Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Piller - Pillerbagge, Helig pillerbagge, Mumiebagge - Pillersdorf, Frans Xaver von - Pillnitz - Pilmaskar - Pilnjak, Boris Aleksandrovitj - Pilo, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Piller—Pilo
996
Piller (lat. pi/lulae, eg. små kulor), små,
runda kulor av högst en ärtas storlek (10—25
cg i vikt), sammansatta av ett el. flera
verksamma medel, blandade med arabiskt gummi,
sirap, tjockt extrakt el. annat preparat, som
åstadkommer en formbar massa. För att p.
ej skola klibba ihop, beströs de med nikt, talk
el. annat pulver, el. ock förses de med ett
hölje. Pillerformen nyttjas för illasmakande
läkemedel. P., som man särskilt vill skydda,
överdragas med tolubalsam, bladguld el.
socker. Vissa ämnen omges med en massa, som
ej upplöses i magsaft men väl i
tarmvätskorna, t. ex. g 1 u t o i d (lim, behandlat med
form-aldehyd). Sådana p. kallas tunntarm
s-piller. I st. f. piller nyttjas numera ofta
medikamentkakor el. tabletter, vilka också
kunna sväljas hela. C. G. S.
Pillerbagge, Scarabaeus sncer.
Pillerbagge, H e 1 i g^p i 11 e rj agg e,
Mumiebagge, Scarabae’us (Ateu’chus) sa’cer,
en till gruppen dyngbaggar inom fam.
blad-horningar hörande, 25-—30 mm lång
skalbagge, vilken som symbol för solguden spelat
en stor roll i de gamla egypternas religiösa
föreställningar. Om bilder och amuletter,
föreställande p., se S k a r a b é e r. I. T-dh.
Pi’llersdorf, Frans X a v e r von, frih.,
österrikisk ämbetsman, politiker (1786—1862).
Blev 1832 kansler i det förenade hovkansliet,
utsågs efter Metternichs fall mars 1848 till
inrikesminister och var 4 maj—8 juli s. å.
ministerpresident. Han var välmenande men
svag, gjorde stora eftergifter för den
revolutionära rörelsen och kom efter reaktionens
seger 1849 i onåd. (V. S-g.)
PFIlnitz, f. d. kungl. lustslott i Sachsen, vid
Elbe, 13 km ovanför Dresden. — IP. ägde
25—27 aug. 1791 mellan kejsar Leopold II och
konung Fredrik Vilhelm II av Preussen en
sammankomst rum, som blev utgångspunkt
för kriget mot det revolutionära Frankrike
(Pillnitzdeklarationen). — Litt.: A.
von Minckwitz, »Geschichte von P.» (1893).
Pilmaskar, Chaetognätha, klass av
maskarna, omfattande glasklara, 1—5 cm långa
maskar med pilliknande kropp. Huvudet bär
krökta, starka, som käkar fungerande borst,
och på vardera kroppssidan samt kring
stjärten äro fenor utbildade. P. äro
rov-giriga, ha goda sinnesorgan, simma snabbt i
havsytan, leva av smärre planktonorganismer.
Vid Sveriges västkust är den några cm långa
Sagitta bipnnctata allmän. T. P.
Pilnja’k, Boris A 1 ek sand r ov i t j, eg.
Bild 1. C. G. Pilo.
Detalj av självporträtt.
V o g a u, rysk författare (f. 1894), tillhör
»följeslagarna» i ryska litteraturen. P. var en
av de få författare, som ej blevo förskräckta
av revolutionen och som försökte förstå den.
Han är en av Sovjetrysslands talangfullaste
författare; i människorna ser han en ung,
kraftig och djärv men djurisk natur. P:s stora
verk äro »Golyj god» (Det nakna året; 1922),
Den tredje huvudstaden, »Ivan da Marija»,
Maskinerna och vargarna samt en mängd
noveller från livet i Japan, ett resultat av
hans utländska resor. 1929 utgav P. i Berlin
romanen »Krasnoe derevo» (Det röda trädet),
som ådrog honom anklagelse för
kontrarevolutionära tendenser. A. de R.
PIlo, Carl Gustaf, målare (1711—93).
Fadern, Olof Pihlou, av polsk släkt, var först
målare men blev sedan lantbrukare. Sin
första fackutbildning fick Carl Gustaf P.
hos en yrkesmålare i
Stockholm på
1720-talet. En uppgift, att
han fortsatt denna
utbildning 1734—36 i
Tyskland och Wien, är
obestyrkt men har fog
för sig. Efter en
kortare tids studier vid
Konstakad. i
Stockholm for P. 1737 till
Skåne varifrån han
1740 fortsatte till
Köpenhamn, där han,
1747 utnämnd till
hovmålare och 1748 till
prof, vid konstakad.,
stannade en stor del av sitt liv och var
mycket verksam. Huvudparten av hans danska
produktion utgöres av porträtt av konung
Fredrik V (vars drag han återgav ej mindre
än 57 gånger) och dennes två gemåler Louise
och Juliana Maria samt av Kristian VII,
dennes gemål Karolina Mathilda och syster Sofia
Magdalena, Gustav III:s gemål. Några av de
praktfullaste av dessa bilder finnas på
Val-demarslot på ön Tåsinge vid Fyn. Ett
utomordentligt porträtt av Juliana Maria förvaras
på Amalienborg. Nationalmuseum äger en
bröstbild av drottning Sofia Magdalena och
ett magnifikt helfigursporträtt av drottning
Juliana Maria från omkr. 1762. En liten
utsökt bröstbild av Kristian VII är infälld i
väggen i Gustav III:s runda salong på
Grips-holm. Bland övriga alster av P:s hand under
hans danska tid böra nämnas porträtt av
J. L. Holstein och greve Jörgen Scheel
(Kunst-museet i Köpenhamn), av vilka det senare
med sitt ljusa, om Tiepolo minnande
tonmåleri är en av P:s genialaste målningar.
Den motsatta polen i hans konst betecknas
av porträtten av de franska konstnärerna Le
Clerc och Saly i danska konstakad. med deras
Rembrandtska dager. P. valdes 1771 till dir.
för danska konstakad. men trakasserades i
sin egenskap av främmande konstnär samt
tvangs att begära avsked och lämna landet
1772. Efter kortare uppehåll i Hälsingborg
och Stockholm slog han sig 1775 ned i
Nyköping. Där mottog han av Gustav III
beställning på en stor målning, vilken skulle
framställa konungens kröning i Storkyrkan i
Stockholm. Kröningstavlan (i Nationalmu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
