Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petrarca, Francesco - Petre, släkt - Petre, Robert - Petre, Thore (Johan Theodor) - Petreiska Arabien - Petrejus, P. - Petrelli, Daniel Teodor Johannes - Petrén, släkt - Petrén, Bror August - Petrén, Daniel Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Petre—Petrén, D. A.
930
(1904) och L. Suttina (1908), monogr. av P. de
Nolhac (2:a uppl., 2 bd, 1907), F. de Sanctis (3:e
uppl. 1921) och H. W. Eppelsheimer (1920). —
P:s porträtt återges på vidst.plansch. P. A. G.*
Petre, svensk släkt, urspr. från England.
William P. (d. 1572) var statssekr. under
Henrik VIIl:s regering och fader till John
P., som 1603 blev baron P. of Writtle.
Dennes sons yngste son, George P. (d.
1627), var borgmästare i Montrose
(Skottland). Tre den sistnämndes söner inkommo till
Sverige. Av dem blev Robert P. (1614—90)
brukspatron på Brattfors (Gästrikland). Om
dennes sonsons sonson Thore P. se nedan. Den
sistnämndes sonson godsägaren Torsten
P. (1863—1928) var tonsättare; hans
kompositioner för piano, solosånger m. m. blevo
mycket omtyckta. Han utgav diktsamlingen
»Flingor och flisor» (1913). Om släkten jfr
C. G. Laurin, »Minnen 1888—1898» (1930).
Petre. Robert, krigare (1681—1725);
namnet torde vara en grecisering av Berg.
Aus-kulterade först hos en häradshövding men
tog 1702 anställning vid Hälsinge reg:te och
blev fänrik där 1707. P. blev fången efter
Poltavaslaget 1709. Hans dagbok för åren 1702
—09, utg. av A. Quennerstedt i »Karolinska
krigares dagböcker», I (1901), är en värdefull
källa till nordiska krigets historia. (Wdt.)
Petre, Thore (Johan Theodor),
industrimän, politiker (1793—1853); se släktart.
P. ägnade sig först åt juridiska studier och
var 1812 bondeståndets kanslist. Snart
övertog han ledningen av
Hofors och Hammarby
bruk i Gästrikland,
vilka han förde mot
en storslagen
utveckling. Från 1834 till
sin död var P.
bruks-ägarnas representant
i borgarståndet. Där
gjorde sig hans
lysande vältalighet och
stora
kunskapsrikedom helt gällande.
Han anslöt sig till
ståndets liberala
oppo
sition, och redan vid sin första riksdag väckte
han uppmärksamhet, icke minst då han som
oppositionsman uteslöts från den kungliga
taffeln för riksstånden. 1840 tillhörde P.
konstitutionsutskottet, där han liksom senare i
statsutskottet nedlade ett betydelsefullt
arbete. Varm anhängare av
representationsreformen. var P. en av ledarna för
örebro-mötena 1849 och 1850, vid vilka han
uppträdde på den radikala linje, som vid 1850—51
års riksdag bekämpade det kungliga
representationsförslaget. B. E-r.
Petièiska Arabien, lat. Ara/bia petrae’a,
äldre namn på n. delen av Sinaihalvön med
angränsande del av n. v. Arabien, är
uppkallat efter staden Petra.
Petrèjus, P., se Petrus Petre jus.
PetreJIi, Daniel Teodor Johannes,
militär, arkivman (f. 1853 2/4). Blev löjtnant
vid Första livgrenadjärreg:tet 1882, amanuens
vid Generalstaben 1884, kapten 1894 och
krigsarkivarie 1898. P. har inlagt betydande
förtjänst om Krigsarkivets ordnande.
Dess
utom har han framgångsrikt verkat för
studiet och bevarandet till eftervärlden av såväl
inhemska fanor och standar som från fienden
erövrade segertecken. 1906 förordnades han
att vara inspektor för Livrustkammaren och
1907 att ha överinseende över statens
trofésamling. Han har utgivit flera arbeten och
uppsatser, bl. a. »Anteckningar om svenska
och finska fanor och standar intill 1686»
(1892), »Standar och dragonfanor...
hemförda af svenska trupper» (1895; tills, m. E.
S. Liljedahl, »Narvatroféer i statens
trofésamling» (1907; tills, m. A. Lagrelius). B. Stn.
Petrén, svensk släkt. Kvarnägaren Carl
Henrik Pettersson i ö. Ryd (Östergötland)
var i sitt gifte med en syster till
matematikern C. J. D. Hill (se d. o.) fader till
kyrkoherden i Halmstads pastorat i Skåne Carl
Daniel Edvard Petrén (1825—1901).
Om dennes söner D. A. P., K. A. P., B. A. P.
och E. G. P. se nedan. Av de sistnämndas
bröder var justitierådet Johan Edvard
P. (1863—1930) konsultativt statsråd 1905
och hovrättsrådet Viktor Esaias Ok t
a-v u s P. (f. 1876 27/7) justitieombudsman 1915
—18; en annan bror, Jakob Georg P.
(f. 18 7 2 29/5), är prof, i bergskemi och
metallurgi vid Tekniska högskolan sedan 1911.
Petrén, Broi August, jurist, politiker
(f. 1870 28/s); jfr släktart. Studerade i Lund
och blev 1909 hovrättsråd i Hovrätten över
Skåne och Blekinge. P. var 1908—11 och
1914 (andra lagtiman)
led. av Andra
kammaren, där han anslöt
sig till Liberala
samlingspartiet. 1912—14
(första lagtiman) satt
P. i Första
kammaren. Han var okt.
1911—febr. 1914
konsultativt statsråd i
Staaffs och okt. 1917
—mars 1920 i Edéns
ministär. P. var åter
led. av Första
kammaren 1918—20 och
1922—25. Han satt 1914 i försvarsutskottet
och var 1922—25 ordf, i andra lagutskottet, där
han gjorde en utmärkt insats. Hans strängt
sakliga inlägg i riksdagsdebatterna tillvunno
sig stor uppmärksamhet. Ehuru varm
nyk-terhetsvän, ogillade P. förbudsfrågans
framdrivande på Frisinnade landsföreningens
program 1923. Han slöt sig efter
partisprängningen till Sveriges liberala parti och blev
led. av dess verkställande utskott. Sedan 1915
är P. häradshövding i Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga. Malmöhus län. Gl.
Petrén, Daniel Alfred, läkare (f. 1867
13/3); se släktart. Blev med. dr vid Karol.
inst. 1908 och var docent i psykiatri där 1909
—18. P. var överinspektör för
sinnessjukvården i riket 1909—24. Han fick professors
titel 1924 samt blev 1929 prof, i psykiatri vid
Uppsala univ. och överläkare vid Ulleråkers
sjukhus i Uppsala. Sedan 1911 är P. led. av
Första kammaren, där han tillhör det
socialdemokratiska partiet. Han har varit led. av
flera kommittéer ang. organisatoriska och
legislativa förändringar rörande vården av
XV. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
