Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polarisationsinstrument - Polarisationsmikroskop - Polarisator - Polarissima - Polaritet - Polarion - Polarluft - Polarländer - Polarnatt - Polarräv - Polarsken - Polarvarg - Polarvide - Polaråret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polarisationsmikroskop—Polaråret
1145
tlysmetod, t. ex. sackarimetrar för
socker-bestämning (se S a c k a r i m e t r i). Odts.
Polarisationsmikroskop, se Mikroskop.
Polarisätor,
sePolarisationsinstru-m e n t.
Polari’ssima, den av de närmare
undersökta stjärnorna, som ligger närmast polen.
P. är av storleken 9,3, oeh dess poldistans är
7’. Den är av stor betydelse inom
astrome-trien för bestämningar av polens läge. K. Lmk.
Polaritet, motsatsförhållande, t. ex. en
kropps egenskaper, magnetens varandra
neutraliserande egenskaper. I biologien, särsk.
hos växter, motsatsen mellan bas och spets (rot
och skott), hos t. ex. äggceller mellan den
vegetativa och den animala delen av cellen.
Polarlon, zool., se Lodjur.
Polarluft (se C y k 1 o n och Polarfront).
Härmed betecknas i motsats till den varma
»tropikluften» de luftmassor, som genom
avkylning i oolarregionerna erhållit en
förhållandevis låg temp. P. utmärkes i allm., då den
framtränger söderut och efter hand
uppvärmes, av stor renhet och genomskinlighet —
goda siktförhållanden — och av låg relativ
fuktighet. A. Å.
Polarländer, landområdena kring de båda
polerna, på norra halvklotet nordkusten av
Amerika och Asien, Grönland o. a. öar i
Ishavet, på södra halvklotet det antarktiska
fastlandet samt kringliggande öar.
1. Nordpolarländer. Som sydgräns
har efter Supan använts juliisotermen för
10° C, en ur naturhistorisk synpunkt mindre
tillfredsställande linje, varför O. Nordenskjöld
karakteriserat polarländerna som dels belägna
n. om nämnda linje, dels utmärkta av en årlig
medeltemp. under 0°. Han har även, i
anslutning till M. Vahl, som klimatformel föreslagit
v= 9°—0,1 k, där v resp, k äro medeltemp.
för årets varmaste, resp, kallaste månad. En
mer el. mindre bred kustzon i Nordamerika
och Sibirien faller då innanför gränsen.
Sätter man denna, såsom ofta skett, lika med
trädgränsen, medtages ett bälte av
övergångs-natur. Zonen mellan juliisotermerna för 10°
och 5° har ännu buskvegetation, ställvis t.
o. m. träd, och en viss kultur är utvecklad.
Den verkligt högarktiska zonen ligger n. om
5°-isotermen och omfattar av Amerika och
Asien endast en smal kustremsa; inom denna
zon finnes fast bebyggelse på Grönland och
Spetsbergen. I Polarhavets centrum oi h
Grönlands inre är alla månaders medeltemp.
under 0°. Om p:s klimat se Arktiskt
klimat, om växt- och djurvärld se Arktisk
flora, Arktisk fauna och artiklar om
de särskilda områdena. — Betecknande för
p. är den stora utsträckningen av nedisade
områden. Av isformer förekomma jämte de
rent polära, d. v. s. inlands-, fot- och shelfis,
även Spetsbergstypen och i mindre grad de
norska och alpina typerna (se vidare
Glaci-ä r och L a n d i s). Stora områden äro dock
isfria, icke blott, som ju är att vänta, de låga
fastlandskusterna utan även betydande delar
av den amerikanska arkipelagen och
nordligaste Grönland. Förklaringen härtill torde
ligga i den ringa årliga nederbörden, omkr.
150 mm. — Om landskapstyper och geologi se
art. om de särskilda områdena. För
markbeskaffenheten äro betecknande den starka
1146
frostvittringen, som ger upphov till verkliga
blockhav, samt flytjorden (se J ord fly
t-n i n g) och rutmarken (se d. o.). Ständigt
frusen jord har stor utbredning, åtm. inom
områden med ett årsmedium av några grader
under 0, och anses kunna nå en mäktighet av
minst ett par hundra m. I Alaska och Sibirien
(särskilt Nysibiriska öarna) finnas lager av
ren is under ett jordtäcke. — Politiska
förhållanden. Den amerikanska arktiska
arkipelagen tillhör Kanada, den sibiriska
Sovjetunionen, som 1929 formligen ockuperat Frans
Josefs land, sedan rysk flagga hissats där
1914. Danmarks överhöghet över hela
Grönland erkändes 1921 av samtliga makler u:om
Norge, som på grund av fångstintressen gör
anspråk på en del av östgrönland; frågan har
1931 hänskjutits till Fasta mellan folkliga
domstolen i Haag. 1920 erkändes Norges
överhöghet över Spetsbergen m. fl. öar; 1929 tog
det Jan Mayen i besittning.
2. Sydpolarländer, se Antarktis,
Arktisk fauna, Arktisk flora.
Politiska förhållanden. Äganderätten till
stora områden är ännu oviss. Av ålder ha
fastlandet och kringliggande öar — utom
Ker-guelen och Crozetöarna (se d. o.) — betraktats
som engelskt territorium. Sedan norrmän
börjat en lönande valfångst på Sydgeorgien,
proklamerade England 1908 sin överhöghet över
sektorn från sydpolen till 50° s. br. mellan
20° och 50° v. Igd samt till 58° s. br. mellan
50° och 80° v. Igd och, sedan den norska
fångsten utsträckts till Rosshavet, 1923 även över
en sektor mellan 160° ö. Igd och 150° v. Igd
från 60° s. br. till polen; den förra kallas
»Falkland islands dependency», den senare
»Ross dependency». Imperiekonferensen i
London 1926 framställde anspråk på nästan hela
kontinenten. Redan tidigare, off. 1924, hade
Frankrike emellertid gjort anspråk på
Adélie-land (östligaste delen av Wilkesland).
Kuststräckan mellan 45° och 73° ö. Igd
annekterades 1929 av Mawson för imperiets räkning.
Utanför de som engelska erkända områdena
har Norge 1927 ockuperat Bouvetön och 1929
Peter l:s ö samt torde komma att göra anspräk
på andra av norrmän uppläckta områden, ss.
Håkon den VII:s platå med sydpolen och de
1929 av Riiser-Larsen från luften upptäckta
Drottning Mauds land och Kronprinsessan
Märtas land. Ett besittningstagande av en del
av Edvard VII:s land skedde redan under
Amundsens expedition 1911. U. S. A. ha ej
framställt några anspråk på de av Wilkes
upptäckta kuststräckorna, men Byrd har 1929
ockuperat ett område s. om Edvard VII:s
land för deras räkning.
Litt.: O. Nordenskjöld, »Polarvärlden och
dess grannländer» (1907; även på ty.) och
»Polarnaturen» (1918); O. Nordenskjöld oeh L.
Mecking, »The geography of the polar regions»
(1928); »Problems of polar research, a series
of papers» (1928; utg. av American
geographi-cal society). C. S-g.
Polarnatt, se P o 1 a r d a g.
Polarräv, dets. som fjällräv (se d. o.).
Polarsken, se Norrsken.
Polarvarg, zool., se Varg.
Polarvide, bot., se S a 1 i x.
Polaråret 1882—83 ägnades åt
internationell geofysisk forskning på ett stort antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
