Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polska språket - Polska svinet - Polska tronföljdskriget - Polsk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Polska svinet—Polsk konst
1200
mellan konsonanter ha i p. givit ro, lo, rze,
le, t. ex. broda, sioma, brzeg, mleko, ry.
bo-roda, soloma, bereg, moloko. Vokalerna e, è
före hårda dentaler ha i p. övergått till ’o, ’a:
zenié men zona, wierzyé men wiara, ry.
zje-nitj, zjena, vjeritj, vjera.
Gränserna för det av p. upptagna området
sammanfalla icke med Polens gränser. I v. och
n. når p. över statsgränserna, i ö. skiljes p.
från gränsen av områden med blandade språk
och nationaliteter, polsk-vitryska och
polskukrainska. I s., Karpaterna, sammanfalla i
stort sett gränserna. Betydande po. språköar
finnas i Tyskland: i Ostpreussen längs
Tysklands östgräns samt i tyska Oberschlesien.
S. v. hörnet av polska språkområdet når in
över Tjeckoslovakiens gräns. Stora polska
emigrantkolonier finnas i U. S. A., Brasilien,
Tyskland, Frankrike etc. Sammanlagt talas
p. som modersmål av över 26 mill. pers. —
I dialekthänseende delas polska språkområdet
i sex större dialekter: lillpolskan i s.,
schle-siskan, storpolskan i v., kujaviskan vid
Weichsels nedre lopp, masoviskan i n. ö.
Polen och slutligen kasjubiskan vid Östersjön.
Skillnaderna mellan dialekterna äro små;
kasjubiskan räknas dock ofta som ett särskilt
språk (jfr K a s j u b e r).
P:s historia börjar först på 1100-talet.
Redan under medeltiden uppstår ett polskt
litteraturspråk på grundval av den lillpolska
dialekten; det utformas definitivt under
1500-talet, polska litteraturens och språkets guld
ålder. Under sin utveckling har p. utsatts för
inflytanden från olika främmande språk, under
medeltiden särskilt tjeckiskan, under 1500—
1600-talet latinet, under 1700-talet franskan.
I ordförrådet finnes även en mängd tyska
lånord, särskilt inom den materiella
kulturens område. Fr. o. m. 1800-talet arbetar man
målmedvetet, lugnt och med framgång på att
rensa och uppfriska litteraturspråket med
folkspråkets hjälp.
Litt.: Ordböcker: »Slownik j^zyka
polskie-go», utg. av W. Niedzwiedzki m. fl. (8 bd,
1900—27); A. Brückner, »Slownik
etymolo-giczny j§zyka polskiego» (1927). —
Bearbetningar: J. Loå, »Gramatyka polska» (3 bd,
1922—27; historisk); »Gramatyka jgzyka
polskiego» (1923; samlingsverk); A. Brückner,
»Geschichte der älteren polnischen
Schrift-sprache» (1922) och »Dzieje jgzyka polskiego»
(3:e uppl. 1925). Av svenska språkmän har
särskilt P. S. Agrell (se d. o.) sysslat med p. —
Mindre polska grammatikor på fr. av A.
Meil-let och H. de Willman-Grabowska (1921), på
ty. av R. Meckelein (1926) m. fl. W. T-i.
Polska svinet, se Svinraser.
Polska tronföljdskriget, det europeiska krig,
som fördes 1733—35 närmast om successionen
i Polen efter August II. Som polsk
tronkandidat föreslog Frankrike exkonung
Stani-slaw Leszczynski, Ludvig XV:s svärfar (se
Stanislaus). Han valdes med entusiasm
av »patrioterna» men fördrevs inom kort av
ryska och sachsiska trupper, varefter
riksdagen nödgades hylla August II :s son August
III. I det därpå utbrytande kriget förblevo
de med Österrike förbundna ryssarna herrar i
Polen. Hattarnas plan på svenskt-franskt
ingripande där förföll. De viktigaste
krigsskådeplatserna blevo i stället Nord- och Syd-
italien, där österrikarna förlorade nästan alla
sina besittningar, samt Rhenländerna, där
fransmännen, som besatt Lothringen, med
framgång motstodo en brokigt sammansatt
här under Eugen av Savojen. En preliminär
fred slöts i Wien 1735 och bekräftades i
huvudsak i det slutliga s. k. tredje fördraget i
Wien 18 nov. 1738. Den var höjdpunkten
av elegant kabinettspolitisk förnyelse av den
politiska kartbilden. August III fick behålla
Polen, och Stanislaus hugnades med
Lothringen, som efter hans död skulle tillfalla
Frankrike. Lothringens hertig fick arvsrätt
till Toscana efter den siste Medicéern (d. 1737),
Filip III:s av Spanien son Karl avträdde till
kejsaren de nyförvärvade Parma och Piacenza
mot att få Neapel-Sicilien som
spansk-bour-bonsk sekundogenitur, Sardinien fick delar av
Lombardiet, och Frankrike erkände
pragmatiska sanktionen. T. S-g.
Polsk konst. Det är väsentligen tre
faktorer, som påverkat uppkomsten och
utvecklingen av den bildande konsten i Polen: det
slaviska temperamentet, landets läge vid grän
sen mellan Asien och Europa samt
antagandet av kristendomen i dess rom.-kat. form
966. Romansk, orientalisk-bysantinsk och
germansk kultur ha under olika perioder
lämnat bidrag till landets kultur och konst.
De äldsta bevarade arkitektur- och
skulpturverken äro från tidig romansk tid,
1000-talet. Den gotiska perioden har efterlämnat
betydligt fler konstminnen än den romanska,
förutom arkitektur och skulptur även måleri,
bl. a. votivtavlor och minnestavlor över döda,
de äldsta från 1300-talet. Till
renässanstidevarvets inbrott påverkades p. starkt av tysk
och tjeckisk konst, delvis även av nederländsk
konst. Den gotiska kyrkbyggnadskonsten t.
ex. var beroende av den nordtyska
tegelarkitekturen med undantag för s. Polen, där en
egenartad kyrkstil uppväxte, bl. a. i Krakau.
Fr. o. m. 14Ö0-talets slut till omkr. 1600 blevo
inflytelserna från romansk, särskilt klassisk
italiensk konst av största betydelse. Under
1500-talet uppfördes ett flertal märkliga
byggnader, kyrkor, slott, borgar, rådhus,
tyghallarna i Krakau m. m. samt bekostades
dyrbara bildverk i skulptur och målning. Den
början till ett mera nationellt konstskapande,
som Veit Stoss (po. Wit Stwosz)
inledde under 1400-talets förra hälft,
förkvävdes så gott som alldeles av den inträngande
italienska konsten. Men i viss mån nödgades
de främmande konstnärerna anpassa sig efter
landets seder och bruk, vilket märkes bl. a. i
deras byggnadsverksamhet.
Under 1600-talet blomstrade religiöst figur
-och profant porträttmåleri, och fr. o. m. Johan
Sobieskis tid förekom även historiemåleri.
Impulser kommo delvis från flamländsk och
holländsk konst, men på 1700-talet knötos
förbindelser med fransk konst, särskilt starka
under Stanislaus Augusts regering (1764—94),
en viktig period i polsk konsthistoria. Den
franske målaren J. P. Norblin de la
Gourdaine (1745-—1830) var den förste,
som beaktade det polska folkets och det
polska landskapets egenart, och förberedde
därigenom en nationell riktning i det polska
måleriet. Infödda polska konstnärer voro
karikatyrmålaren och tecknaren Aleksander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
