Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen - Författning och förvaltning - Rättsväsen - Flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polen (Undervisningsväsen—Försvarsväsen)
1158
1157
Undervisningsväsen. Medan särskilt i ryska
P. folkbildningen förut stod lågt och
analfabeterna voro i majoritet, har dessas antal i
det nya P. betydligt minskats; i östra P. äro
dock ännu omkr. 40—50 % av de
värnpliktiga analfabeter. Sedan 1919 är allmän
undervisning obligatorisk fr. o. m. 7 :e t. o. m. 13 :e
året, men skolsystemet är ännu icke fullt
utbyggt. 1929 funnos omkr. 26,500 primärskolor
med 3,7 mill. lärjungar; av skolorna voro
24,450 polska, därav 2,650 tvåspråkiga; i de
övriga undervisades på rutenska, tyska etc.
Läroverkens tre nedersta klasser motsvara
folkskolans tre sista; dessutom finnes ett i
regel femårigt gymnasium med tre—fyra
linjer. Av 759 läroverk 1929—30 voro 282 för
gossar, 229 för flickor och 248 samskolor; de
hade över 203,000 elever; av läroverken voro
272 statliga. Den högre undervisningen
meddelas i fem statsuniv. (Warschau, Krakau,
Lemberg, Vilna och Poznan), katolskt univ. i
Lublin och folkuniv. i Warschau, vid tekniska
högskolor i Warschau och Lemberg, konst- och
bergshögskolor i Krakau samt handels-,
veterinär- och tandläkarinstitut o. s. v. med
sammanlagt omkr. 45,000 stud. 1929—30. A. A-t.
Tidningspress. Den första polska tidningen
uppsattes 1661. Den äldsta av de nu
existerande är Gazeta Warszawska (gr. 1774;
natio-naldemokratisk). Av Warschaus tidningar må
vidare nämnas högertidningen Kurjer
War-szawski (från 1821), den Pilsudski närstående
Kurjer Poranny (gr. 1877), det demokratiska
annons- och sensationsbladet Express Poranny
med flera avläggare, den socialdemokratiska
Robotnik (gr. 1894), vidare Moment (på
jiddisch) och den officiösa (franskspråkiga)
Mes-sager Polonais. P :s mest spridda tidning
är den politiskt färglösa, sensationsbetonade
Ilustrowany Kurjer Codzienny i Krakau (gr.
1910). Av 2,329 publikationer 1929 voro 1,928
polska, 127 på jiddisch, 112 tyska, 86
rutenska, 19 hebreiska, 15 vitryska, 11 ryska, 8
litauiska etc. Off. telegrambyrå är Polska
Agencja Telegraficzna (förk. P. A. T.). A. A-t.
Försvarsväsen. Armén har uppstått av
frivilliga polska truppstyrkor (legioner), som
under världskriget uppsatts på
centralmakts-sidan, av rester av de polska trupper, som
deltagit i kriget på rysk sida, av
demobiliserade polacker ur tyska och österrikiska
arméerna samt av de i Frankrike och Italien,
huvudsaki. av flyktingar och fångar
sammansatta truppförband, vilka vintern 1918—19
sammanfördes under general Hallers befäl och
överfördes till P.
Enl. 1924 års värnpliktslag äro de
värnpliktiga under de år de fylla 19 och 20 år
skyldiga till tjänstgöring blott under krig.
Under de år de fylla 21 t. o. m. 23 år äro de
i rekryteringsåldern och därunder skyldiga
till 2 års tjänstgöring i stående armén; dock
är den effektiva tjänstgöringen i allm. blott
18 mån. Från det år de värnpliktiga fylla
24 år t. o. m. det, då de fylla 40 år, tillhöra
de reserven, varefter de ingå i landstormen
intill 50:e året. Reserven har skyldighet till
tjänstgöring 14 veckor; denna uttages dock
i allm. med blott 2 övningar om 4 och 2
veckor. I krig gäller hjälptjänstplikt för alla
män t. o. m. 60 år samt civil
arbetshjälptjänst för män och kvinnor t. o. m. 55 år. —
Bild 9. Kyrklig procession.
Landet är indelat i 10 armékårsområden.
Armén består i fredstid av 30 inf.-fördeln.
samt 1 fördeln. och 11 självständiga
brigader kavalleri. Varje inf.-fördeln. består av
3 inf.-reg:ten och 1 fältart.-reg:te.
Dessutom finnas trupper, vilka icke ingå i
fördel-ningsförbanden, ss. det tunga artilleriet och
luftvärnsartilleriet. Sammanlagt finnas 90
inf.-reg:ten, 1 stridsvagnsregzte, 40
kav.-regzten, 31 fältartillerireg:ten, 11 reg:ten
tungt artilleri, 13 ridande art.-divisioner, 1
luftvärnsreg:te och 6 självständiga
luftvärns-divisioner, ingenjörtrupper, automobiltrupper,
trängtrupper m. m. Om flygvapnet se nedan.
— Den stående hären är enl. armébudgeten
266,000 man, därav 17,900 officerare. På
mi-litärisk fot, ehuru ej underställda
försvarsministern, äro organiserade dels den statliga
rikspolis k åren, omkr. 31,000 man, dels
gränsskyddskåren för tjänstgöring vid
rikets n. ö. gräns, omkr. 26,400 man, dels
gränsvakten för tjänstgöring (även för
tulländamål) vid rikets övriga gränser, omkr.
6,000 man. — Militär ungdomsutbildning
be-d.ives i skolor och även genom särskilda
föreningar. M. B-dt.
Örlogsf lottan består (1931) av 2
jagare, 5 torpedbåtar, 3 u-båtar, 8 kanonbåtar,
4 minsvepare, 1 övnings-, 1 skol- och 1
loge-mentsfartyg samt transportfartyg. Ö-g.
Flygvapnet omfattar 6 flygreg:ten, 1
marindivision och 1 ballongbataljon samt
flygskolor och flygverkstäder. Varje flygreg:te
består av stab, radio-, fotografi- och
verk-stadsavd., 1 övningseskader samt 2—3
flygdivisioner, var och en delad i 2 eskadrar om
10 flygplan. Marindivisionen består av stab,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
