Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phalén, Adolf Krister - Phallus - Phaneroglossa, Tunggrodor - Pharbitis - Pharnabazus - Pharsalus - Pharyngitis - Pharscolarctus - Phaseolus - Phasianus - Phasmidae - Phenacodus - Phenakit - Philadelphia - Philadelphus - Philae - Philanthus - Philanthropinum - Philby, Harry St. John Bridger - Philetaerus - Philidor, släkt - Philipon, Antoine - Philippe, Adolphe - Philippe, Charles-Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Phallus—Philippe
956
härvid den principiellt ytterst betydelsefulla
kritiken av subjektivismen, d. v. s. av den
tanken, att om något är givet för ett
medvetande, vare sig ett individuellt sådant
eller ett medvetande över huvud, så är detta
givna självt redan därmed bestämt till sin
verklighet eller över huvud på något sätt
bestämt, vilken tanke P. visat leda till olösliga
svårigheter. »Kritik av subjektivismen» (i
»Festskrift tillägnad E. O. Burman», 1910)
uppvisar subjektivismens stora
filosofihistoriska betydelse, och »Das Erkenntnisproblem
in Hegels Philosophie» (1912) visar hur det
hos Kant subjektivistiskt fattade
kunskapsproblemet även framträder i
transcendental-filosofien oeh hos Ilegel trots dennes
avvisande av detta. Subjektivismens
genomgripande betydelse i modern filosofi, även i
system. som vilja ta avstånd därifrån, uppvisas
i »Beitrag zur Klärung des Begriffs der
in-neren Erfabrung» (1913) och »Zur Bestimmung
des Begriffs des Psychischen» (1914). Bland
begreppsutredningar i dessa o. a. arbeten må
nämnas analyser av begreppen »jag» och
kunskapsteoretiskt subjekt, uppvisandet av
dubbelbetydelser i det omedvetnas begrepp samt
kritik av känslo- och vil jebegreppen. I
samband med kritiken av kunskapsbegreppet står
P:s uppvisande av ohållbarheten av
metafysikens grundbegrepp om det i sig varande. I
»Ueber die Relativität der Raum- und
Zeit-bestimmungen» (1922) behandlade P. frågor
ang. kvantitet, tid och rum oeh sökte bl. a.
visa, att dessa begrepps svårigheter ej lösas
genom att man betraktar tid och rum som
fenomen. I »Om omdömet» (i »Festskrift
tillägnad Hans Larsson», 1927) m. fl. avh.
behandlade P. begreppen omdöme, sanning och
verklighet. Enl. P. tänkes i omdömet alltid
verklighet. Endast därigenom är det sant el.
falskt och skiljer sig från den blotta
föreställningen. Men verkligheten tillhör icke
omdömesinnehållet utan innebär, att detta
förbindes med något annat över huvud el. med
uppfattningen därav. — P. räknas jämte
Hägerström som en av grundarna av
Uppsala-filosofien (se d. o.). G- O-a.
Pha’llus, bot., dets. som Itypha’llus, se
Gasteromyceter.
Phaneroglo’ssa, Tunggrodor, underordn.
av de stjärtlösa groddjuren, omfattande
flertalet nu levande grodor. Hithörande former
äga tunga och kännetecknas f. ö. av att
öron-trumpeterna öppna sig på vardera sidan i
svalget. Se A g 1 o s s a och G r o d d j u r. T. P.
Pharbftis, bot., se I p o m o e a.
Pharnaba’zus, se Farnabazos.
Pharsälus, lat. namn på Farsalos (se d. o.).
Pharyngltis, med., se Svalgets
sjukdomar.
Phascola’rctus, zool., se K o a 1 a.
Phase’olus, bot., se Bönsläktet.
Phasiänus, zool., se Fasansläktet.
Pha’smidae, zool., se Spökskräckor.
Phena’codus, zool., se Hovdjur.
Phenaklt, ett vanl. färglöst till gulvitt,
glasglänsande. hexagonalt kristalliserande
mineral av berylliumsilikatet 2 Be O . Si Oa med
hårdheten 7.5—8; spec. v. 3,o. N. Zn.
