Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Philippe, Charles-Louis - Philippe Égalité - Philippeville - Philipp Galen - Philippi - Philippovich, Eugen, Freiherr von Philippsberg - Philippson, Alfred - Philippson, Martin - Philippus Ragvaldi (Filip Ragvaldsson) - Philips - Philipsen, Theodor Esbern - Philipsenska skolinrättningen för fattiga barn inom Maria Magdalena församling (Philipsenska skolan) - Philipson (Philipsen), Lorens Münter - Philipsson, Aron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philippe Égalité—Philipsson
957
Curtius, »Die literarischen Wegbereiter des
neuen Frankreich» (1919). Kj. S-g.
Philippe Égalité [filPp ], se O r 1 é a n s, sp.
354—355.
Philippeville [filipvi’l], hamnstad till
Con-stantine i Algeriet, vid Storaviken av
Medelhavet; 29.242 inv. (1926), därav 16,461
fransmän. Ruiner av rom. teater. Det
moderna P. grundades 1838.
Philipp Galen, se Lange, Philip p.
Phili’ppi, se F i 1 i p p i.
Philippovich [fili’påvitJ], Eugen,
Frei-herr von Philippsberg, österrikisk
nationalekonom (1858—1917). Var 1885—1917
ord. professor i nationalekonomi vid Wiens
univ.; led. av internationella statistiska
institutet och österrikiska herrehuset. P. vann
högt anseende genom »Grundriss der
poli-tischen ökonomie», vars första, teoretiska del,
»Allgemeine Volkswirtschaftslehre» (1893—
1913), utgått i många uppl., medan de två
övriga banden, behandlande olika sidor av den
praktiska nationalekonomien, under titeln
»Volkswirtschaftspolitik» utkommit i något
färre. Verksamt deltog han i Verein für
So-zialpolitik. P. skrev även »Entwicklung der
wirtschaftspolitischen Ideen im 19.
Jahrhun-dert» (1909) samt ett stort antal uppsatser
och avh. i »Handwörterbuch der
Staatswissen-schaften». E. H. T.*
Philippson, Alfred, tysk geograf (f. 1864),
bror till M. P. Blev 1904 prof, i Bern, 1906
i Halle och 1911 i Bonn; har företagit
forskningsresor bl. a. i Grekland och Mindre Asien.
Av P:s skrifter må nämnas »Das
Mittelmeer-gebiet» (1904; 4:e uppl. 1922), »Europa» (i
Sievers »Allgemeine Länderkunde»; 3:e uppl.
1928) och »Grundzüge der allgemeinen
Geo-graphie» (2 bd; 2:a uppl. 1929—30). Bibliogr.
i »Festschrift für A. P.» (1930).
Philippson, Martin, tysk historiker (1846
—1916), son till rabbinen Ludvig P. (1811
—89), vilken 1837 grundat Allgemeine
Zei-tung des Judenthums samt utgivit »Die
israe-litische Bibel» (1839—47; urtexter, ty. övers,
och kommentar). P. blev 1875 prof, i historia
vid Bonns univ. och 1878 prof, vid univ. i
Bryssel, där han 1890 som univ:s rektor råkade
i konflikt med tyskfientliga studenter; han
lämnade sin professur och var sedan 1891
bosatt i Berlin. P. var en av de grundligaste
kännarna av senare hälften av 1500-talet och
av den katolska reaktionens och
motreforma-tionens historia. Han utgav på delta område
»Heinrich IV. und Philipp IIL, die
Begrün-dung des französischen Übergewichts in
Europa» (3 bd, 1870—76), »Westeuropa im
Zeit-alter von Philipp II., Elisabeth und Heinrich
IV.» (1882; fr. uppl. 1884) och »Histoire du
règne de Marie Stuart» (3 bd, 1891—92).
