Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plectrum - Plehve, V. K. von - Pleijel, Henning Bernhard Mathias - Pleijel, Hilding Athanasius - Pleinairmåleri - Plein pouvoir - Pleiochasium - Pleistocen - Plejad (kemi) - Plejaden (diktarskola) - Plejaderna, Sjustjärnorna (Sjustjärnan) - Plektron - Plener, Ernst von - Plenimål - Pleniärenden - Plenning, Johan - Plenum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Plectrum—Plenum
1088
Ple’ctrum, lat., se P lek t ro n.
Plehve, V. K. von, se P 1 e v e.
Pleijel [ple’j-], Henning Bernhard
M a t h i a s, fysiker (f. 1873 5/7). Blev fil. dr
och docent i mekanik och matematisk fysik vid
Uppsala univ. 1906, e. o. assistent vid
telegrafverket 1892, ord.
assistent 1898, var
föreståndare för dess
prov-ningsanstalt 1900—13
och blev prof, vid
telegrafverket 1912. Han
är sedan 1913 prof, i
teoretisk
elektroteknik vid Tekniska
högskolan samt var rektor
där 1922—27. P. har
författat ett stort
antal avh., där han ägnar
skilda elektrotekniska
problem ett teoretiskt
studium. Led. av Vet.-akad. (1922). (J. T.)
Pleijel [ple’j-], Hilding Athanasius,
kyrkohistoriker (f. 1893 ldlio)- Blev fil. mag.
i Lund 1914, teol. dr 1926 och är sedan 1925
docent i kyrkohistoria där. P. har skrivit bl.
a. »Herrnhutismen i Sydsverige» (1925) och
ett flertal andra studier, särskilt rörande
1700-talets sv. kyrkohistoria.
Pleinairmåleri [pläna’r-], se Friluft
s-måleri.
Plein pouvoir [plä’ povwä’r], fr., full
myndighet; fullmakt.
Pléiochäsium, bot., se Blomställning.
Plélstocèn (av grek. plei’stos, flest, mest, och
kaino’s, ny, ung), en i analogi med
nomenklaturen för underavdelningarna inom
tertiärsy-stemet och -perioden bildad (urspr. i England
och Amerika använd) term för de äldre
kvar-tärbildningarna, motsv. vad man i Tyskland
och Frankrike plägar kalla d i 1 u v i u m. Jfr
Alluvium och H o 1 o c e n. Ung. samma
betydelse som p. har postpliocen, men
denna term kan också omfatta hela
kvartär-perioden. K. A. G.
Plejäd, kem., se Atom, sp. 440.
Plejäden (fr. la Pléiade), namn på en fransk
diktarskola, bildad omkr. 1550 av P. Ronsard
och J. du Bellay, vilken sistnämnde i en
programskrift, »Défense et illustration de la
langue frangaise» (1549), framlade den
italienska senrenässansens litterära teorier: att
skapa en nationell diktkonst efter klassiska
mönster. Utom de bägge ledarna bestod den
ursprungliga kretsen av É. Jodelle (se d. o.)
samt de klassiciserande el. italianiserande
poeterna Antoine de Baif (se d. o.), Remy
Belleau (se d. o.), Pontus de Thyard (1521—
1605), alla lärjungar till den lärde hellenisten
J. Dorat (se d. o.) vid Collège Coqueret i
Paris. Se Franska litteraturen, sp.
1027. _ Kj.S-g.
Plejaderna, Sjustjärnorna (ibland
Sjustjärnan), stjärnhop i Oxens
stjärnbild. Med blotta ögat iakttagas i allm. blott
sex av Plejaderna. Namnen på dessa äro
Elektra, Maia, Taygeta, Kelaino, Sterope
och Merope. Stjärnhopen, som innehåller
300—400 stjärnor, är belägen på ett avstånd
av omkr. 450 ljusår och har en utsträckning i
rymden av omkr. 20 ljusår. Den är invävd
i ljusa nebulosaslöjor, vilka synas vara
för
bundna med utbredda, icke lysande
stoftmassor, mörka nebulosor. K. Lmk.
Enl. grekisk mytologi voro P. döttrar till
Atlas; en av dem, Elektra, dolde sitt anlete,
emedan hon förmält sig med en dödlig; därför
synas av de sju blott sex stjärnor. P:s
uppgång och nedgång voro märken för sjöfartens
början och slut liksom för skörd och sådd.
— Se R. Andree, »Die Pleiaden im Mythus
und in ihrer Beziehung zum Jahresbeginn und
Landbau» (i Globus, 64, 1893). M. Pn N-n.
Ple’ktron, grek. (lat. ple’ctrum), mus.,
knäpp-apparat för stränginstrument (i regel en
pinne eller ett litet blad av trä, horn,
sköld-padd el. ben). T. N.
Plèner, Ernst von, frih., österrikisk
politiker (1841—1923), son till Ignaz v‘on P.
(1810—1908), som varit finansminister 1860—
65 och handelsminister 1867—70. Ernst von
P. var 1875—95 led. av riksrådet, där han
snart blev en av det tysk-liberala partiets
främsta talare. Han blev den ledande i den
1888 bildade »förenade tyska vänstern» och
var 1893—95 finansminister i
koalitionsmi-nistären Windisch-Grätz. P. var 1895-—1918
president i Oberster Rechnungshof, blev 1900
livstidsmedlem av herrehuset och senare frih.
(förut bar han, liksom fadern, adelstiteln
Edler). Han var en av fredsrörelsens
ivrigaste anhängare i Österrike, skrev flera
nationalekonomiska arbeten och utgav
memoarverket »Lebenserinnerungen» (3 dir, 1911—
21). _ V. S-g.
Plènimål (jfr P 1 e n u m), mål, som i en av
flera olika avd. bestående domstol behandlas
av domstolen i dess helhet (in pleno). I
Högsta domstolen skola enl. kungl. stadgan 11
juni 1920 vissa mål handläggas in pleno. Å. H.
Plèniärenden, ärenden, som avgöras in
pleno, d. v. s. av samtliga ledamöter i en
representerande församling, t. ex. någon av
riksdagens kamrar, el. i domstol el.
administrativ ämbetsmyndighet. E. K.*
Plenning, Johan, läroboksförfattare (1717
—50). Blev konrektor i Västerås 1749 och
utgav »Logica» (1746), varav ett sammandrag,
»Rudimenta logicæ» (s. å.), i övers. »Första
bokstäfverna af förnufts-läran, eller
slutkonsten» (1756), länge lästes i svenska skolor
(4:e uppl. 1834). -rn.*
Plenum (av lat. plönus, full), fulltalig
allmän sammankomst, i motsats till en
församlings sammanträde på olika avd. I Sverige
användes uttrycket under ståndstiden för att
beteckna ett stånds sammanträde. Plenum
pleno rum var den vanliga benämningen
på samtliga stånds sammankomst på
rikssalen vid riksdagens öppnande el. eljest, då de
kallades att mottaga meddelanden från
konungen. Genom grundlagsändring 1857
infördes ett nytt slags plenum plenorum,
innebärande off. gemensamma överläggningar
mellan de fyra stånden, till vilka statsråden
men ej konungen hade tillträde. (Se härom
P. O. Gränström, »Om plenum plenorum»,
1916.) Motsv. möjlighet för de två
kamrarnas samrådande etablerades dock ej i nu
gällande R. O. Även efter 1866 brukas
dock stundom uttrycket plenum plenorum om
kamrarnas sammanträden på rikssalen inför
konungen vid vissa av grundlagen
föreskrivna tillfällen. H. L. R. (G. H-n.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
