Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phragmén, Gösta (Gustaf Vernick) - Phragmén, Lars Edvard - Phragmén, Lars Jakob - Phragmites - Phryganea - Phrygius, Sylvester Johannis - Phrynosoma - Phthirius - Phycis - Phycomycetes - Phyllanthus - Phyllitis - Phyllium - Phyllocactus - Phyllocladus - Phyllodoce - Phyllodromia - Phyllopertha - Phyllopoda - Phyllopteryx - Phylloscopus - Phyllostomatidae - Phyllotreta - Phylloxera - Physalia - Physalis - Physcia - Physiologus (Physiologos) - Physopoda - Physostigma - Physostomi - Phytelephas - Phyteuma - Phytolacca - Phytophaga - Phytophtora - Phytosarcodina - Phytosaurus - Pi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Phragmén, L. E.—Pi
964
kand, vid Stockholms högskola 1921, sedan
1927 förste metallograf vid Metallografiska
institutet i Stockholm. Har utfört ett stort
antal röntgenkristallografiska undersökningar
av metaller och legeringar och har författat
läroboken »Termodynamik» (1931). A. W-n.
Phragmén, Lars Edvard, matematiker
och försäkringsman (f. 1863 2/io), son till L.
J. P. Var prof, vid Stockholms högskola 1892
—1904, överdir. för Försäkringsinspektionen
1903—09 och är
sedan 1908 chef för
Allmänna livförsäkringsbolaget. P. har
bedrivit ett mångsidigt
och högt skattat
författarskap inom
funk-tionsteorien. Tills, m.
G. Mittag-Leffler har
han tagit en mycket
verksam del i
utgivandet och
redigeringen av Acta
Mathema-tica. P., som också
bidragit till det
pro
portionella valsättets införande i Sverige, var
led. av de båda kungl. kommittéer, som
hade denna frågas utredning om hand. Han
intar en ledande ställning inom den
svenska försäkringsvärlden. Fil. hedersdr i
Uppsala 1907. Led. av Vet.-akad. (1901). K. Lmk.
Phragmén, Lars Jakob, skolman (1832
—1920). Blev fil. dr 1857 i Uppsala, var
rektor vid Karolinska läroverket i Örebro 1875
—1902 och anställd vid Allmänna
livförsäkringsbolagets aktuarieavd. 1902—12. P., som
innehade ett stort antal kommunala och
offentliga uppdrag (bl. a. led. av
matematisknaturvetenskapliga lärobokskommittén 1869
—71), var en framstående pedagog och
läroboksförfattare. K. Lmk.
Phragmltes, bot., se Vass.
Phryga’nea, zool., se Nattsländor.
Phry’gius, Sylvester Johannis,
Göteborgs förste kyrkoherde och superintendent
(1572—1628). Blev efter studier i Uppsala och
Tyskland skolrektor i Linköping samt 1610
kyrkoherde i Skövde och var 1612—18 även
superintendent i hertig Johans hertigdöme.
1619 blev han kyrkoherde i Göteborg och följ,
år superintendent. Han var en framstående
latinsk talare och skald. Hg Pl.«
Phryno’soma, zool., se Leguaner.
Phthlrius, zool., se Löss.
Phycis, zool., seFjällbrosmesläktet.
Phycomycétes, bot., se Fykomyceter.
Phylla’nthus, bot., se Euphorbiaceae.
Phyllltis, ormbunkssläkte med enkla, hela
och jämnbreda, övervintrande stamblad. Ph.
Scolopendrium, hjorttunga, förekommer
sällsynt i bergsklyftor på Karlsöarna, på
Gotland och i Halland.
PhyJlium, zool., se Spökskräckor.
Phylloca’ctus, bot., se Kaktusväxter.
Phylloclädus, bot., se Barrträd, med bild
28 på pl.
Phyllo’doce, bot., se Lappljung.
