Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pettenkofen, August von - Pettenkofer, Max von - Pettersen, Hjalmar Marius - Petterson, Gustaf Emil Nikolaus - Pettersson, Alfred - Pettersson, David, i Bjälbo - Pettersson, Fredrik Emil - Pettersson, Hans - Pettersson, Jakob Gustaf, i Södertälje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Pettenkofer—Pettersson, J. G.
944
Italien och Paris. P. tog intryck av A.
Stevens och Meissonnier. Han målade motiv från
Ungern, Slavonien och Norditalien, natur och
folkliv, osökta motiv utan annat innehåll än
det, som ligger i den måleriska känslan och
i föredragets bredd och styrka; målade även
porträtt och utförde litografier. G-g N.
Pe’ttenkofer [-kåf-], Max von, tysk
kemist och hygieniker (1818—1901). Blev 1866
prof, i hygien i München, den förste i detta
ämne i Tyskland. P. är grundläggaren av den
tyska hygieniska
skolan. I en mängd
delvis gemensamt med
Voit utförda
undersökningar bearbetade
han hygienens alla
områden (undersökningar
över kolerans
utbred-ningssätt, grundvattnets inverkan,
ventilationen, desinfektionen, ämnesomsättningen m. m.) och har
genom sina många
lärjungar inverkat på
hygienens utveckling även vida utanför
Tyskland. Grundläggande voro även hans arbeten
inom färgkemien, bl. a. hans skrifter om
restaurering av oljemålningar. Led. av sv.
Vet.-akad. (1885). H. E.*
Pettersen, Hjalmar Marius, norsk
biblioteksman (1856—1928). Blev cand. philol.
1882 och var 1898—1926 bibliotekarie vid
univ.-bibl. och chef för dess norska avd.
Frukterna av många års bibliografiska
forskningar nedlade P., utom i mindre arbeten,
i det genom omfång och noggrannhet
enastående monumentalverket »Bibliotheca
nor-vegica» (4 bd, 1899—1924).
Petterson, Gustaf Emil Nikolaus,
arkitekt (f. 1855 13/8). Studerade vid
Konst-akad. i Stockholm 1880—82 och i Wien 1882
—83, blev arkitekt i överintendentsämbetet
1882 och var byggnadsråd 1918—22. P. har
lämnat ritningar till flera kyrkor och
tillbyggt el. restaurerat andra, bl. a. Visby
domkyrkas inre (1890 ff.) och Vadstena
klosterkyrka (1892—98). Han har även lämnat
normalritningar till folkskolehus m. m. G-g N.
Pettersson, Alfred, läkare, akademisk
lärare (f. 1867 14/a). Blev 1897 med. lic. i
Uppsala, 1900 med. dr, 1902 docent och 1904
laborator vid Karol. inst. Han blev 1909 prof, och
föreståndare för
Stats-medicinska anstaltens
bakteriologiska avd.
(numera Statens
bakteriologiska laboratorium) och 1919 prof, i
allmän hälsovårdslära
vid Karol. inst. P:s
vetenskapliga
verksamhet hänför sig
huvudsaki. till frågor
om kroppsvätskornas
och de vita
blodkropparnas bakteriedödan-de förmåga. Därjämte
har han utfört undersökningar om
födoämnenas hygien samt inom epidemiologien. Vid
den stora barnförlamningsepidemien 1911 fö-
retogos på P:s initiativ och under hans
ledning betydelsefulla undersökningar om sättet
för smittans spridning (»Investigations on
epidemic infantile paralysis», 1912; tills, m.
C. Kling och W. Wernstedt). En omfattande
festskrift tillägnades honom på hans
50-års-dag 1917. Led. av Vet.-akad. (1917). A. W-dt.
Pettersson, David, i Bjälbo,
riksdagsman (f. 1866 0/12). Blev student 1886, utbildade
sig till apotekare i Förenta staterna,
återvände till Sverige och övertog farbroderns gård
i Bjälbo 1891. P. har sedan 1908 tillhört Andra
kammaren. Han har bl. a. varit led. av
lagutskottet 1913—23, av jordbruksutskottet
sedan 1925 samt av författningsutskottet vid
urtiman hösten 1918 och vid riksdagen 1919. I
ministären Trygger (april 1923—okt. 1924)
var P. jordbruksminister. Han har anlitats
för en mängd utredningsuppdrag, bl. a. i
för-svarsrevisionen 1919—22, i
strafflagskommis-sionen, arbetsavtalskommittén och
ägodel-ningsrättskommittén. P. var ordf, i den
jord-bruksutredning, vars förslag till väsentlig del
lågo till grund för ministären Lindmans
jordbrukspolitik vid 1930 års riksdag. Han är
led. av Lantmanna- och borgarepartiets
förtroenderåd. L. K.
Pettersson, Fredrik Emil, politiker,
landshövding (f. 1855 6/h), bror till S. O. P.
Lämnade militärtjänsten som kapten vid
Bohusläns reg:te 1898 för att sköta sin egendom
Emaus i Bohuslän. P. var led. av Första
kammaren 1891—1907 (höger) och landshövding i
Jönköpings län 1906—22. P. har haft en
mängd uppdrag av statlig och kommunal art
samt ägnat särskilt intresse åt
Mosskultur-föreningen. L. K.
Pettersson, Hans, fysiker och oceanograf
(f. 1888 2B/8), son till S. O. P. Blev fil. dr i
Stockholm 1914 på avh. »A new microbalance
and its use». P. blev s. å. docent och 1930
prof, i oceanografi vid Göteborgs högskola.
Han var förste assistent vid svenska
hydro-grafisk-biologiska kommissionen 1913—24 och
har sedan 1930 varit led. av samma
kommission. Bland P:s övriga vetenskapliga
arbeten märkas särskilt hans
undersökningar över atomernas sönderdelning,
utförda vid radiuminstitutet i Wien, hans
experimentella arbete över havsbottnens
radium-halt samt ett flertal oceanografiska arbeten.
I dessa har han dokumenterat sig som en
skicklig och fyndig experimentator. A. Å.
Pettersson, Jakob Gustaf, i
Södertälje, jurist, politiker (f. 18 6 6 24/8). Blev
jur. kand. 1891 och är sedan 1896
borgmästare i sin födelsestad, Södertälje. Vald
1899 som radikal
vänsterman på dåv.
Folkpartiets program till
led. av Andia
kammaren, tillhörde han
denna 1900—24. Han var
led. av Liberala
samlingspartiet från dess
bildande 1900 till
sprängningen 1923
(led. av
förtroenderådet från 1908).
Genom sin
arbetsförmåga och sakkunskap
samt lugna och
sak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
