Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pole, Reginald - Polemark - Polemik - Polemonium - Polen - Geografisk översikt - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Polemark—Polen (Geologi)
1150
tate ecclesiæ». P. blev 1536 romersk
kardinal och utförde därefter flera viktiga
uppdrag åt påvestolen. Hans försök att egga
Spanien och Frankrike till anfall på Henrik
VIII slogo fel. Sedan den katolskt sinnade
Maria Tudor 1553 blivit drottning i England,
återvände P. 1554 till fosterlandet med
fullmakt som påvlig legat, blev drottningens
förtrogne rådgivare och efter Cranmer 1556
ärkebiskop i Canterbury. Han medverkade
kraftigt i den katolska reaktionen och
protestantförföljelserna men blev 1557 av sin
gamle fiende Caraffa (påven Paul IV)
berövad sin legatvärdighet. P:s livsmål var
Englands återförening med den katolska kyrkan.
— Litt.: A. Zimmermann (jesuit),
»Kardinal P., sein Leben und seine Schriften» (1893);
M. Haile, »Life of R. P.» (1910). V. S-g.
Polema’rk (grek. pole’marchos,
krigsöverste), forngrekiskt namn på militär
befälhavare, i Aten den tredje arkonten, vilken dock
i början av 400-talet f. Kr. såsom befälhavare
ersattes av strategerna. M. Pn N-n.
Polemik (av grek. po’lemos, krig),
penn-fejd, skriftlig meningsstrid. — Polemiker,
meningskämpe, stridsskriftförfattare. — P
o-lemisèra, föra en p. — Polemisk,
som innebär p.; stridslysten, slagfärdig.
Polemönium, bot., se B 1 å 1 j u s.
Polen, po. Polska, republik (Rzeczpospolita
Polska) i ö. Mellaneuropa, mellan Östersjön
och Karpaterna, med Weichsel som huvudflod;
388,390 kvkm, 31,147,616 inv. (1931),
inberäknat Vilnaområdet, varpå Litauen alltjämt
gör anspråk. Huvudstad är Warszawa
(Warschau). Den nuv. republikens yta motsvarar
omkr. 52 % av det historiska P. före första
delningen 1772 (750,900 kvkm) och var före
världskriget fördelad på Tyskland, Österrike
och Ryssland. Från Tyskland erhöllos största
delarna av preuss. provinserna Westpreussen
och Posen samt delar av Ostpreussen och
Schlesien (= nuv. vojevodskapen Pomorze,
Poznan och n. delen av élask), varigenom P.
över P o 1 s k a k o r r i d o r e n (se d. o.) nått
fram till Östersjön. Från Österrike erhöllos
Galizien (vojevodskapen Kraköw, Lwöw,
Tar-nopol och Stanislawöw) samt östligaste delen
av österrikiska Schlesien. Det s. k.
Kongresspolen, d. v. s. P. inom 1815 års gränser,
samt övriga delar äro f. d. ryska områden.
Se karta vid Tyskland.
INNEHÅLL:
sp.
Geografisk översikt ... 1149
Geologi............ 1150
Klimat ............ 1151
Växtvärld.......... 1151
Djurvärld ......... 1151
Befolkning ........ 1151
Näringar .......... 1153
Kommunikationer..... 1155
Mynt, mått och vikt 1156
Statsfinanser och pen-
ningväsen.......... 1156
sp.
Kyrkliga förhållanden 1156
Undervisningsväsen... 1157
Tidningspress........ 1157
Försvarsväsen........1157
Författning och
förvaltning........... 1159
Rättsväsen ....... 1160
Flagga ............. 1160
Historia............ 1160
Litteraturan visningar 1169
Geografisk översikt. P. är huvudsakligen
ett lågland (jfr po. pole, fält). Ett verkligt
bergland förekommer endast i s., där
Karpa-ternas n. sluttningar tillhöra P. (jfr vidare
Karpaterna). Sydgränsen följer de högsta
kammarna och topparna från Västbeskiderna
och Tatra över östbeskiderna till Öornahora
(po. Czarnohora). Här upprinna Weichsel med
Bild 1. Polens vapen.
I rött fält en med gyllene
krona krönt silverörn med
gyllene beväpning.
Dunajec, Wisloka, San o. a. bifloder, Dnjestr
med bl. a. Stryj samt Prut, vilkas dalar leda
upp till de viktigaste passen. Genom sin
växling mellan skogklädda, rundade höjder
och skarpa toppar, trånga klyftor och odlade
dalbottnar avvika Karpaterna från de eljest
täml. ensartade polska landskapstyperna.
Karpaterna följas i n. av lägre kullar och
platåer; utanför dessa sträcker sig ett smalt
låglandsbälte kring övre Weichsel, nedre San
och övre Dnjestr. N. och n. ö. härom följa
låga, av floderna sönderskurna platålandskap.
Längst i v. har P. andel av den kol- och
malmrika
schlesi-ska platån; mellan
Weichsel och dess
biflod Pilica når
den skogrika
lill-polska platån
större höjder, högst i
Lysogöry (611 m
ö. h.). ö. om
Weichsel och San ligger
den volyniska
platån kring övre Bug,
Styr och Horyh,
längre mot s. ö.
fortsatt av den
podoliska platån,
genomskuren av
Dnjestrs talrika
nordliga bifloder.
Hela norra P., i
regel beläget lägre
än 200 m ö. h.,
bil
dar en fortsättning på det nordtyska
låglandet och har erhållit sina nuv. yl former under
och efter istiden. Huvudfloden Weichsel (po.
Wisla) med Bug och Narew, Warthe (po.
War-ta) med Netze (po. Noteé) samt övriga floder
begagna i regel de breda, flacka dalar, som
istidens smältvattensfloder utformat. Den i
stort sett monotona landskapsbilden visar
dock olika variationstyper. I Storpolen, kring
Warthe och Netze, äro moränmarkerna (lera
och sand) överallt uppodlade och floddalarnas
sumpmarker utdikade; Kujaviens sjölandskap
övergår i Masoviens jämna, enformiga slätter
kring mell. Weichsel, nedre Bug och Narew,
där odlingen koncentrerats till istidens
sjöbottnar. Vid mell. Bug vidtar Podlachiens
svagt vågiga hed- och skogslandskap, och
längst i ö. ligga kring övre Pripet (po. Prypeé)
Polesiens ödsliga kärrmarker (ss.
Rokitno-träsken) och skogar. P:s nordligaste delar
tillhöra Baltiska höjdryggen. Mellan Njemen
och Düna (po. Dèwina) omväxla slätter och
moränhöjder, mossar och stora sjöar. N. v.
delen, Pomorze, vid nedre Weichsel är en av
P:s växlingsrikaste landsdelar; småsjöar och
skogklädda moränkullar avlösas av fruktbara
odlingstrakter el. vidsträckta hedar. S. F.
Geologi. N. och ö. delen av P. utgör det v.
partiet av den ryska plattan, där i det
stora hela nästan horisontalt liggande
sedimentära avlagringar, väsentligen krita och
tertiär, bilda berggrunden. En gränslinje, som
med n. v.—s. ö. riktning går från Skåne över
Bornholm ned till bergstrakten Lysogöry i
södra P., skiljer den ryska plattan från det
nord tyska blocklandskapet, där
berggrunden genom talrika förkastningar är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