Phyllodro’mia, zool., se Kackerlackor.
Phyllope’rtha, zool., se Ollonborrar.
Phyllo’poda, zool., se Bladfotingar.
Phyllo’pteryx, zool., se Sjöhästar.
Phylloscöpus, zool., se Löv sångar släktet.
Phyllostomatldae, zool., se Fladdermöss.
Phyllotrèta, zool., se Jordloppor.
Phyllo’xera, zool., se Vinlusen.
PhysaJia, zool., se Bidevindseglare.
Phy’salis, zool., se Judekörsbär.
Phy’scia, lavsläkte, vars former ha bladlik,
smalflikig, vit, grå el. brun bål, skålformiga
apothecier och tvårummiga, mörka sporer.
Flera arter äro allmänna på bark el. sten i
Sverige. G. M-e.
Physio’logus (P hy s i o’l o g o s), en vida
spridd medeltida folkbok, se F y s i o 1 o g o s.
Den har avfattats på grekiska i Syrien omkr.
370 e. Kr. Den latinska versionen, känd
under beteckningen Bestiarius, låg till
grund för en rad under den senare medeltiden
utförda övers, till de olika nationalspråken.
Inom litteraturen, framför allt den teologiska,
äro hänsyftningar på P. mycket vanliga, och
även den bildande konsten upptar ofta motiv
från de fantastiska ddurbeskrivningarna i P.
De populära berättelserna om enhörningen,
fågel Fenix, pelikanen m. fl. återgå sålunda
ytterst på P. — Litt.: M. We.lmann, »Der
Physiologos, eine
religionsgeschichtlich-natur-wissenschaftliche Untersuchung» (1930; i
Phi-lologus, suppl. bd XXII, h. 1; med utförlig
bibliogr.). O. W-n.
Physo’poda, zool., se Blåsfotingar.
Physosti’gma, bot., se Kalabarbönan.
Physo’stonii, zool., se Biåsmunnar.
PhyteJephas, bot., se Elfenbenspalm.
Phytéu’ma, bot., se Rapunkel.
Phytola’cca, bot., se Kermesbär.
Phyto’phaga, zool., se Växtsteklar.
Phyto’phtora, zool., se Potatissjukdomar.
Phytosarcodlna, bot., se S 1 e m s v a m p a r.
Phytosåu’rus el. Bélodon, utdöd
krokodilart med meterlångt kranium, utdraget till
en lång nos. P. tillhörde den endast under
trias levande gruppen Parasuckia. Jfr
Krokodildjur.
Pi (^ = bokstaven p i grek, alfabetet), mat.,
symbol för det tal, som anger längden av en
cirkels omkrets el. periferi, uttryckt i
diametern såsom enhet, n är irrationellt,
d. v. s. dess värde kan ej uttryckas i form
av ett ändligt tal; det är jämväl
trans-c e n d e n t, d. v. s. det kan icke erhållas som
ett resultat av ett ändligt antal algebraiska
operationer. Härav följer, att det urgamla
problemet om cirkelns kvadratur (se d. o.)
icke är lösbart i sin egentliga mening, n kan
uttryckas genom ett oändligt antal
algebraiska operationer på mångahanda sätt. Leibniz
framställde för dess beräkning följ, oändliga
serie:
, 1 i 1 1 1 1 । )
M1 a + ö 7 + 9 n + • • •/
Då denna serie konvergerar långsamt, kan
man genom att sammanfatta två och två
termer erhålla följ, snabbare konvergerande
serie:
8 [3-5+7-9+11 . 13+15.17 + • • •)
Andra möjligheter att beräkna n med en
godtycklig noggrannhetsgrad erbjuda de
oändliga produkter el. de kedjebråk, i vilka detta
tal kan framställas. Talet n är av
fundamental betydelse för matematiken och nyttjas
i stor utsträckning redan inom denna
vetenskaps elementära grenar. Den första grova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
