Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plommon - Plommonbladlus - Plommonfelt, Carl Anders - Plommonmögel - Plommonpung el. Pungsvamp - Plommonticka - Plommonvecklare - Plon-Plon - Plotinos - Ploug, Parmo Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Plommonbladlus—Ploug
1100
torrare och mera mager mark, för att
frukter och årsskott säkrare skola hinna
mognad. De uppdragas vanl. i form av kronträd
med inemot meterhöga stammar. Av vissa
sorter (gulplommon m. fl.) kan man
tillvarataga rotskott för utplantering. Träden nå
sällan samma ålder och storlek som
äppel-och päronträd och dödas ofta vid 25—30 års
ålder genom angrepp av plommonticka.
Några sorter, t. ex. vissa varieteter av r e i n
e-claude (»renklo»; jfr Cl au de), uppnå en
ansenlig ålder och få kronor av 8—10 m i
genomskärning. — P:s hållbarhet är kort och
sträcker sig knappast över en vecka från
inträdandet av full mognad. P. ätas råa,
inkokas (syltning, inläggning till kompott) eller
beredas till mos och marmelad. Till marmelad
nyttjas (i synnerhet i Tyskland) m i r a b e
1-1 e r, mycket små, vanl. helt gula p. De
torkade p., som allmänt föras i handeln under
namn av katrinplommon, utgöra olika
slag av storfruktiga, starkt sockerhaltiga blå
sviskon. K ar 1 sbade r plommo n äro
torkade, särdeles stora och fina p., varur
stenarna borttagits och ersatts med mindre,
ävenledes stenfria frukter. P r u n e 1 1 e r äro
torkade plommonhalvor, som befriats från
stenarna, vanl. även från skalet. C. G. D.
De i ‘Sverige i handeln förekommande stora,
vanl. päronformiga kapplommonen fås
från en odlad Prunus-a.rt. Denna benämning
har emellertid tidigare tilldelats frukterna av
en i Sydafrika vildväxande sapindacé, Pappea
capensis (kolonisternas Wilde Preume,
tyskarnas Kappflaume); dessa äro klotrunda, av
ung. ett körsbärs storlek, och det köttiga
frö-hyllet är välsmakande. Någon betydelse som
handelsvara torde de knappast ha. P. ingår
f. ö. i sammansättningen av namnen på flera
andra tropiska el. subtropiska frukter (t. ex.
litchiplommon). G. M-e.
Plommonbladlus, zool., se
Fruktträdens skadeinsekter.
Plommonfelt, Carl Anders, se P 1 o
m-g r e n, släktart.
Plommonmögel, bot-, se F r u k t m ö g e 1,
med bild på färgpl.
Plommonpung el. Pungsvamp, bot., se
Biåssvampar.
Plommonticka, bot., se T i c k o r.
Plommonvecklare, zool., se
Fruktträdens skadeinsekter.
Plon-Plon [plå-plä’], fr., se Bonaparte,
sp. 786.
Plotlnos (lat. Plotlnus), nyplatonsk filosof
(se Nyp la to nism) från Egypten (204—
270 e. Kr.), lärjunge till Ammonius Sakkas,
grundare av en filosofskola i Rom 244 samt
antikens störste filosof efter Aristoteles. P:s
skrifter. Enneaderna, samlade i sex
grupper med nio avh. var, utgåvos jämte en
lev-nadsskildring av hans lärjunge Porphyrios
(ty. övers, av II. F. Mueller 1880). Ett urval
av Enneaderna är i sv. övers, utg. av G.
Rudberg (1927).
P:s filosofi vill vara en förnyelse av
plato-nismen men bör snarare betraktas som en
självständig skapelse och är ett av
filosofihistoriens mest storslagna metafysiska
system, förenande dialektiskt skarpsinne med
mystisk-extatiska moment. Varje
bestämmande av Gud, den högsta principen, är
för P. ett nedsättande av denne. Han är ej
blott höjd över alla bestämningar, även
andliga sådana, utan även över vara och
vetande; eg. kan intet utsägas om honom. Från
denna urenhet utströmmar gradvis allt
övrigt. Högst står förnuftet, nus, under detta
världssjälen, som till sitt innehåll har den
platonska idévärlden, vidare de individuella
själarna och som sista emanationsprodukt
materien, vilken såsom mest avlägsen från
urväsendet är det rena icke-varat och
samtidigt det onda. Urenheten är näml, även
det goda och utgåendet från denna ett fall.
P:s etik är därför, trots allt erkännande av
sinnevärldens skönhet och fullkomlighet,
asketisk. Det högsta, själens fullkomliga
förening med urväsendet, nås dock icke genom
askesen utan endast i enstaka ögonblick i
extasen (som P. själv fyra gånger skall ha
uppnått), vilken samtidigt skänker den
högsta lycka och ett för tänkandet oåtkomligt
vetande om urväsendet. — Litt.: A. Drews,
»Plotin und der Untergang der antiken
Welt-anschauung» (1907); R. Inge, »The philosophy
of Plotinus» (2 bd, 1918); M. Wundt, »Plotin»
(1919); F. Heinemann, »Plotin» (1921). G. O-a.
Ploug [plåu], Parmo Carl, dansk
författare, tidningsman och politiker (1813 29/io
—94 27/io). Blev student 1829, studerade språk
och historia men tog ingen ämbetsexamen.
P. kom tidigt att spela
en roll bland tidens
liberala studenter som
talare och författare
av visor och
komedier, och han bevarade
hela sitt liv en
akademisk-studentikos
prägel. 1839 blev P.
medarbetare i
Fædre-landet och var 1841—
81 dess red. Han
tillhörde från början det
nationalliberala
partiet och kämpade för
dess idéer med glänsande journalistisk och
oratorisk begåvning, ett lyriskt patos och en
hänsynslös gåpåaranda, som tidtals skaffade
tidningen utomordentligt inflytande, särskilt
i Köpenhamns borgarkretsar.
Huvudpunkterna i P:s politik voro genomförandet av
Eiderstaten genom Slesvigs nära anknytning
till Danmark samt skandinavismen. För denna
blev han den egentlige ledaren från
studentmötena 1843 och 1845 till de ihärdiga
försöken på 1850- och 1860-talet att skapa en
skandinavisk allians el. ett
gemensamhets-rike. — P. tog i övrigt ledande del i dansk
politik under ett halvt årh., var en av ledarna
för marsrörelsen 1848, medlem av
grundlag-stiftande riksförsamlingen 1848—49, av
folke-tinget 1854—57 och med få avbrott av
landstinget 1859—90. Medan han i sin yttre
politik stod på de nationalliberalas vänstra
flygel, tillhörde han i de inre frågorna ej
ytter-lighetsivrarna och var aldrig någon vän av
allmän rösträtt. Under årens lopp avlägsnade
han sig mer och mer från bondevännerna (se
Bondevennernes sel s k a b), och efter
fredsslutet 1864, som betydde en fruktansvärd
missräkning för P:s skandinaviska och
eider-danska politik, arbetade han på en reviderad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
