Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugal - Näringar - Utrikeshandel - Kommunikationer - Finanser - Mynt, mått och vikt - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Portugal (Utrikeshandel—Försvar sväsen)
1284
skogfattigaste land. 8,000 kvkm äro bevuxna
med tallskog (vanl. Pinus maritima). I
Alem-tejo och Beira finnas de största och bästa
korkekskogarna; de täcka 3,000 kvkm. Kork
är den tredje av P:s utförselvaror; 1929
utfördes 127,850 ton korkekbark och 5,000 ton
färdig kork. Präktiga kastanjeskogar finnas
i Beira och Träs-os-Montes, och planterade
febergummiträdskogar lämna redan vid 8—12
års ålder virke till pappersmassa.
F i s k e t är sedan gammalt mycket
blomstrande. Främst bedrives det i n. och mell. P.
och sysselsatte 1929 53,000 pers. Sardinfisket
är betydelsefullast, och konserverade sardiner
utfördes till ett värde av 1,670,000 escudos
1929. De viktigaste sardinhamnarna äro
Setübal och Aveiro; konservfabrikernas
antal överskrider 150. Tonfisk fångas vid
sydkusten; i floderna lax, foreller, majfisk (se
Sillsläktet) och nejonögon. Bläckfisk,
langust, ostron och musslor fångas och ätas
rikligt. — En del värdefulla mineral
finnas, men bergsbruket är föga utvecklat.
Järnmalm brytes i Alemtejos och Beiras v.
delar. Svavelhaltiga kol förekomma bl. a.
vid Kap Mondego, men P. är helt
beroende av kolimport från England. P. lämnar
1/9 av världsproduktionen av svavelkis.
Mycket salt produceras i saliner vid kusten;
mesta delen avsättes i Skandinavien.
Industrien är, frånsett
fiskkonserv-fabrikerna, föga betydande.
Livsmedelsindustrierna intaga första platsen, och därnäst
följer textilindustrien, som för landets behov
förarbetar fårull, siden och importerad bomull.
De viktigaste textilorterna äro Oporto,
Lissabon, Covilhä och Guimaräes. En från morerna
ärvd industri är tillverkningen av azulejos el.
porslinstegel (kakelplattor) med den största
fabriken i Sacavem nära Lissabon.
Utrikeshandeln visar mer än dubbla värdet
av införsel mot utförsel. Införselns värde för
1930 var 2,403,804,000 escudos, utförselns
940,719,000 escudos. De största
införselartiklarna äro vete, maskiner, fisk (kabeljo),
textilier och kol; utförseln utgöres främst av
vin, fisk (sardiner), kork och frukt.
Kommunikationer. P:s vägar voro förr i ett
dåligt skick, men under senare år har
vägnätet betydligt förbättrats, och särskilt
under militärdiktaturens dagar ha många
nybyggnader igångsatts och delvis avslutats.
1930 funnos närmare 14,000 km landsvägar.
Den första järnvägen, Lissabon—Badajoz,
öppnades 1853, och 1929 funnos järnvägar
till en längd av närmare 3,500 km, varav
1,300 km voro statsbanor. Fem järnvägar
förbinda P. och Spanien, och av dessa överskrida
fyra gränsen på den fågelvägen 240 km smala
sträckan mellan Elvas och Barca d’Alva,
varigenom bristen på järnvägar blir ännu större
på de övriga gränssträckorna. Gränsen hålles
sedan gammalt spärrad för all
passagerartra-fik mellan solnedgången och soluppgången.
Av automobiler funnos 1930 omkr. 21,000
person- och 10,040 lastvagnar samt 2,500
motorcyklar. Handelsflottan bestod av
666 ångfartyg om 28,792 ton och 19,437
segelfartyg om 143,827 ton 1929. Utlandstrafiken
på P., Azorerna och Madeira omfattade 9,014
ankommande fartyg om 27,643,115 ton och
8,934 utklarerade fartyg om 26,184,484 ton.