Philadelphia [filededfje], se Filadelfia.
Om John Moiton memorial building där se
M o r t o n, J.
Philade’lphus, bot., se S c h e r s m i n.
Phi’lae, ö i Nilen, se F i 1 e.
Phila’nthus, zool., se Bin, sp. 306.
Philanthroplnum, se Basedo w, J. B., sp.963.
Philby [fi’lbi], Harry St. John Bridger,
brittisk kolonialämbetsman och
upptäcktsresande (f. 1885). Var från 1908
förvaltnings-ämbetsman i Indien, blev 1915 »politisk
officer» vid armén i Mesopotamien, var 1917—18
ledare för en politisk mission till
Central-arabien. 1921—24 var han brittisk
regerings-representant i Transjordanien och är från
1926 affärsman i Djidda. — P. var under
upptäcktsresor i s. Centralarabien den förste
europé, som besökte de s. provinserna av
Nedjd. Sina resor har han skildrat i »The
heart of Arabia» (1922), »Arabia of the
wahhabis» (1928) och »Arabia» (i »Modern
world series», 1930).
Philetaè’rus, zool., se Vävarfåglar.
Philidor [filidå’r], fransk musikersläkt.
Francois André P. (1726—95) var en
av de framgångsrikaste kompositörerna inom
opéra-comiquegenren på 1760- och 1770-talet.
Hans verk uppfördes över hela Europa. Bland
i Sverige givna voro »Blaise le savetier»
(1759; »Casper och Lona», Sthlm 1797), »Le
maréchal ferrant» (1761; »Hovslagaren», 1781;
anses som hans främsta verk), »Tom Jones»
(1765; Sthlm 1790), »Le tonnelier» (1767;
»Tunnbindaren», 1781). P:s stil är den
vanliga, som utmärker dåtidens opéra-coinique:
enkel harmonisk sättning, folkliga behagliga
melodier med stor charm, sällan djärva
mo-dulationer, aldrig kontrapunktiska
grubblerier. De friska melodierna slogo an och
kvar-blevo i minnet, så att hos själve Beethoven
melodireminiscenser ur P:s verk finnas. P.
var även en framstående schackspelare och
skrev en klassisk analys av schackspelet (3:e
uppl. 1869). — Biogr. av P. Lardin (1847) och
E. Bonnet (1921). T. N.
Philipon [filipå’], A n t o i n e, fransk
karikatyrtecknare (1800—62), uppsatte
tidningarna La Caricature, Le Charivari, Journal
pour Rire m. fl., framför allt för att idka
revolutionär propaganda. Mest bekanta bland
P:s högt ansedda hånbilder äro de våldsamma
karikatyrerna av konungarna Karl X och
Ludvig Filip. G-g N.
Philippe [fili’p], A d o 1 p h e, fransk
teaterförfattare under pseud. D e n n e r y el. d’E
n-n e r y (1811—99). Bland P:s omkr. 200 pjäser
— intrigstycken i Scribes maner, mycket
populära även i Sverige — äro mest kända »Don
César de Bazan» (1844; »Don Cesar de
Ba-zano», s. å.), »Le roman comique» (1846;
förebild för Blanches »Ett resande teatersällskap»)
och »Les deux orphelines» (1875; »De
öfver-gifna», 1887) samt texten till Adams opera
»Si j’étais roi!» (1852; »Konung för en dag»,
1882). Kj. S-g.
Philippe [fili’p] ,Charles-Louis, fransk
författare (1874—1909). P., starkt påverkad
av rysk berättarkonst, skildrade små
existenser på landet och i storstaden med levande
realism och djup medkänsla. Han slog
igenom med »Bubu de Montparnasse» (1901; sv.
övers. 1919), en glädjeflickas roman, och »Le
père Perdrix» (1903; »Livets bröd», 1920) men
vann livligare uppskattning först efter sin
död. Monogr. av A. Gide (1913) samt E. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
