Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pfaff, Christoph Matthäus - Pfaffengasse - Pfalz - Pfalzgreve - Pfalziska huset el. ätten - Pfannenstill, Algot - Pfannenstill, Göran Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Pfaffengasse—Pfannenstill
950
Stolzenburg, »Die Theologie des J, F.
Bud-deus und des C. M. Pfaff» (1926). Hg Pl.
Pfaffengasse, ty., »Prästgatan», äldre namn
på Rhens vänstra strand från Chur till Köln,
där biskopsstift o. a. kyrkliga områden i
mängd lågo bredvid varandra.
Pfalz. 1. P. betecknade i de frankiska och
äldre tyska staterna en kungsgård, kunglig
domän, och styrdes av en pfalzgreve (se d. o.).
Om det förnämsta pfalzgrevskapet (vid Rhen)
se nedan 2.
2. Område i s. v. Tyskland. De två
huvuddelar, av vilka detta sedan 1329 var
sammansatt men som 1623 skildes åt, kallades
Oberpfalz och Unterpfalz (Rheinpfalz).
Huvudort i Oberpfalz var Amberg, i Unterpfalz
Heidelberg.
3. (Rheinpfalz.) Reg.-omr. i Bayern (se
karta vid d. o.); 5 504 kvkm, 926,810 inv.
(1925). Huvudstad: Speyer.
Historia. Åt innehavaren av de fordom
kungliga besittningarna i hertigdömet
Franken (se d. o.), Konrad av Hohenstaufen,
lämnade hans broder kejsar Fredrik efter
Her-manns av Aachen död 1156 dennes
pfalz-grevliga värdighet (jfr Pfalzgreve). Av
detta rhenfrankiska land och den
pfalzgrev-liga värdigheten uppstod småningom
Pfalzgrevskapet vid Rhen, och på detta
territorium övergick i samband härmed
namnet Pfalz. Redan förut Rhenländernas
rikaste furste, förenade pfalzgreven en
riksfurstes oberoende ställning med en kunglig
ämbetsmans hela maktfullkomlighet. Han
beklädde ärkedrotsens värdighet, den främsta
vid konungens hov, ägde den första
kurvärdigheten och delade med Sachsen
riksförestån-darskapet vid tronledigheter. Sedan P., ofta
kallat K u r p f a 1 z, ur Hohenstaufers och
Welfers händer 1215 kommit till huset W i
t-telsbach i Bayern — dock så att efter 1255
skilda linjer regerade i P. och i Bayern —,
uppstodo tvister emellan dessa linjer om
kurvärdigheten, som genom Gyllene bullan (1356)
förklarades tillhöra den pfalziska linjen. 1329
förenades med P. ett stycke av bayerska
Nordgau, efter denna tid kallat
Oberpfalz till skillnad från det ursprungliga
landet, Rheinpfalz. Landets område
förändrades under de följ. årh. många gånger
genom nyförvärv och delningar, men det
sammanhölls som statsbildning, och många av
dess furstar gjorde betydande insatser i
Tysklands historia. Kulturellt spelade det en
framträdande roll med Heidelbergs berömda
univ., öppnat av pfalzgreve Ruprecht I
1386, som medelpunkt, och humanismens idéer
hade i P. starka gynnare. Reformationen
vann där tidigt stor utbredning, och
kurfursten Otto Henrik (reg. 1556—59) var själv
luteran. Religionskrigens tid drog många
olyckor över landet. Kurfursten Fredrik V
(reg. 1610—23; se Fredrik, sp. 1095—96),
som 1619 också mottog Böhmens
konunga-krona, invecklade P. i trettioåriga kriget,
under vilket P. svårt härjades. Det tillföll
Bayern, som också fick dess kurvärdighet. I
freden 1648 återgavs det, minskat med
Oberpfalz, åt Fredriks son Karl Ludvig (reg.
