Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151 Polen (Klimat—Befolkning) 1152
sönderskuren i mindre flak, som dislokerats
i förhållande till varandra och sedan täckts
av istidens utjämnande lösa jordlager. I s. v.
finnas bergspartier och platåland av
varis-kisk byggnad och i s. ö. en del av p o d
o-liska massivet, som består av uiberg,
delvis täckt av paleozoiska bildningar.
Sydligaste delen av P. upptager av den alpina
bergskedjan en del av Ka paterna, och det
är huvudsaki. områden, tillhörande den yttre
flyschzonen, som falla inorn P. — Om
mineraltillgångar se under Näringar. K. A. G.
Klimatet bildar en övergång mellan
Rysslands kontinentala och Mellaneuropas mera
maritima klimat. Årets medeltemp. är i
större delen av landet 7° till 8° C, men den
årliga temperaturamplituden växer åt ö. och s.;
skillnaden mellan årets varmaste och
kallaste månad (juli och jan.) är sålunda (i
Danzig 19,1°) i Warschau 22,2°, i Tarnopol 24,2° C.
Det kontinentala inflytandet framträder
särskilt under vinterns köldperioder; i medeltal
är årets minimitemp. i Poznan —16,8°, i
Warschau —21,3°, i Tarnopol —23,4°. I
Warschau är medeltemp. för året 7,3°, juli
18,8°, jan. —3,4°, lägsta observerade temp.
— 33,1°. Nederbörden är täml. riklig med
ett utpräglat maximum under
sommarmånaderna. Dess årsmängd understiger 500 mm i
Poznan och kring Weichsels nedre lopp (med
undantag av själva mynningen); den
överstiger 750 mm flerstädes i P:s s. delar och
når upp till 1,000 mm och mera i
Karpater-nas östligaste trakter; eljest ligger den i
allm. mellan 500 och 750 mm. Då atlantiska
barometerminima i regel passera n. v. om
P., så äro s. v. och s. förhärskande
vindriktningar, särskilt i landets n. delar. E. P.
~V äxtvärld. P. har urspr. till största delen
täckts av skog, som trots stark utrotning
ännu intager drygt 22 % av landets yta. På
mager, sandig mark växer mest tallskog.
Största sammanhängande bestånd är
Bialo-wieåaskogen i östra P. (se bild 2). På något
bättre jord tillkomma ek, asp och björk.
Där jordmånen är god, finnes blandskog av
ek och avenbok. Boken förekommer endast
i v. och s. delarna och ingår vanl. i
blandskog med avenbok och ädelgran (Abies alba).
De lägre sluttningarna av Karpaterna äro
uppodlade, medan de högre äro skogklädda.
Upp till 1,100 m ö. h. finnes mest lövskog,
på lägre nivå lind, ek och avenbok, högre
upp bok (dominerande) och ädelgran. Från
1,100 m upp till skogsgränsen på omkr. 1,500
m förhärskar vanlig gran, ofta blandad med
ädelgran. Nära skogsgränsen äro även lärk
och cembratall skogbildande. K. A.
Djurvärld. P. tillhör djurgeografiskt ett
övergångsområde mellan öst- och
Mellan-euiopa. Visenten (se B i s o n), som utrotats,
har ater införts (1931). Älg, lo och bäver ha
även utrotats. Björnen är sällsynt i
Karpaterna, medan varg, vildkatt och räv äro täml.
vanliga. Bland fåglarna märkas den sydliga
näktergalen samt talrika sim- och
vadar-fåglar. T. P.
Befolkning. Folkräkningen 1921 uppgav P:s
invånarantal till 25,694,700 personer; med
Vilnaområdet och po. Oberschlesien, som vid
denna tidpunkt ännu ej tillhörde P., stiger
siffran till 27,192,164. Härav voro enl. off.
uppskattning 18,8 mill. (69,2 %) polacker, 3,9
mill. (14 %) rutener (ukrainare), 2.1 mill.
(7,8 %) judar (d. v. s. av judisk nationalitet,
ej mosaiska trosbekännare), 1,1 mill. (3,9 %)
vitryssar och l,o mill. (3,8 %) tyskar, vartill
kommer ett mindre antal ryssar, litauer och
tjecker. Dessa siffror anses dock av de
nationella minoriteterna vara mindre korrekta.
Polackerna inneha nästan h. o. h. det forna
Kongresspolen och äro även i avgjord majoritet
i Västgalizien och vojevodskapet Poznaå;
räknas kasjuberna (se d. o.) som polacker, ha
dessa övervikt även i vojevodskapet Pomorze.
Tyskarna bo i de två nämnda vojevodskapen,
mest i trakten av Bydgoszcz (Bromberg),
To-run (Thorn) och Grudziadz (Graudenz), samt
i Schlesiens industristäder men även i
trakten av Lödz. Ett stort antal har dock under
den nya regimen utvandrat. I P:s ö. delar
är folkblandningen betydlig, och det torde
vara vanskligt att fullt objektivt utreda
na-tionalitetsförhållandena. östgaliziens
lantbefolkning är övervägande rutensk; n. om
Pri-pet bo delvis poloniserade vitryssar och
litauer, de senare mest i Vilnaområdet och
troligen i större antal, än som off. uppges,
överallt finnas emellertid även polacker, i
städerna som ämbets- och tjänstemän o. dyl.,
på landsbygden som storgodsägare el.
jord-brukskolonister. Inom större delen av P., de
forna tyska delarna dock undantagna, utgöra
judarna en stor procent av stadsbefolkningen;
många städer ha mer än 25 % judar, och mot
ö. utgöra de stundom över 50 %. De polska
judarna äro småhandlare och hantverkare,
i regel bosatta i städerna och ofta mycket
fattiga. Stadsbefolkningen i P. utgjorde 1921
25,8 %. De största städerna voro 1930
Warszawa (Warschau; 1,109,474 inv.) och Lödz
(606.980 inv.); mer än 100,000 inv. hade
dessutom Poznan (Posen), Lwöw (Lemberg),
Kraköw (Krakau), Wilno (Vilna),
Kato-wice, Lublin, Bydgoszcz, Czgstochowa och
Sosnowiec. Emigrationen, som före
världskriget under trycket av de politiska
förhållandena var mycket stor, har numera avtagit
(218,387 personer 1930). De flesta utvandrade
till U. S. A., Brasilien och Argentina; ett
stort antal polska industriarbetare har bosatt
sig i Ruhrområdet och, efter kriget, i
Nord-frankrike. Den betydande
säsongutvandringen av jordbruksarbetare, mest till Tyskland
men även till Danmark och Sverige, som
tidigare ägt rum, är nu obetydlig och mest
riktad mot Frankrike. De olika
vojevodskapen hade 1921 följande folkmängd:
Vojevodskap Areal i kvkm Invånare
Warszawa (staden) .... 121 936,713
Warszawa 29,342 2,114,886
Lodz 19,034 2,252,769
Kielce 25,741 2,535,898
Lublin 31,123 2,085.746
Bialystok 32,313 1,296,869
Wilno 28,948 1,002,915
Nowogrodek 22,990 808,400
Polesie 42,280 879,417
Wolyn 30,274 1,437,569
Poznan 26,528 1,967,865
Pomorze 16,386 935,643
Stysk 4,230 1,124,967
Krakow 17,448 1,992,810
Lwow 26,932 2,712,027
Stanislawow 18,368 1,339,191
Tarnopol 16,332 1,434,507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
