Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polyfon - Polygala - Polygalaceae - Polygalactio - Polygami - Polygamia - Polyglobuli - Polyglott - Polygnotos - Polygon - Polygonaceae - Polygonalsystem - Polygonatum - Polygonmätning - Polygontal - Polygonum, Pilörtsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Polygala—Polygonum
1224
Kraftpolygon.
digt förda stämmor (motsats: h o m o f o n i,
med en melodiförande stämma och de andra
ackompanjerande). T. N.
Poly’gala, bot., se Jungfrulin.
Polygaläeeae, bot., se
Jungfrulinfamiljen.
Polygala’ctio (av grek. poly’s, mången, och
ga’la, mjölk), med., se Mjölkflytning.
Polygaml. 1. (Etnogr.) Månggifte,
varvid en person, vanl. man men även kvinna,
samtidigt lever i äktenskap med flera
personer. Motsatsen till p. är monogami
(en-gifte). Att märka är, att, eftersom äktenskapet
i hög grad är en ekonomisk fråga, även inom
polygamiska folk många män finnas, som
aldrig kunna skaffa sig mer än en hustru. Jfr
Familj, P o 1 y a n d r i och Äktenskap.
— 2. (Bot.) Se K ö n s f ö r d e 1 ni n g. K. G. L.
Polyga’mia, bot., se Linnés
sexualsystem.
Polyglobull, med., se Polycytemi.
Polyglo’tt, litterärt verk, vars text
återges parallellt på flera språk; person, som kan
tala flera språk; mångspråkig. —
Polyglott-bibel, bibelupplaga med parallelltexter på
olika språk synoptiskt sammanställda.
Viktigast äro
Complutenserpolyglot-ten, tr. 1513—17 i Alcalä de Henares, a n
t-werpiska polyglottbibeln (Biblia regia),
tr. hos Plantin 1568—72, Paris p o 1 y g 1 o
t-t e n, tr. hos A. Vitré 1629—45,
London-polyglotten, 1657, av Brian Walton,
under medverkan av flera orientalister, samt
Bielefeldpolyglotten, av Stier och
Theile (hebreiska, grekiska, latin och tyska),
1846—55.
Polygnotos (grek. Poly’gnotos), Greklands
förste store målare, f. på Thasos, verksam
ung. 475—455 f. Kr. Efter 478 målade han
Odysseus’ mord på friarna i Athena Areias
tempel i Plataiai, ung. 474 en del
mytologiska scener i Theseus’ och Dioskurernas
tem-£el i Aten tills, m. Mikon, ung. 460 slaget vid
[arathon och Tröjas intagande i Stoa
poi-kile (den brokiga pelarhallen) i Aten tills, m.
Feidias’ broder Panainos, mellan 458 och 447
Tröjas förstöring och Odysseus’ nedstigande i
underjorden i knidiernas lesche (samlingssal)
i Delfi. Alla P:s verk äro förlorade, men
särskilt utförligt ha hans verk i Delfi
beskrivits (Pausanias 10, 25—31). P. var högt
beundrad, sin tids ledande konstnär, och hans
inflytande röjes även i skulptur och
vasmåleri (jfr Grekisk k o n s t, sp. 1009). Med
hjälp av denna efterklang har man sökt ge
rekonstruktioner av hans verk, vilka dock
äro mycket ovissa. Hans konst hade
monumental prägel. Ett primitivt perspektiv kom
till användning. — Litt.: L. Kjellberg, »P.
och hans betydelse» etc. (1908). M. Pn N-n.
Polygon [-gä’n]. 1. (Mat.) En plan figur,
månghörning, som begränsas av räta linjer,
vilka kallas p:s sidor. Skärningspunkten
mellan två sidor benämnes hörn. En diagonal
är den räta linje, som sammanbinder två icke
närliggande hörn. Om sidornas antal är n,
så är hörnens antal också n samt
diagonaler-nas Gm n = 3 el. 4 el. 5, kallas p.
triangel, fyrhörning och pentagon resp. Genom
uppdelning i trianglar kan en p:s yta lätt
beräknas. — En regelbunden p. har alla
sidorna och vinklarna lika stora. Om sidornas
antal är n, så är en vinkel i p. = 2^1——) X 90°.
På geometrisk väg kunna regelbundna 3-, 4-,
5- och 15-hörningar konstrueras samt de,
vilkas sidoantal framställes i form av en produkt
av något av dessa tal med en heltalspotens av
2, t. ex. regelbunden 8-hörning, o k t o g o n.
Det är därjämte möjligt att konstruera
17-hörning samt 257- och 65537-hörning och vissa
andra regelbundna p. Om vinklarna äro
ut-springande, kallas p. stjärnpolygon.
En sådan erhålles genom förlängning av
sidorna i en vanlig regelbunden p., tills de
råkas. Yttre begränsningslinjen definierar då en
stjärnpolygon. Jfr Pentagram. K. Lmk.
2. (Mek.) Om ett antal krafter verka i en
punkt, erhålles deras resultant genom
Konstruktion av en s. k. kraftpolygon
i enlighet med vad som framgår av bilden.
På liknande sätt konstrueras medelst
hastig-hetspolygonen resultanten för ett antal
icke samtidiga hastigheter. K. Lmk.
3. (Befästnk.) Den månghörniga
grundformen till en sluten befästnings plana
utstak-ning. Längden av p:s sidor el. »fronter»
beror på det valda konstruktionssystemet.
Avståndet mellan huvudvallens utgående
vinkelspetsar el. längden av yttre polygonsidan (i
motsats till de över ingående vinkelspetsarna
el. kurtinerna mätta inre polygonsidorna) är
sålunda beroende av de flankerande
eldvapnens skottvidd och uppställningsplats samt
är kortast vid tenalj- och längst vid
polygo-nalutstakning. L. af P.
Polygonäceae, fam. bland koripetalerna med
bortåt 800 arter, mest i n. halvklotets
tempererade länder växande örter (sällan buskar
el. träd) med spiralställda, vanl. hela blad och
stjälken omslutande stipelslidor. Blommorna
äro små, vanl. tvåkönade, med 6—9 fria
ståndare. Frukten är nöt. Utom arter av
släktena Polygonum och Rumex finnas i Sverige
d v ä r g s y r a (se d. o.) och fjällsyra
(Oxyria digyna), som är täml. allmän i
fjälltrakterna. Flera polygonacéer, t. ex. bovete
och rabarber, äro födoämnesväxter. G. M-e.
Polygonälsystem, fortif., särskilt i Tyskland
vanlig benämning på kaponjärsystem (se K
a-p o n j ä r och Fästning, sp. 164).
Polygo’natum, bot., se Ram s.
Polygonmätning, se Triangelmätning.
Polygontal, mat., hela tal, bildade genom
successiv addition av termerna i en
aritmetisk serie. Den allmänna formeln för p. är
n + ^2 n . p (n—1), där p är en heltalssiffra,
som betecknar ordningstalet, och n successivt
sättes lika med 1, 2, 3 o. s. v. P. kunna
geometriskt återges genom ett antal punkter,
ordnade i regelbundna polygoner. K. Lmk.
Polygonum, Pilört släkte t, fam.
Poly-gonaceae, med omkr. 150 arter med i regel
fembladigt blomhylle. I Sverige växa omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