Av dessa fartyg voro 4,000 om 3,310,938 ton
portugisiska, 1,590 om 9,984,610 ton engelska
och 1,150 om 6,141,554 ton tyska.
Telegraflinjernas längd var 9,115 km 1929; de
trådlösa stationerna voro 10. E. S-g.
Finanser. P:s inhemska statsskuld uppgick
1930 till 49,3 mill. pd st. (utom den svävande:
9,2 mill. pd st.), den utländska till 31,7 mill.
pd st., därav krigsskuld till England 5,5 mill.
pd st., fixerad 1926 och avsedd att betalas
före 1988 års utgång. Budgeten 1930—31
upptar inkomsterna till 2,1 milliarder och
utgifterna till 2,09 milliarder escudos. Största
utgiftsposten är försvaret, 489 mill. escudos. M.
Mynt, mått och vikt. Sedan 1 jan. 1912 är
myntenheten 1 escudo = 100 centavos. 1,000
escudos = 1 conto. 1 guldescudo = 4,032 kr.
med en vikt av 0,0739 g och en finhet av 0,900.
I den allmänna rörelsen förekomma sedlar på
2^2, 5, 10, 50, 100, 500 och 1,000 escudos samt
skiljemynt på 5, 10, 20 och 50 centavos och
1 escudo. Kursen på 100 escudos har under
1931 hållit sig mellan 16 och 17 kr. En
valutastabilisering ägde rum 1 juli 1931. Vid utresa
ur landet få högst 1,000 escudos i
portugisiska sedlar och checker medtagas. 1868
infördes metersystemet.
Kyrkliga förhållanden. Full religionsfrihet
är rådande, sedan stat och kyrka skildes åt
1911. Majoriteten av befolkningen är
rom.-kat., och den portugisiska kyrkan består av
Lissabons, Bragas och Évoras kyrkoprovinser,
var och en under en ärkebiskop. Ärkebiskopen
i Braga (den äldste) är kyrkans primas, och
Lissabons ärkebiskop kallas patriark. Under
dessa lyda 9 biskopar i hemlandet. Kloster
äro förbjudna, och flera äro förvandlade till
kaserner, museer m. m.; kyrkor o. a.
gudstjänstlokaler äro oförytterliga och kunna när
som helst exproprieras.
Undervisningsväsendet står lågt på alla
stadier. Analfabeter utgjorde 54 % 1920, men
skoltvång finnes numera. 1928—29 funnos
7,441 folkskolor med 340,622 elever och 9,048
lärare. Univ. finnas i Coimbra, Lissabon och
Oporto, lantbruks-, veterinär- och
krigshögskolor i Lissabon samt musik- och
konstakademi i både Lissabon och Oporto. E. S-g.
Tidningspress. I P. utges 600—700
tidningar och tidskrifter, de allra flesta i
Lissabon och Oporto. De mest betydande äro Diario
de Noticias (gr. 1864; nationellt konservativ)
och O Seculo (gr. 1880;
republikansk-demokratisk), båda i Lissabon. A. A-t.
För svarsväsen. Armén består (1931) av 22
inf.-reg:ten och 10 oberoende inf.-bataljoner, 9
kav.-reg:ten, 5 lätta och 3 tunga art.-reg:ten,
2 kustart.-reg:ten och något bergsartilleri,
ingenjörtrupper m. m. samt flygstridskrafter.
Armén är under fred ej indelad i högre
förband (utom kav.-brigader). Rekryteringen
sker, förutom av frivilliga, på grund av
allmän värnplikt. Den värnpliktige tillhör
aktiva armén 4 år (21—24 år), aktiva arméns
reserv 16 år (25—40 år) och
territorialreser-ven 5 år (41—45 år). Tjänstgöringstiden är
i allm. 15 mån., därav 7 mån. i särskilda
re-krytutbildningsskolor och 8 mån. vid reg:tena.
Stående arméns (budget-)styrka är 4,600
officerare och 30,200 man, vartill komma 30,000
man i rekrytskolorna. Kolonialarmén
uppgår till omkr. 12,000 man. M. B-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