Dessutom skrev P. bl. a. »Geschichte des
preus-sischen Staatswesens vom Tode Friedrichs des
Grossen bis zu den Freiheitskriegen» (2 bd,
1880 - 82), »Der grosse Kurfürst» (3 bd. 1897—
1903), »Hemricb der Löwe» (2:auppl. 1918) och
en synnerligen värdefull »Neueste Geschichte
des jüdischen Volkes» (3 bd, 1907—11). Han
bidrog därjämte till Grotes »Allgemeine
Welt-geschichte» med en skildring (d. 7—9) av
nyate tidens historia (3 bd, 1886—89) och
skildrade i Onckens »Allgemeine Geschichte»
Ludvig XIV:s tidsålder (1879). V. S-g.*
958
Phili’ppus RagvaTdi (Filip R ag v ald
s-s o n), se P u k e, släktövers.
Philips, en av Europas största firmor för
tillverkning av elektriska glödlampor, med
fabriker i Eindhoven, Holland. Tillverkar
även i stor omfattning elektrisk armatur,
radioapparater och medicinsk ljusmateriel för
röntgenbestrålning m. m. G. H-r.
Philipsen, Theodor Esbern, dansk
målare (1840—1920). Studerade i Köpenhamn och
vistades upprepade gånger i Frankrike och
Italien. P:s område blev boskap i landskap,
helst i dansk natur, utskeppning av kreatur
o. dyl. Hans naturskildring tillhör det mest
omedelbart och friskt återgivna i danskt
måleri. Han är rikt och väl företrädd i
Köpenhamns konstmuseum och av studier i
Ilirsch-sprungs museum, även representerad av
enstaka verk i Nationalmuseum i Stockholm
och Göteborgs museum. P. utförde även
djurskulptur och keramiska alster. En
representativ utställning av ett 40-tal av hans
arbeten anordnades i Stockholm 1930. Monogr.
av K. Madsen (1912). G-g N.
Philipsenska skolinrättningen för
fattiga barn inom Maria Magdalena
församling (Philipsenska
skolan) i Stockholm, Hornsgatan ’31 och Adolf
Fredriks torg 1, stiftades 1811 av
grosshandlaren Herman Theodor Philipsen
(d. 1819). Genom sammanskott av
intresserade hade bildats ett kapital, vars
avkastning nyttjades som bidrag till skolans drift,
som i övrigt bekostades av Philipsen och efter
hans död av hans änka. Genom hennes
testamente fick skolan 1835 18.000 kr. jämte den
egendom, där skolan från början verkat. Den
bildade ett led i Stockholms framväxande
folkskoleväsen och meddelade väsentligen
elementär allmänbildning till fram på
1890-talet. då den ombildades till en
hantverks-och hushållsskola med undervisning för gossar
i handaslöjder och för flickor i husliga
sysslor. Minnesskrift av F. R. Aulin (1911).
Philipson (Philipsen), Lorens
Mün-t e r, tidningsman (1765—1851), vart 1791 med.
dr och docent i medicin i Lund. I Stockholm
utgav P. 1792 »Bevis at det så kallade bevis,
för ärfteligt adelskap, är intet bevis»,
närmast utgående från Thorilds åsikter och
riktad mot aristokratien. Den fick en rik
följd-litteratur. 1792—94 utgav P. den radikala,
nästan kommunistiska tidningen Patrioten.
Han var 1792—98 prof, i anatomi vid
Målar-och bildhuggarakad. och 1806—35 sekr. i
Col-legium medicum, sedermera
Sundhetskollegium. Han utgav på Thorilds uppdrag dennes
skrifter under landsflykten. K. W-g.*
Philipsson, Aron, kommunalman, politiker
(1826—81). Blev jur. utr. kand, i Uppsala
1847 och var från 1849 advokat i Göteborg,
där han 1863—77 tillhörde stadsfullmäktige.
Bland, dem intog han en ledarplats under ett
för stadens utveckling viktigt skede. 1873
-—77 representerade han Göteborg i Andra
kammaren och vann där stort anseende som
specialist i lagfrågor. P. tillhörde intet av
kammarens partier. På hans förslag antog
1874 års riksdag den viktiga reformen, att
gift kvinna fick uteslutande ägande- och
förvaltningsrätt till vad hon under äktenskap
’förvärvar. P. blev 1877 sinnessjuk. K. W-g.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
