Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polen (Författning och förvaltning—Historia)
1159
radio-, fotografi- ooh verkstadsavd., 1
öv-ningseskader samt 1 sjöflygplandetachemang.
Ballonghataljonen består av stab, radio-,
fotografi- och verkstadsavd. och 5
ballongkompanier. Ö-g.
Fasta försvaret. Det återupprättade
P. har, bl. a. av finansiella hänsyn, ännu
icke haft möjlighet att ordna sitt fasta
försvar, men förarbeten pågå. I den under
utarbetande varande planen för västgränsens
försvar kommer givetvis den av ryssarna
befästa linjen Weichsel—Narew—Njemen att
ingå liksom även de förutvarande tyska
Weichselfästningarna Thorn och Graudenz
samt Poznan vid Warthe. Mot ö. finnes ingen
naturlig försvarslinje och som konstgjort stöd
endast den av ryssarna moderniserade
fästningen Brest-Litovsk, vilken sannolikt av
polackerna iståndsatts efter världskriget. L. af P.
Författning och förvaltning. Enl.
författningen av 17 mars 1921 är P. en republik med
en. president som statens överhuvud. Som
suverän stat erkändes P. genom
fredsfördraget i Versailles 28 juni 1919, varvid P:s
gränser från Östersjön till Oberschlesien
fastställdes. Definitivt blev v. gränsen fastställd
efter folkomröstningarna i Masuren juni 1920
och i Oberschlesien mars 1921 samt
Nationernas förbunds råds beslut 20 okt. 1921. Genom
resolution av ambassadörskonferensen 28 juli
1920 fastställdes polska gränsen mot
Tjeckoslovakien. P:s gräns mot Ryssland
fastställdes genom fredstraktaten i Riga mellan P. och
Ryssland 18 mars 1921. Gränsen mot Litauen
fastställdes av ambassadörskonferensen 15
mars 1923, varemot Litauen dock protesterat
(jfr V i 1 n a f r å g a n).
1921 års ursprungliga konstitution var
starkt demokratisk, i det att
representationens nedre kammare (sejm) var den
ojämförligt främsta makthavaren. I samband med
en av marskalk Pilsudski (se d. o.) 1926
företagen statskupp genomfördes dock vissa
författningsändringar, varigenom presidentens
befogenheter ökades.
Republikens president väljes för sju år av
representationens båda kamrar, förenade till
en nationalförsamling. Han utövar den
verkställande makten under medverkan och
kon-trasignation av en ministär, som är
solidariskt ansvarig inför sejmen; själv är han
oansvarig för sina ämbetshandlingar. På
förslag av ministären har han rätt att när
som helst upplösa representationens endera
el. båda kamrar. Det är uttryckligen
stadgat, att ministären måste avgå efter av
sejmen uttalat misstroendevotum.
Parlamentarismen (se d. o.) är alltså i grundlagen
föreskriven, ehuru det parlamentariska
styrelsesättet efter 1926, åtm. tidtals, ej tillämpats i
vanlig maning. Repiesentationen består av 2
kamrar, senat och sejm, båda valda på fem år.
Valen äro allmänna (även kvinnlig rösträtt),
valrättsåldern är till sejmen 21 år, till
senaten 30 år och valbarhetsåldern 25, resp.
40 år. Proportionell valmetod tillämpas, och
sluten omröstning är föreskriven. Båda
kamrarna väljas genom direkta val, och enda
skillnaden dem emellan, förutom den högre
valrätts- och valbarhetsåldern till senaten,
består i att denna endast har en fjärdedel av
sejmens ledamotsantal (111, resp. 444). En-
1160
dast sejmen och regeringen ha initiativrätt,
och alla förslag skola först behandlas i
sejmen. Senaten kan endast inom 30 dagar
föreslå ändringar i de från sejmen remitterade
förslagen, men vidhåller sejmen med minst
n/2o av de avgivna rösterna sin mening, så
är senatens åsikt betydelselös, och den
avfattning sejmen givit förslaget utfärdas som
lag. För att förkorta tiden för
parlamentssessionerna och årl. få till stånd en ordentligt
utarbetad budget stipulerades vid
författningsrevisionen 1926, att representationen
endast har rätt att behandla budgetförslaget
under 5 mån. Skulle varken sejm el. senat
under denna tid hunnit fatta beslut om
budgeten i dess helhet, träder denna i kraft i den
form, vari den utgått från regeringen.
Administrativt är landet indelat i 16
voje-vodskap (motsv. sv. län) med en wojewoda i
spetsen. Vojevodskapen (se tabell på sp. 1152)
indelas i powiaty med en starosta i spetsen
och dessa i lands- och stadskommuner.
Voje-voder och staroster utnämnas av regeringen.
Staden Warschau är utbruten ur
vojevodskapen, och några andra storstäder bilda inom
dessa egna förvaltningsområden. Enl. en lag
av 1922 skola i hela landet inrättas folkvalda
representationer både i vojevodskap och i
lägre förvaltningsenheter, men detta är ännu
ej fullt enhetligt reglerat. Schlesien (Slg.sk)
har en viss särställning med långt gående
självstyrelse.
Genom fördrag 28 juni 1919 mellan P. och
de segrande stormakterna och 15 maj 1922
mellan P. och Tyskland beträffande
Oberschlesien samt genom bestämmelser i den
polska författningen ha de nationella
minoriteterna (tyskar, rutener m. fl.)
tillförsäkrats vissa rättigheter, undervisning i
folkskolorna på eget språk (inom områden med större
minoriteter), rätt att använda modersmålet
inför domstol och inför andra myndigheter
m. m. Dessa rättigheter ha ställts under
Nationernas förbunds garanti. G. H-n.
Rättsväsendet har varit och är delvis ännu
ganska komplicerat, då före P:s frigörelse
olika delar av landet hade olika rättssystem.
Detta söker man nu överbygga, och genom ett
dekret av 6 nov. 1928 infördes åtm. en
enhetlig judiciell organisation. Mindre mål
handläggas av fredsdomare, större av
distriktsdomstolar, till vilka också kan vädjas från
fredsdomaren. Från distriktsdomstolarna kan
vädjas till appellationsdomstolar (8 st.), och
högsta instans är högsta domstolen i
Warschau, som är indelad i tre avd., en civil
avdelning för f. d. ryska P., en civil avdelning
för f. d. preussiska och österrikiska P. och
en kriminalavdelning. G. H-n.
Flaggan är vit och röd i horisontala fält
(se flaggkartan vid art. Flagga).
Ilistoria. P:s vagga stod i Storpolen kring
Warthe. Med här bosatta »polaner» förenades
småningom enl. vissa hypoteser genom
erövring vislanerna (av po. Wisla, Weichsel),
schle-sierna, masovierna, pomorzanerna (mellan
nedre Oder och Weichsel) och kujavierna.
Då den förste historiskt kände fursten,
Mieczyslaw (Mieszko, d. 992), ättling
till legendens Piast, anfölls av tyska
markgrevar, räddade han rikets bestånd genom
att hylla Otto den store. Han lade grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
