Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pitcairn - Pitch pine - Pite lappmark - Pitesti, Pitesci - Piteå (stad) - Piteå (landskommun och landsförsamling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Pitch pine—Piteå
1032
ett amerikanskt fartygs besök, och sedan
besöktes ön tid efter annan av brittiska fartyg
och införlivades med de brittiska
besittningarna i Oceanien. Farhågor för hungersnöd där
föranledde 1856 brittiska regeringen att
överflytta befolkningen, då 194 pers., till ön
Norfolk, men därifrån vidtog redan 1858 en
åter-invandring till P. En residerande domare,
som biträdes av ett råd (7 medl.), är högsta
myndighetsperson på ön. Invånarna, som äro
sjundedagsadventister, odla sötpotatis,
sockerrör, frukt m. m. efter ålderdomliga metoder.
Ur den ganska rika litt. om P. må nämnas
T. B. Murray, »P.» (1853; reviderad uppl.
1885), och R. T. Simons, »P. island» (en officiell
rapport, tr. i Miscellaneous Colonial Reports,
n:r 30, 1905).
Pitch pine [pitj* paln], eng., bot., se
Amerikansk skogshushållning, sp. 749.
Pite lappmark omfattar numera endast
Arjeplogs och Arvidsjaurs socknar (se vidare
dessa ord och Lappmark).
Pitesti [piteJTj], P i t e s c i, stad i
Vala-kiet, Rumänien, vid Donaus biflod Arges;
21,000 inv. (1927). P. var samlingsplatsen för
alla svenskar i Turkiet 1714, innan de
avtågade till hemlandet. L. W :son M.*
Piteå, stad i Norrbottens län, mellan Inre
Pitfjärden el. S. stadsfjärden i s. v. och
Norrfjärden el. N. stadsfjärden i n. ö., 10 km s. ö.
om Pite älvs mynning; 3,570 har, därav
3,560 har land, 3,102 inv. (1931).
Omgiven av höjder och fjärdar, ligger
staden huvudsaki. på Häggholmen, som genom
utfyllning av Sundskanalen förenats med
fastlandet, och har en ålderdomlig
trähusbebyggelse med smala gator och rik grönska. I
stadens centrum ligger torget med bl. a.
rådhuset, i v hamnen, i n. v. järnvägsstationen. På
det ursprungliga fastlandet ligga Nya
stadsdelen och Norrmalm med bl. a. kyrkan (från
1680-talet), samrealskolan och stadshotellet
(med teaterscen); i s. leda två broar till
Pitholmen (P. landskommun). Till P. höra Fårön
i n. v., Vargön, Mellerstön, Lillrebben m. fl.
öar i havsbandet. Den 1915 utbyggda ham-
Bild 1. Piteå stads
vapen.
I silverfält ett rött
ren-huvud.
nen vid Inre Pitfjärden har en kajlängd
av 385 m och är 5,8 m djup. Staden har
tullkammare, sjömanshus och lotsstation.
1929 ankommo och
avgingo tills. 904
fartyg om 567,190
nettoton, därav 194 om
175,203 lon i utrikes
fart. P. anslöts till
S. J. 1915 genom
järnväg till Älvsby. Inom
industrien (8
arbetsställen, tills. 148 arb.
1929) är det
förnämsta företaget S. J:s
slipersfaktori på
Lövholmen (se d. o.). P.
har sparbank och två
affärsbanker,
tidningarna Norrbottens
Allehanda (4 ggr i
veckan) och Piteå-Tid-
ningen (3 ggr i veckan); sedan 1926
vatten- och avloppsledning. Pastorat i Luleå
stift, Norrbottens s. kontrakt. Tax.-värde å
fastighet 11,216,000 kr. (1930), tax. inkomst
2,989,000 kr., tillgångar 1 jan. 1930 2,984,674
kr., skulder 1,894,275 kr. D. M-m; G. R-ll.
Historia. P:s första privilegier utfärdades
12 maj 1621. Staden anlades vid
sockenkyrkan i Öjebyn, där birkarlarna sedan gammalt
haft ett av sina tillhåll. Efter en förhärjande
brand i juli 1666 flyttades den till sin nuv.
plats, dit »skutorna utan hinder kunde
uppkomma». Till minne av stadens första
anläggning kallas platsen vid sockenkyrkan
ännu »Gammelstan». Bottniska
handelstvånget (se d. o.) hämmade P:s utveckling.
Även yttre olyckor tillstötte: i dec. 1716
plundrades staden av en kosackhop, och 14
juni 1721 brändes den, med undantag av
kyrkan, h. o. h. av en rysk flotta. En bättre tid
inträdde genom 1765 års riksdagsbeslut, då
seglationstvånget delvis upphävdes, varefter
P. fick jämte Luleå och Umeå stapelrätt i
Ratan och senare blev egen stapelstad.
Piteå-skeppen exporterade tjära och bräder ända
till Medelhavet. Under 1809 års krig ägde
strider rum på Pitholmen, och maj—okt.
hölls staden besatt av ryssarna. 1810—56 var
P. residensstad i länet. — Litt.: B. Steckzén,
»Minnesskrift till Piteå stads
300-årsjubi-leum» (1921). Å. S-n.
Piteå, landskommun och landsförsamling i
Norrbottens län, Piteå och Älvsby tingslag (se
nedan), mellan Lapplandsgränsen och
Bottniska viken vid Piteå; 2.324,05 kvkm, 13.807
inv. (1931), därav i Markbygdens
kyrkobok-föringsdistrikt 2,561 inv. Genomflytes av
Pite och Lillpite älvar samt i s. v. av Åby
älv och höjer sig från de odlade bygderna
kring Pite älvs mynningsfjärdar till mer än
500 m ö. h. i v. I det inre huvudsaki.
skogs-ooh myrland, i v. Gråträsk (se d. o.) m. fl.
sjöar. 6,892 har åker, 155.838 har skogsmark.
Vid kusten ligga Munksunds (se d. o.) och
Skuthamns sågverk. Kyrkbyn är Piteå
Gammelstad. Vid Gran lantmanna- och
lanthus-hållsskola. På Pitholmen Furunäsets sjukhus
och P. lasarett. Vid Sikfors och Roknäs stora
kraftstationer. Pastorat i Luleå stift,
Norrbottens s. kontrakt.
PITEÅ
Skala 1:16 OOO
1 Sparbank /
2 Svenska handels banJc/tn.
3 Missionshus / N?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
