Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petrén, Daniel Alfred - Petrén, Erik Gustaf - Petrén, Karl Anders - Petri, S:t - Petri, Alma - Petri, Laura - Petri cathedra - Petrie, William Matthew Flinders - Petrifi(c)era - Petrifikat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Petrén, E. G.—Petrifikat
932
sinnessjuka samt av sinnesslöa, epileptiker,
alkoholister m. m. P. har haft ett mycket
stort inflytande på de hithörande reformer,
som kommit till stånd under de båda senaste
årtiondena. Han har också gjort sig bemärkt
genom ett flertal
skrifter, föredrag och
riksdagsmotioner, mest
behandlande sinnessjukvård, abnormvård och
nykterhetsfrågor. Han
har ivrigt påyrkat, att
lagstiftningsåtgärder,
möjliggörande
sterilisering av vissa
kategorier av psykiskt
sjuka. skulle införas även
i Sverige. P. har bl. a.
skrivit »Studier öfver
paranoia quærulans»
(1904), »Über Spätheilung von Psychosen»
(1908), »Den sinnessjuke och samhället» (1913),
»Grunddragen av sinnesslövårdens utveckling
i Sverige» (1916), »Om alkoholistvård» (1918)
och flera sakkunnigbetänkanden. V. W-rt.
Petrén, Erik Gustaf, läkare,
universitetslärare (f. 1874 n/8); se släktart. Blev med.
dr 1911 i Lund, s. å. docent i kirurgi där samt
prof, i detta ämne 1918 i Uppsala och 1921
i Lund. P. har bl. a.
anlitats för
kommittéuppdrag rörande
läkarutbildningen. Hans
talrika skrifter gälla
bl. a. behandlingen av
uterusruptur (1909),
mag- och
duodenalså-rets kirurgi (1911—
12), postoperativ
ob-turerande lungemboli
(1913), leverabscesser
(1914), postoperativa
kolemiska blödningar
och blodkoagulationen
vid icterus (1917, 1920, 1924), accessoriska
njurkärl (1921) och operation av
ryggmärgs-tumörer (1923). T. R.
Petrén, Karl Anders, läkare,
universitetslärare (1868—1927); se släktart. Blev med.
dr och docent i praktisk medicin 1896,
laborator i fysiologi 1898, allt i Lund, prof, i
praktisk medicin i Uppsala
1902 och i samma
ämne 1910 i Lund. P.
utövade en
omfattande författarverksamhet och var en av
redaktörerna för den
stora nordiska
läroboken i intern medicin.
Hans undersökningar
över de sensibla
led-ningsbanorna i
ryggmärgen väckte stort
uppseende. Han skrev
även om
barnförlam
ning och magsår, gjorde ytterst betydelsefulla
inlägg i tuberkulosfrågan och öppnade vägen
för nya åskådningar i fråga om
sockersjukans dietetiska behandling. I striden mot
alkoholmissbruket deltog P. genom bl. a. en skrift
om »Alkoholen och nervsystemet» (1905).
Sin administrativa förmåga ådagalade P.
genom det utmärkta sätt, varpå han jämte J.
L. Borelius planlade och ledde uppförandet
av de nya lasarettsbyggnaderna i Lund. Led.
av Vet.-akad. (1911). A. W-dt.
Petri, S : t, församling i Gamla staden,
Malmö (se d. o., sp. 723 och färgkartan).
Petri, Alma, medlem av frälsningsarmén
(1871—1927), syster till L. P. Genomgick
Högre lärarinneseminariet 1890—94, blev
slumsyster 1907 och var sedan 1920 ledare av
fräls-ningsarméns slum- och räddningsverksamhet.
Hon utgav bl. a. »Slummens överste» (1923;
om Elisabet Liljegren, se d. o.).
Petri, Laura, medlem av frälsningsarmén
(f. 1879 */?), syster till A. P. Var officer i
frälsningsarmén 1902—13, blev fil. dr i Lund
1925, har utgivit bl. a. »Frälsningsarmén,
reli-gionsvetenskaplig undersökning» (1921),
»Catherine Booth och salvationismen» (1925; akad.
avh.), »John Wesley» (1928), »I främmande
hamn» (1929), »Kroppar och själar» (1930).
Pe’tri ca’thedra (fe’stum ca’thedrae Pe’tri),
fest till minne av aposteln Petrus’
uppstigande på biskopsstolen, i gamla sv.
almanackan »Petri cath.», i folkspråket »Peter Katt».
Tidigt möta två fester, en antiokensk (22
febr.) och en romersk (18 jan.), syftande på
apostelns påstådda tillträde av episkopatet,
i förra fallet i Antiokia, i senare fallet i
Rom. På karolingernas tid firades båda
festerna, men de påbjödos först genom en bulla
av Paul IV 1558. 22 febr, segrade småningom
som den egentliga festdagen och betraktas på
sina håll som en vårens segerfest. A. G-w.
Petrie [pi’tri], William Matthew
Flin-ders, engelsk egyptolog (f. 1853), sedan 1892
prof, i egyptologi vid University college,
London, adlad 1923 (sir Flinders P.). Studerade
först brittisk
arkeologi men kom 1880 till
Egypten och ägnade
sig sedan t. o. m. 1924
åt den egyptiska
arkeologien, vars
nydanare han blev (se
Fgyptologi, sp. 415).
Han grundade 1894
Egypt research
ac-count, sedan 1905
kallad British school of
archaeology. Efter
1924 har P. bedrivit
grävningar i
Palesti
na. Bland hans till ett 70-tal uppgående
arbeten må nämnas »The pyramids and temples
of Gizeh» (1885), »Tanis» (2 bd, 1885—88),
»Kahun and Hawara» (1890), »Ten years
digging in Egypt» (1892), »Tell el-Amarna»
(1894), »Naqada and Ballas» (1895; tills, m.
J. E. Quibell), »Diospolis Parva» (1901),
»Royal tornbs of the first dynasty» (2 bd, 1900
—01), »Methods and aims of archaeology»
(1904), »Arts and crafts of ancient Egypt»
(1909), »Tarkhan» (2 bd, 1913—14),
»Prehisto-ric Egypt» (1920), »Gerar» (1928), »Beth pelet»
(1930). P. har i samlingsverket »A history
of Egypt» skrivit bd 1—3 (1874—1905; många
uppl.). Jfr Papyrus. P. L-n.
Petrifi(c)èra, förvandla till sten, förstena.
Petrifikat (av grek. pe’tra, klippa, och lat.
fa’cere, göra), fossil, liktydigt med förstening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
