Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Piotrków - Pip - Pipa - Pipa americana, Pipagrodan, Surinampaddan - Pipand - Pipare - Piparsläktet - Pipdån - Pipe - Piper (botanik) - Piper, släkt - Piper, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Pip—Piper, C.
1012
vägslinjen Warschau—Cz^stochowa; 41,113
inv. (1921), därav 11,630 judar. P. är en av
Polens äldsta städer och har flera gamla
kyrkor, bl. a. församlingskyrkan från
1200-talet i gotisk stil. Slottsruin. P. var under
1400- och 1500-talet samlingsort för riksdagar
och synoder samt högsta domstolen.
Pip, bot., den nedre, smalare delen av en
sambladig krona.
Pipa. 1. Borrhål’ i skaftet på en nyckel
(passar till en motsv. tapp i nyckelhålet). —
2. Grovt avlopp för rök och gaser, t. ex.
skor-stenspipa. — 3. Dets. som schaktugn, t. ex.
masugnspipa. — 4. Se O r g e 1. — 5. Se T
o-b a k s p i p a. — 6. Gammalt rymdmått för
våta varor, mest vin. I Sverige var en pipa
= 180 kannor = 4,71 hl. I Spanien och
Portugal växlade måttet på olika orter (4,83—5,83
hl). En engelsk pipa (pipe) är 5,724 hl, en
amerikansk 4,769 hl. — 7. (Mus.) Enklare
flöjtinstrument, särskilt »låtpipa» el.
»spela-pipa»; jfr Låt.
Pipa americäna, Pipagrodan, S u r
i-n a m p a d d a n, egendomligt groddjur från
Guayana och tropiska Brasilien, tillhörande
familjen Pipidae inom underordn. Aglossa
(se d. o.). Kroppen är gul- el. svartbrun,
plattryckt, nästan fyrkantig med trekantigt,
spetsigt huvud, svaga framben med i spetsen
stjärnlikt flikade tår och långa bakben med
simhud mellan tårna. Honan, som är störst,
kan bli 20 cm lång. P. vistas så gott som
uteslutande i vatten. De befruktade äggen
läggas till ett antal av från 40 till över 100
på honans rygg och omgivas vart och ett av
en hudficka, liknande en cell i en bikaka. Där
genomgå de hela sin utveckling. T. P.
Pipand, zool., se Änder, egentliga.
Pipare, under medeltiden flöjtblåsare (vanl.
samtidigt trumslagare).
Piparsläktet, Charädrius, tillhör fam.
brockfåglar av fågelordn. Charadriiformes.
Hithörande former utmärkas av kort, vid basen
mjuk, mot spetsen något förtjockad näbb,
täml. långa tarser, klädda av små sexkantiga
fjäll, samt spetsiga vingar. I Sverige finnas
den bl. a. under namnen brockfågel och lerbena
kända ljungpiparen (sed. o.) och k u s
t-piparen (se d. o.). T. P.
Pipdån, bot., se D å n.
Pipe [påip], eng. vinmått, se P i p a 6.
Pi’per, bot., se Peppar och
Pepparsläktet.
Piper, svensk släkt, härstammande från den
i Lybeck födde handlanden Bernt P. (d.
1635) i Viborg (Finland). Hans son Carl P.
(1620—50), kamrerare i Krigskollegium och
häradshövding, var fader till Carl
P. (d. 1716), som 1679 adlades och
1698 blev greve P. (se nedan).
Bernt P:s äldre son
överborgmästaren i Nyenskans Henrik P.
(d. 1673) var fader till vice
guvernören i Ingermanland Henrik
P. (d. 1704), adlad 1678 (ätten
utdöd på manssidan 1824). Son
till den sistnämnde var
landshövdingen i Österbotten
gene
ralmajoren Gustaf Abraham P. (1692
—1761), vars minnen från Karl XII:s
ryska fälttåg och från fångenskapen i
Ryssland utgivits av K. G. Westman (1902). G.
Grevliga
ätten Pipers
vapen.
A. P. var fader till Sten Abraham P.
(1738—1813), hovmarskalk hos drottning
Ulrika Lovisa, i vars ynnest han stod högt; S.
A. P:s gren blev uppflyttad i riddarklassen
1801 (utdöd på manssidan 1820). Vice
guvernören H. P:s brorsons son Peter
Bernhard P. (1723—99) adlades 1776 (slöt sin
gren), var kommendant på Sveaborg 1780—
84, generalintendent vid finska
krigskommis-sariatet 1784—92, blev 1792 generalmajor och
1793 president i Krigskollegium. Om hans
brorson F. M. P. (av en 1776 adlad gren) se
nedan. Samtliga adliga grenar äro utdöda, den
grevliga ätten lever. Om greve Carl P:s son
C. F. P. och dennes sonhustru E. Sophie P. se
nedan. En sonsons son till C. F. P. var greve
Carl Edvard Wilhelm P. (1820—91),
som var envoyé i Rom, Wien och 1877—90 i
London. B. H-d.
Piper, Carl, greve, statsman (16 4 7 29/7—
17 1 6 20/s); jfr släktövers. Ingick i Kansliet,
blev 1679 sekr. i Kammarkollegium och
adlades s. å. Karl XI :s förtroende vann P.
genom sällspord
duglighet och grundliga
insikter i rikets inre
styrelse. 1689 blev P.
sekr. av staten
(stats-sekr.) och kansliråd.
Under Karl XI :s sista
år betydde han mer
än någon annan,
kanske med undantag av
Wallenstedt.
Utländska ministrar och den
av de många räfsterna
hotade högadeln sökte
ställa sig väl med
ho
nom; härigenom samt genom sitt gifte 1690
med Christina Törnflycht vann han stor
förmögenhet, som ökades genom lyckade
egen-domsköp och omfattande affärsverksamhet.
P. blev också snart Karl XII:s högstbetrodde
man. 1697 inkallades han jämte Tomas Polus
i rådet under titeln statsråd; då han fortfor
att vara statssekr. och föredragande för
inrikes ärenden, blev han en förste minister
efter modern uppfattning. 1698 blev han på
en gång frih. och greve, följde fr. o. m. 1700
konungen i fält som chef för fältkansliet,
utnämndes 1702 till Uppsala uni v :s kansler samt
blev 1705 överstemarskalk vid konungens hov
med bibehållande av ställningen som kungligt
råd och statsråd. 1700—09 gingo alla
styrelseärenden, som skulle föredragas hos
konungen, genom P., och såsom Karls främste
rådgivare fick han sköta de flesta
underhandlingar med såväl de polska magnaterna som
främmande sändebud. Han synes i allt
väsentligt ha lett konungens inre åtgärder. Med
hänsyn till yttre politik och krigföring torde
hans inflytande varit vida mera begränsat.
Samtiden satte hans hållning vid flera
tillfällen i samband med privatekonomiska fördelar.
Även om ett sådant samband ej är
uteslutet, kan det ej sägas ha utövat avgörande
inflytande på hans rådslag (jfr S. Bring i
Historisk Tidskrift 1909). P. torde liksom
flertalet av Sveriges dåv. äldre statsmän ha
varit böjd att underskatta den östeuropeiska
krisen och hellre sett ett ingripande i striden
om spanska arvet. Han åtföljde konungen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
