna fr. o. m. 1859 samt av Andra
kammaren från 1873 till sin död. P. var en
av Lantmannapartiets mest konservativa och
samtidigt till ytterlighet sparsamhetsivrande
led. Som tullskyddsvän medverkade han vid
Nya lantmannapartiets bildande och fick plats
i dess förtroenderåd. Var 1873—78 led. av
lagutskottet, 1879—96 led. av statsutskottet.
1883 motarbetade han i försvarsutskottet det
då framlagda härordningsförslaget; däremot
stödde han 1892 års förslag. (L. K.)
Petersson, Per Alfred, i Påboda,
politiker (18 6 0 25/b—1920 n/io). övertog efter
att ha genomgått folkhögskola och en
missionsskola 1886 skötseln av fädernegården
Påboda i Kalmar län, vilken han 1887 inköpte
och betydligt drev upp. P. gjorde sig tidigt
uppskattad för duglighet och energi, valdes
till landstingsman 1894 och s. å. till led. av
Andra kammaren. I riksdagen, där han slöt
sig till Lantmannapartiet, gjorde han sig
snart bemärkt och vann inflytande. Han var
led. av statsutskottet 1903—05, av
lagutskottet 1906. Vid 1905 års första urtima riksdag
tillhörde han
särskilda utskottet för
norska frågan och
kallades 2 aug. s. å. till
jordbruksminister i
Lundebergs
koalitions-ministär (»den förste
bonden i kungens
råd»). Han avgick med
den övriga ministären
i nov. s. å. P. deltog
1906 i Nationella
framstegspartiets bildande
och insattes i dess
förtroenderåd. Genom den
främst av honom framburna motionen s. å.
om proportionella val även till Första
kammaren och nedsättning av det kommunala
röstmaximum (»Påbodaförslaget») gav han det
avgörande uppslaget till rösträttsfrågans
lösning 1907. Vid ministären Staaffs avgång i
maj 1906 erhöll P. i uppdrag att bilda ministär
men avböjde och inträdde i stället som
jordbruksminister i ministären Lindman. På grund
av meningsskiljaktighet ang. tillämpningen
av § 46 R. O. utträdde P. jämte två andra
statsråd 17 mars 1909 ur regeringen. Han
närmade sig därefter alltmer det liberala
partiet och övergick öppet till detta 1910, varpå
han som liberal kandidat invaldes i Första
kammaren (efter att 1909—10 ha stått
utanför riksdagen). Hösten 1911 blev han
jordbruksminister i den andra ministären Staaff.
Han avgick med denna 17 febr. 1914. Vid
riksdagarna 1914—17 var P. led. av
jordbruksutskottet och hemliga utskottet, andra
riksdagen 1914 även av försvarsutskottet. Vid
Edénska ministärens bildande 19 okt. 1917
blev P. för fjärde gången jordbruksminister.
Han avgick med ministärens övriga liberala
ledamöter 6 mars 1920. P. utvecklade som
chef för jordbruksdep. en kraftig verksamhet.
Bland på hans föredragning avgjorda
viktigare ärenden må här nämnas
lantmäteri-väsendets omorganisation 1908—09, nya
grunder för upplåtelse av jord från
kronoegen-domar 1909, ändrad organisation av
statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
1911, upprättandet av en högre
skogsundervis-ningsanstalt 1912 och den s. k.
spannmålsreg-leringen vid 1919 års urtima riksdag. Under
den svåra kristiden 1917—19 utvecklade P. en
energisk verksamhet samt ingrep kraftigt och
ledande i folkhushållningskommissionens
arbete, vilket han omlade och förenklade för
att förbereda återgången till normala
förhållanden. P. utnämndes våren 1920 till
landshövding i Stockholms län men kunde på grund
av sjuklighet aldrig i verkligheten utöva detta
ämbete. P. var led. av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd från 1910 samt av
Frisinnade landsföreningens förtroenderåd från
1910 och ordf, i dess verkst. utskott 1916
—20. P:s politiska utveckling syntes även
under senare år föra honom alltmera åt
vänster, men hans politik utmärktes alltid av en
viss försiktighet, parad med lugn kraft. Gl.
Peterwardein [-vardäPn], serbokroat. Petro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
