Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugal - Försvarsväsen - Författning, förvaltning, rättskipning - Flagga - Kolonier - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1285
Portugal (Författning, förvaltning och rättskipning—Historia)
1286
örlogsf lottan består (1931) av 1
äldre pansarskepp, 4 kryssare, 4 jagare, 4
torpedbåtar, 3 u-båtar, 17 kanonbåtar, 1
minfartyg, 1 flygdepåfartyg, 1 skol- och 2
transportfartyg.
Flygvapnet har en del, hörande till
armén, och en del, hörande till marinen. Den
förra omfattar flygskola, 1 spaningsgrupp, 1
bombgrupp, 1 skydds- och stridsgrupp, 1
ballongbataljon och 1 materialdepå. Den senare
omfattar sjöflygskola och 4 flygbaser med
sammanlagt 27 sjöflygplan. ö-g.
Författning, förvaltning och rättskipning.
Efter monarkiens störtande (1910) antogs 21
aug. 1911 en republikansk författning. Enl.
denna utövas verkställande makten av en
president, omgiven av en ministär, som är
ansvarig inför representationen. Presidenten
väljes för en tid av fyra år av
representationens båda kamrar, församlade till en
kongress; han kan genom beslut av båda
kamrarna avsättas. Lagstiftningsmakten
tillkommer, enl. 1911 års författning, en
tvåkam-marrepresentation. Senatens 71 medl. väljas
genom indirekta val för en tid av sex år med
förnyelse av hälften vart tredje år. För
valbarhet till senaten fordras 35 års ålder.
Deputeradekammaren (nationalrådet) består av
164 led., som skola ha uppnått 25 års ålder
och utses för tre år genom direkta val med
allmän rösträtt för män över 21 år.
Kammaren har ensam laginitiativrätt. För en lags
antagande fordras båda kamrarnas bifall, vid
meningsskiljaktighet dem emellan framlägges
förslaget inför de båda kamrarna, förenade
till en. Jfr här nedan Historia.
Förvaltningen är starkt
centraliserad. Landet är indelat i 21 distrikt (motsv.
svenska län) med en guvernör (guvernador
civil) och ett folkvalt landsting (junta geral)
som högsta myndigheter. Distrikten äro
uppdelade i conselhos med en styresman och en
folkrepresentation, och under dessa finnas
kommuner, likaledes med representativa
organ.
Distrikt Areal i kvkm Inv.
cen-cus 1920
Aveiro 2,781 344,178
Beja 10,255 200,615
Braga 2,693 376.141
Braganga 6,510 170,302
Castelo Branco 6^688 239,167
Coimbra 3,907 353,121
Évora 7,400 153,239
Faro 5,019 268,294
Guarda 5,482 256 243
Leiria 3,412 279,124
Lisboa (Lissabon) 2,959 746,305
Portalegre 6,231 147,398
Porto (Oporto) 2,312 702,166
Santarém 6,619 332,012
Setübal 4^983 187,263
Viana do Castelo 2^221 226,046
Vila Real 4,273 235,499
Visen 4^996 404,864
Fastlandet 88,740 5,621,977
Angra do Heroismo ... 711 67,258
Horta 794 46,508
Ponta Delgada 887 118,246
Azorerna 2,393 232,012
Funchal (= Madeira) .. 815 179,002
Öarna 3,208 411,014
Rättskipningen är i stort sett
fördelad på tre instanser. Högsta domstolen
(Tribunal supremo da justiga) har sitt säte i
Lissabon. Som mellaninstans finnas tre
ap-pellationsdomstolar (tribunas de relaQåo), i
Lissabon, Oporto och Coimbra. 157 första
instansdomstolar finnas, en i varje domsaga
(comarca). Dessutom finnas 936 fredsdomare
och 7 municipalrätter. G. H-n.
Flagga, se färgpl. vid art. Flagga.
Kolonier. P. har endast några rester kvar
av sitt forna kolonialvälde men har dock
bevarat större områden därav än Spanien av
sitt. Kolonierna, som omfatta en areal av
omkr. 2,094,500 kvkm med 7,873,000 inv. (1920),
därav 2,071,700 kvkm med 6,685,000 inv. i
Afrika, äro: i Afrika Angola och
Mozambique, Kap-Verdeöarna, Portugisiska Guinea,
Guineaöarna Säo Thomé och Principe, i Asien
Portugisiska Indien, Macao och ö. Timor
(se dessa ord). M.
Historia. P. utgjorde i politiskt avseende
i äldsta tider ett helt med Spanien. Hela
halvön beboddes av ibererna och s. v.
delen av den gren bland dessa, som kallades
1 u s i t a n e r. Det gamla Lusitania
omfattade emellertid utom P. även en stor del av
nuv. Spanien. Liksom detta land erövrades
P. först av kartagerna, sedermera av
romarna och under 400-talets första
årtionde av de germanska folken s u e v e r,
a 1 a n e r och vandaler. På 420-talet
anlände västgöterna, som i sin ordning
undanträngdes el. underkuvades av
araberna, från början av 700-talet. Sedan de
omaj-jadiska kalifernas makt på 900-talet börjat
vackla, gjordes av de västgotiska
konungarna härjande infall, som ledde till erövring
av stora delar av landet, med början i n. v.
hörnet. En arabisk seger 1086 föranledde en
mängd kristna riddare att ingripa till
tros-förvanternas hjälp. En av dem, greve Henrik
av Burgund, fick 1095 av konung Alfonso VI
av Kastilien Oporto och Coimbra i län, och
med denna händelse börjar d,et egentliga P:s
historia. Henriks son A f f o n s o I
Erövra ren (1110—85) antog efter en seger vid
Ourique över morerna 1139 konungatitel och
lyckades efter flera krig 1143 frigöra sig från
beroendet av Kastilien. 1147 erövrade han
Lissabon. Genom förvärvet av Algarve omkr.
1250 erhöll P. det område, som det alltsedan
behållit. Under dugliga regenter tilltog
landets andliga och materiella välstånd. Ett
univ. upprättades 1290 i Coimbra. Handel
och sjöfart främjades, och en örlogsflotta
skapades. När ätten Burgund 1383 utgick på
manssidan, valdes till konung Avizordens
stormästare, en illegitim ättling till en av de
tidigare konungarna. Med honom, Johan I
(reg. 1385—1433), tillträdde det s. k. oäkta
burgundiska huset el. huset Aviz
regeringen. Ett nytt kastilianskt infall
till-bakaslogs genom portugisernas lysande seger
vid Aljubarrota (14 aug. 1385). Genom
förbindelser med England (fördraget i Windsor
9 maj 1386) fick P. stöd mot nya kastilianska
anfallsplaner. Nu började P. ock utveckla sig
till en världsmakt. Genom erövringen av Ceuta
(1415) grundlädes P:s kolonialvälde, och vid
samma tid började en rad upptäcktsfärder,
ledda av bl. a. prins Henrik
Sjöfararen (se d. o.). Några år efter dennes död
nådde Diaz Goda Hoppsudden. Under M a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
