Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portunus - Portvakten - Port-Vendres - Portvin - Portådern - Portör - Porvoo - Porzana - Porös - Posada - Posadas - Posadowsky-Wehner, Arthur von - Poschinger, Heinrich von - Pose - Poseidon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Portunus—Poseidon
1296
Portünus, zool., se Krabbor.
Portvakten, anat., se Magsäcken.
Port-Vendres [pår-vä’dr], stad i franska
dep. Pyrénées-Orientales, vid Medelhavet, nära
sp. gränsen; 3,069 inv. (1926). Utmärkt hamn,
överfartsert till Nordafrika (Oran). Badort.
Portvin [på’rt-], ett starkt, fylligt, något
sötaktigt, till färgen brunrött vin, vars druva
växer i de portugisiska prov. Träs-os-Mdntes
och Beira-Alta kring floden Douro. Det har
sitt namn av staden Oporto, huvudorten för
handeln därmed. Naturvinet har en
alkoholstyrka av upp till 12 volymprocent;
exportvinet, som förskäres med inhemsk konjak,
håller 19—20 volymprocent. P. behöver 6—8
års lagring (på ekfat) för att mogna;
dyrbarare märken av fina årgångar få
eftermogna genom fortsatt lagring på buteljer
(vintage). Vanligt p. (rött) beredes av
druvsaft, som fått jäsa tills, m. skalen; s. k. vitt
p. är framställt av druvsaften ensam och
blekare än det röda. G. H-r.
Portådern, Vena portae, anat., se Ven.
Portör, plattat cylindrisk blecklåda för
förvaring av nytagna växter.
Porvoo [på/rvä], fi. namn för Borgå.
Porzäna, zool., se Sumphönssläktet.
Porös, försedd med porer (se d. o.), lucker.
Posada [påsa’öa], sp., värdshus.
Posadas [påsa’öas], se M i s i 6 n e s.
Posadowsky-Wehner [påzadå’fski-ve’nør],
Arthur von, greve, tysk politiker (f. 1845).
Gjorde som riksfinansminister 1893—97 och
riksinrikesminister 1897—1907 betydande
insatser särskilt på den
sociala
reformverksamhetens område men
lämnade regeringen
1907 på grund av
konflikt med rikskanslern
Biilow om dennes
blockpolitik. P., som
1882—85 var led. av
preussiska
deputeradekammaren, tillhörde preussiska
herrehuset 1907—18 och
tyska riksdagen 1912
—18 samt var 1919—
20 en av tysknationella partiets ledare i
nationalförsamlingen. 1925 insattes han i
riksrådet och inträdde 1928 på nytt i preussiska
lantdagen. — Litt.: L. v. Wiese, »Posadowsky
als Sozialpolitiker» (1909); H. Ehrenberg,
»Graf Posadowsky als Finanz-, Sozial- und
Handelspolitiker» (4 bd, 1907—11). L-ts.
Po’schinger, Heinrich von, tysk
skriftställare (1845—1911). Var 1876—1901
ämbetsman, länge anställd vid rikskanslersämbetet.
I ett stort antal vidlyftiga publikationer
samlade han material till Bismarcks historia.
Pose [päz; sv. uttal päs], fr., ställning;
attityd; tillgjort effektfull hållning. —
Posera, intaga en p., göra sig märkvärdig.
PoséTdon (grek. Poseidon, ep. Posélda’on),
grek, myt., broder till Zeus och Hades, med
vilka han delade världen så, att havet blev
hans rike. P. har palats på havets botten vid
Aigai o. a. orter, han far med sitt spann över
havets yta, hans gemål är Amfitrite. Han
omges av en skara havsväsen, tritoner, nymfer
m. fl. Hans attribut är treudden, eg. ett
ljuster, av somliga dock tolkad som en avart av
blixtvapnet. P. har blivit speciell havsgud
hos jonerna. Urspr. hade han en utbredd
Poseidon. Hellenistisk bronsstaty, funnen på Melos,
nu i nationalmuseum i Aten.
dyrkan även i Greklands inlandsprovinser och
är herre även över sötvattnen. Vidare säges
han förorsaka jordbävningar. P. är nära
förbunden med hästen, vars skapande tillskrives
honom. Säkerligen står detta i samband med
hästens roll som vattenväsen i folktron (t. ex.
bäckahästen). Bland hans tempel må nämnas
de asiatiska jonernas förbundshelgedom
Pa-nion på udden Mykale samt Poseidontemplen
i Kalaureia och Paestum (se
Byggnadskonst, bild 1, 3, och Grekisk konst,
bild 8); han var den i Aten mest dyrkade
guden näst Athena och delade med henne
templet Erechtheion. Talrika festspel firades
åt P., de förnämsta panionierna och
isth-mierna (se Isthmiska spelen). I
myten har P. en prägel av dysterhet. Med olika
kvinnor hade han en talrik avkomma, som ofta
utmärker sig för vildhet, t. ex. Polyfemos och
Kerkyon. I konsten framställes P. under en
typ, liknande Zeus men vildare och oroligare,
mera naturbunden. Den bästa statyn, funnen
på ön Melos, är nu i nationalmuseum i Aten
(se bild). — I Rom jämställdes P. med
Nep-t u n u s, en inhemsk vattnets gud, som blev
nästan fullständigt helleniserad. M. Pn N-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
