Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plauen - Plausibel - Plautus, Titus Maccius - Playfair, John - Plaza de toros - Pleasant island - Pleasure yacht - Plebejer - Plebejisk - Plebiscit - Plebiscitär - Plebs - Plechanov, Georgij Valentinovitj - Plecoptera - Plecotus - Plectascineae - Plectogyne - Plectrophenax - Plectropterinae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Plausibel—Plectropterinae
1086
ner, spetsar, tyll, flor m. m.). 15,000
textil-ai b. (1928). Kreatursmarknad. Konstskola
för textilindustri med museum. — Urspr. en
slavisk ort, omnämnd 1122, blev P. på
1240-talet grundad som tysk stad.
Plausibel, rimlig; antaglig.
Pläu’tus, Titus M acc i u s, romersk
lust-spelsförfattare (omkr. 254—184 f. Kr.). Bland
de omkr. 130 skådespel, som i forntiden gått
under P:s namn, voro på Varros tid 21 av
den filologiska kritiken samstämmigt
erkända som äkta. Dessa s. k. fabulae Varronianae
äro ännu i behåll, några dock i ofullständigt
skick. De äro alla s. k. fabulae palliatae, d.
v. s. romerska lustspel, där ämne, plats och
personer äro grekiska, och utgöra
bearbetningar av huvudsaki. den nyare attiska
komedien, Menandros, Filemon o. a. (se dessa
ord och Grekiska litteraturen, sp.
998). De flesta äro intrigkomedier, t. ex.
»Pseudolus» (Storljugaren), där den listige
slaven, en stående figur i de gamla
komedierna, är huvudperson, »Mostellaria» (»Spöket»,
övers, av V. Lundström, 1896, och E.
Wall-mark, 1898) m. fl. Till karaktärsstyckena
höra »Aulularia» (Grytkomedien), med en
förträfflig teckning av girigbuken, samt »Miles
gloriosus» (Den skrävlande knekten). Ett
förväxlingsstycke är »Menaechmi», byggt på
två tvillingbröders förvillande likhet. Några
lustspel erinra om senare tiders borgerliga
komedi och ha en allvarligare handling, ss.
»Budens» (Kabeln, övers, av E. Lundberg
med titeln »Skeppsbrottet», 1911) och
»Cap-tivi» (»Fångarne», övers, av J. G. Ek, 1853,
och N. Lundqvist, 1925) samt »Trinummus»
(»Tredalern», övers, av N. Lundqvist, 1925).
Mot sina grekiska original tillät sig P.
stora friheter. Stundom har han hoparbetat två
sådana till en komedi. Då och då låter han
romerska element dyka upp i den främmande
miljön. Han bemödar sig framgångsrikt om
den komiska effekten, mindre om handlingens
väl avvägda utveckling. Som fulländad
mästare framträder P. i språkets behandling.
Den livliga dialogen har förvärvat hans verk
en varaktig popularitet. — P:s lustspel ha
efterbildats av flera komediförfattare i nyare
tid, så »Aulularia» av Molière i »L’avare»,
»Menaechmi» av Shakespeare i »Comedy of
errors», »Mostellaria» av Holberg i
»Abra-cadabra». Viktigaste moderna uppl. av F. Leo
(1895—96), W. M. Lindsay (1904—05). Litt.:
E. Fränkel, »Plautinisches bei P.» (1922);
G. Jackmann, »Plautinisches und Attisches»
(1931); C. Höeg, »Introduktion til Plautus»
(s. å.). E. St.
Playfair [pléPfäe], John, skotsk
matematiker (1748—1819), urspr. präst, sedan prof,
i Edinburgh, först i matematik (1785), sedan
i naturfilosofi (1805). Hans »Illustrations of
the huttonian theory of the earth» (1802) är
av största betydelse i geologiens historia. Jfr
Geologi, sp. 550, och Hut ton. N. Zn.
Plaza de toros [pla’pa öe tå’rås], sp.,
tjurfäktningsarena.
Pleasant island [ple’zent alTønd], se Nauru.
Pleasure yacht [ple^e jå’t], eng., lustjakt,
se Yacht.
Plebe’jer (lat. plebéji), medlemmarna av
den romerska plebs, urspr. och rättsligt i
motsats mot de patriciska ätterna. De valde
årl. folktribuner och plebejiska ediler och
sammanträdde på de förras kallelse till
väljande, dömande el. lagstiftande församlingar
(concilia plebis). Om utvidgningen av deras
politiska rättigheter på patriciernas
bekostnad se Patricier. Senare användes ordet
p. även mer allmänt som motsats mot
medlemmarna av senats- och riddarståndet. E. St.
Plebe’jisk, tillhörande plebejståndet;
oadlig, ofrälse; småborgerlig; simpel, pöbelaktig.
Plebisclt (lat. plebiscitum), eg. folkbeslut.
1. I Bom beslut av plebs, fattat efter förslag
av en folktribun på ett concilium plebis (se
Plebej er). Plebiscitens karaktär av lagar
fleges} har flera gånger stadgats, definitivt
genom Hortensius’ lag 286 f. Kr. E. St.
2. Ordet p. har senare använts om skilda
slag av folkomröstningar i politiska frågor,
t. ex. under Napoleon I och Napoleon III i
Frankrike. Det brukas vanl. ej för att
beteckna det i många länders statsrätt införda
folkomröstningsinstitutet (se F o 1 k o m r ö s
t-n i n g och Referendum) men nyttjas
däremot om de omröstningar, som anordnas in
casu, t. ex. för att reglera frågor av folk
rättslig karaktär. Flera p. ha sålui.da anordnats
med anledning av bestämmelser i
fredstrak-taterna efter världskriget för att bestämma
om ett lands statstillhörighet, t. ex. i
Sönder-jylland och Oberschlesien. G. H-n.
Plebiscitär, stödd på el. antagen genom
plebiscit (se d. o. 2).
Plebs, lat., se P 1 e b e j e r.
Plechanov [-a’nøf], Georgij V a 1 en t
i-novitj, rysk socialdemokratisk ledare (1856
—1918). Studerade vid bergshögskolan i
Petersburg och började tidigt göra revolutionär
propaganda bland
arbetarna. Förföljd av
polisen, måste P. fly
till utlandet och blev
där en ivrig
anhängare av marxismen.
Jämte P. Axelrod (se
d. o.) grundade P. 1883
Rysslands första
socialdemokratiska organisation. Under en
flödande produktion
översatte han
socialdemokratiens standardverk, utvecklade
marxismen i flera avh. under olika pseud.
(Beltov, Velton m. fl.) och utgav tidskrifter.
Inom Andra internationalen bekämpade P.
olika revisionistiska riktningar. Från
Geneve el. Frankrike ledde han på 1890-talet
den ryska arbetarrörelsen men förlorade vid
partiklyvningen 1903 ledningen och närmade
sig mensjevikerna. Under världskriget sökte
P. underblåsa krigsstämningen i Ryssland
men miste därigenom sin popularitet och
bekämpade efter sin återkomst till landet 1917
bolsjevikerna. Av hans saml. skr. hade 1930
utkommit 24 bd. — Ry. monogr. av S.
Volf-son (1922), V. Vaganjan (1924) m. fl. A. A-t.
Pleco’ptera, zool., se S j ö s 1 ä n d o r.
Plecötus, zool., se Fladdermöss.
Plectasclneae, bot., se Askomyceter.
Plectogyne, bot., se Aspidistra.
Plectro’phenax, zool., se Fältsparvar.
Plectropte’rinae, zool., se Sporrgäss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
