Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polymorfism - Polynesien - Polynesier - Polynesiska språk - Polyneura - Polyneurit - Polynom - Polypeptider - Polyper - Polypetal - Polyplacophra - Polypmaneter - Polypodiaceae - Polypodium - Polyporaceae - Polyporus - Polypstock - Polypterus, Fengäddor - Polyptykon, Polyptyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Polynesien—Polyptykon
1228
arter, ss. hydroider och termiter. Hos de förra
sker ofta en långt gående arbetsfördelning
mellan koloniens olika individer, varvid vissa
stå i näringsupptagningens, vissa i
fortplantningens tjänst, medan andra på olika
sätt utbildas till försvar. Om p. hos termiter
se d. o. T. P.
Polynesien, »de många öarna», ö. delen av
Oceanien (se d. o.). — Om
Centralpolynesiska Sporaderna se Oceanien,
sp. 124.
Polynèsier, folkgrupp, se Oceanien, sp.
127—129.
Polynesiska språk, se
Malajo-polyne-siska språkstammen.
Polynéu’ra, zool., se Hark rankar.
Polynéurlt, med., se Nervsjukdomar.
Polynom [-nå’m], algebraiskt uttryck,
bestående av en summa av termer, t. ex.: a + b
— c— d + e, varvid alltså summationen icke
utesluter, att flera av termerna äga negativt
tecken. I motsats mot p. består ett m o n o m
av en enda term. K. Lmk.
Polypeptlder, organiska föreningar, erhållna
genom sammankoppling av aminosyror (se
d. o.). Genom att t. ex. förena två molekyler
av aminosyran glykokoll har man fått
dipep-tiden glycyl-glycin. Genom att fortsätta
att addera aminosyror har man erhållit p.
med ända till 20 aminosyror, kopplade efter
varandra. De högre p. visa många likheter
med de enklare äggviteämnena, särskilt med
deras sönderdelningsprodukter, ss. albumoser
och peptoner. Å andra sidan har man genom
spjälkning av äggviteämnen erhållit di- och
tripeptider. Detta talar för att
äggviteämnena äro uppbyggda av aminosyror. I. B.
Polyper. 1. (Zool.) Fastsittande, med av
tentakler omgivna munöppningar försedda
individer hos nässeldjuren (se d. o.). Jfr C
e-lenterater. — 2. (Med.) Gruppnamn för
sådana svulstliknande vävnadsnybildningar,
som medelst en bredare el. smalare
stjälk-artad bildning hänga vid den slemhinna, från
vilken de utgå. Endast yttre form och
loka-lisation äro gemensamma för p.; i övrigt kan
deras histologiska byggnad vara ytterst
växlande. Ofta äro de av inflammatoriskt
ursprung. G. H.*
Polypetäl, dets. som koripetal (se d. o.).
Polyplaco’phora, zool., se Ledsnäckor.
Polypmaneter, zool., den könliga, fritt
kring-simmande generationen hos de till
nässeldjuren (se d. o.) hörande Hydrozoa. T. P.
Polypodiäceae, ormbunksfamilj, tillhörande
de s. k. leptosporangiata ormbunkarna (se
d. o.), omfattande bortemot 3,000 arter i
tempererade och tropiska länder. De ha alltid
sina sporangier på bladens undersida.
Spo-rangiet är vidare skaftat och försett med
ofullständig vertikal ring och öppnar sig med
en tvärspringa. De allra flesta äro fleråriga
örter; några få äro trädlika. I Sverige finnes
omkr. ett dussintal släkten, bland vilka
släktet Dryopteris är artrikast med 9 arter, av
vilka Dryopteris Filix mas, träjon, är
allmän i hela Sverige ända upp till
skogs-gränsen. Lika allmän som denna är
Poly-podium vulgäre, stensötan, som även
finnes i hela landet upp till skogsgränsen och
har övervintrande gröna blad. Hithörande
ormbunkar ha föga betydelse för människan.
En del odlas som prydnadsväxter, t. ex. arter
av Adiantum och Nephrolepis; andra ha
medicinsk användning såsom maskmedel, ss.
rotstocken av träjonet, el. såsom surrogat för
lakritsrot, t. ex. rotstocken av stensötan.
Rotstocken av den kosmopolitiska örnbräken,
Eupteris aquilina, även kallad Pteris
aqui-lina, nyttjas i vissa länder som föda (se f. ö.
Bräken). N. S-s.
Polypo’dium, bot., se Polypodiaceae.
Polyporäceae, bot., se R ö r s v a m p a r.
Poly’porus, bot., se T i c k o r.
Polypstock, zool., se K o r a 11 d j u r.
Nilgädda, Polypterus bichir.
Stensöta, Polypodium
vulgäre.
Poly’pterus, F e ngädd o r, zool., fisksläkte,
tillhörande ordn. ganoider. Inom den moderna
systematiken bildar det en egen ordn.,
Polyp-terini, tills, m. det afrikanska släktet
Cala-moichtys. De fåtaliga till P. hörande arterna
äro långsträckta, snabba rovfiskar. Kroppen
är klädd med rombiska plåtar, stjärtfenan
symmetrisk, och längs ryggen sitter en rad
småfenor. Gälarna täckas av ett lock, men
spruthål finnes. Ungarna äro försedda med ett
par långa yttre gälar.
Simblåsan, som
mynnar på svalgets
undersida, tjänstgör även
som andningsorgan.
Såväl i sin yttre som
i sin inre byggnad
äger P. många
ålderdomliga drag,
varigenom det visar
likheter med bl. a. de
utdöda Crossopterygii
(se d. o.), till vilka det
tidigare förts. Alla
leva i det tropiska
Afrikas floder. Bäst
känd är den
meterlånga P. bichir, b
i-chir, Nilgäddan
eller Nilfengäddan,
som är ovan grön,
under smutsigt vit, från
övre Nilen. Av
infödingarna fångas den
för det läckra köttets
skull. T. P.
Poly^ptykon, P o 1 y p t y k (jfr D i p t
y-kon), altarskåp, miniatyraltare el. skåplik
-nande skrin med mer än två flyglar el.
dörrar. H. W-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