1649—80), som också blev kurfurste, ehuru
han fick nöja sig med 8:e kurvärdigheten
(ärkeskattmästarens). Landet hade knappt
återvunnit sitt välstånd, förrän pfalziska
arvföljdskriget (1688—97) utbröt och drog
nya olyckor över P. Ludvig XIV framställde
anspråk på P. för sin svägerska Elisabet
Charlotte, som var dotter till kurfurst Karl
Ludvig och g. m. hertig Filip av Orléans (se
Elisabet, sp. 702—703). Franska trupper
under Louvois härjade P., och Ludvig
uppkallade mot sig en koalition av Tyska riket,
Spanien, Nederländerna, England m. fl.
makter. Franska segrar till lands (Steenkerken
1692, Neerwinden 1693) motvägdes av engelska
till sjöss (Barfleur, La Hougue 1692), och till
sist slöts fred 1697 i Rijswijk (se d. o.).
Efter en lugnare period under 1700-talets
förra hälft förenades P. 1777 med Bayern.
Under franska revolutionskrigen stod det
delvis under franskt välde. Det var nu definitivt
slut med landets enhet. I samband med
Tysklands reorganisation fördelades de pfalziska
områdena på Baden, Bayern, Hessen och
Preussen. Kj.*
Pfalzgreve (ty. Pfalzgraf, lat. co’mes
pala-tinus el. co’mes palätii), hög ämbetsman i de
frankiska och tyska konungarnas tjänst,
förvaltare av deras pfalzer (se P f a 1 z 1).
Titeln tillkom senare medlemmar av
fursteätten i Pfalzgrevskapet vid Rhen.
Pfalziska huset el. ätten, svensk
konungaätt, en gren av det i Bayern och Pfalz
regerande huset Wittelsbach. Pfalzgreven J
o-han d. ä:s av Zweibrücken (1569—1604)
tredje son, pfalzgreven Johan Kasimir (se d.
o., sp. 1100). äktade 1615 Karl IX :s dotter
Katarina. Med deras son Karl X Gustav,
hans son Karl XI och sonson Karl XII samt
dennes syster Ulrika Eleonora d. y. satt
ätten på Sveriges tron 1654—1720; denna gren
utdog på manssidan med Karl XII och på
kvinnosidan 1741 med Ulrika Eleonora. Om
Johan Kasimirs andre son, pfalzgreven Adolf
Johan, se d. o., sp. 174; om dennes syster
Maria Eufrosyne se D e la G a r d i e, sp.
653. Sedan Johan Kasimirs bröders grenar
utslocknat (1661 och 1681), tillföll
hertigdömet Zweibrücken, som dock till 1693 hölls
besatt av fransmännen, den i Sverige
regerande grenen. Efter Karl XII:s död tillföll
hertigdömet Adolf Johans son Gustav Samuel
(se d. o.), som 1731 slöt Johan Kasimirs ätt
på manslinjen.
Pfannenstill, Algot, läkare (f. 1859 21/n),
bror till G. M. P. Blev med. dr i Lund 1891
på en avh. om »Neurasteni och hyperaciditet»,
var bl. a. förste assistent vid Karol. inst:s
pediatriska poliklinik 1892—93,
bataljonsläkare vid Värmlands fältjägarkår och
sjukhusläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset i
Stockholm 1895—97; t. f. prof, i praktisk
medicin vid Karol. inst. 1897—98, överläkare
vid länslasarettets i Falun med. avd. 1897—
1906 och vid med. avd. av Malmö allmänna
sjukhus 1906—24. Sistnämnda år tog han
avsked med pension. P. har skrivit ett flertal
uppsatser och avh. i invärtes medicin och
pediatrik, till största delen tryckta i Nordiskt
Medicinskt Arkiv. A. W-dt.
Pfannenstill, Göran Magnus, teolog (f.
1858 10/i), bror till A. P. Blev 1892 docent i
Lund, 1900 e. o., 1909 ord. prof, i praktisk
teologi o. moralteologi (från 1913 i systematisk
teologi), 1912 förste teol. prof, och domprost,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
