Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portsmouth - Portsmouth, hertiginna av - Port Stanley el. Stanley - Port Sudan - Portugal - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
Portsmouth—Portugal (Näringar)
1282
har en areal av 200 har. I den äldsta dockan
ligger »Victory», Nelsons flaggskepp vid
Tra-falgar, nu inrättat till museum. Bland
stadens byggnader märkes kyrkan S:t Thomas a
Becket (gr. på 1100-talet), prokatedral för det
1927 upprättade biskopsstiftet Portsmouth
and Isle of Wight med säte i P. Det hus, där
Ch. Dickens föddes, är nu museum. — P.
anlades på 1100-talet. Omkr. 1540 fanns här ett
örlogsvarv, men P. var ännu tidigare en
viktig flottstation.
2. Stad i New Hampshire, U. S. A., statens
enda sjöstad; 14,495 inv. (1930). örlogshamn
och skeppsvarv. I P. slöts fred i
rysk-japanska kriget 25 nov. 1905.
3. Stad i Ohio, U. S. A., vid floden Ohio;
42,560 inv. (1930). Ändpunkt för
Ohio—Erie-kanalen, betydande handels- och fabriksstad.
Tillv. bl. a. av Mothaeroplan.
4. Stad i Virginia, U. S. A., vid Elizabeth
river, mitt emot Norfolk; 45,704 inv. (1930).
Handels- och marinhamn, örlogsvarv.
Portsmouth [på’tsmøp], hertiginna av, se
K é r o u a 11 e.
Port Stanley [pä’t stä’nli] el. Stanley,
huvudort på Falklandsöarna (se d. o.).
Port Sudan [pä’t sodä’n], huvudhamnen i
Eng.-egypt. Sudan (se d. o., med karta), vid
Röda havet; 29,314 inv. (1929).
Portugal, Repüblica Portuguesa, republik i
Sydeuropa, omfattar den v. delen av
Pyre-neiska halvön och gränsar i n. och ö. till
Spanien, i s. och v. mot Atlanten. Den
nordligaste punkten är Foz do Trancoso, 42° 9’
n. br., den sydligaste är Cabo de Santa Maria,
36° 58’ n. br.; 88,740 kvkm, 5,621,977 inv.
(1920; med Azorerna och Madeira, vilka
betraktas som integrerande delar av republiken,
91,948 kvkm, 6,032,991 inv.). Huvudstad:
Lissabon (Lisboa). Se karta till P y r e n e
i-s k a halvön. Om geografisk översikt,
geologi, klimat, växt- och djurvärld se P y r
e-neiska halvön.
INNEHÅLL:
Befolkning ........ 1281
Näringar .......... 1282
Utrikeshandel....... 1283
Kommunikationer..... 1283
Finanser .......... 1284
Mynt, mätt och vikt.. 1284
Kyrkliga förhållanden 1284
Undervisningsväsen... 1284
sp
Tidningspress......... 1284
Försvarsväsen......... 1284
Författning, förvalt-
ning, rättskipning... 1285
Flagga .............. 1286
Kolonier ............ 1286
Historia............. 1286
Litteraturanvisningar 12S0
Befolkningen är huvudsaki. av en
keltibe-risk blandras (se Iberer, Kelter och L
u-s i t a n e r), senare uppblandad med romarna,
som gåvo folket dess språk, och med araber
(morer, se d. o.) i s. och germaner i n. I
landets s. delar har den moriska typen
bibehållit sig, under det att det germanska
blodet knappast kan spåras i n. En stark
åter-vandring av blandras från kolonierna och
under 1500-talet införda negrer ha förskaffat de
s. områdena och hamnstäderna en icke ringa
skara mulatter. Kustlandets bördighet, fisket
och handeln samt stora improduktiva
områden vid gränserna vända så att säga P:s
ansikte mot havet samt P:s och Spaniens
ryggar mot varandra. Befolkningens
fördelning visar också den största tätheten vid
Bild 1.
Portugals vapen.
Sköld av silver med fem
korsvis ställda blä sköldar,
omgiven av en med sju gyllene
borgar belagd röd bård.
kusten, och utefter gränserna gå breda
bälten med gles befolkning. Tätheten stiger n.
och n. ö. om Oporto till 225 inv. per kvkm.
5,7 % av arealen
ha en folkmängd
av över 150 per
kvkm. I Alemtejo
och s. Estremadura
är glesheten störst,
och vissa
kommuner sjunka ned till
en täthetssiffra av
9 per kvkm.
Frånsett kustdistriktet
i Minho, ha
gränsområdena överallt
en täthet mycket
under 65,6 inv. per
kvkm, som är
siffran för landet i
dess helhet. 1841
utgjorde
befolkningen 3,369.972
och hade vid 1920
års folkräkning
stigit till 5,621,977.
Näringar. Jordbruket är huvudnäring.
Jorden är fördelad på smärre jordägare utom
i Alemtejo, där storjordbruk överväga.
Hälften av landets areal är odlad, men 4/B skulle
kunna brukas. Lantmannaprodukter utgöra
60 % av utförseln, men brödsädesskörden
täcker endast omkr. hälften av landets
förbrukning. Majs, som mest odlas norrut och efter
kusten, är det främsta sädesslaget; därefter
komma vete, havre, korn och i kustområdena
ris. Vin odlas över hela P.; de viktigaste
vinområdena äro Minhos, Douros och Tejos
dalgångar samt Algarve. Årsskörden
närmar sig 7 mill. hl (99 mill. gallons 1928), och
vinodlingarna utgöra omkr. 300,000 har.
Vinet går huvudsaki. till inhemsk förbrukning,
men ädelt vin, portvin, framställes i Douros
dalgång, Paiz do Vinho, och uppsamlas hos de
stora engelska vinfirmorna i Oportos förort
Vila Nova de Gaia. Det mesta portvinet
exporteras. Storbritannien tager hälften av
utförseln, därnäst är Brasilien den förnämsta
avnämaren. Mullbärsträdsodlingen är liksom
olivträdsodlingen på tillbakagång, men över
1 mill. hl olivolja fås främst från Mondegos
och Tejos floddalar samt ö. Alemtejo. Mellan
olivträden odlas sojabönor, ärter, vete och
havre. Majs och galicisk kål äro de främsta
kulturerna mellan vinspaljéerna i n. Mycket
sydfrukter odlas, främst i Algarve.
Boskapsskötseln vinner alltmer i
betydelse. Får- och getskötsel drivas
överallt i landet men mest i Alemtejos och Beiras
stäppområden samt i Träs-os-Montes’ berg.
Norrut hålla småjordbrukarna mycket
nötkreatur, och svin finnas främst i de ö.
delarnas ekskogar. 1925 funnos bl. a. 3,684,000
får, 1,558,000 getter, 1,117,000 svin och 325.000
åsnor och mulor. En mycket stor procent av
de 76,800 nötkreaturen utgöres av oxar, vilka
jämte mulor, åsnor och hästar tjänstgöra som
drag- och lastdjur. Ullproduktionen 1929 var
2,316 ton. — Skogen täcker ett område
av blott 16,000 kvkm, ty stora områden i ö.
och s. äro skoglösa, och P. är ett av Europas
XV. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
