Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Post- och Inrikes Tidningar
20
Ett exemplar av Ordinari Post-Tijdender 1645 (med
berättelse om slaget vid Jankowitz).
Tidender. Därefter utgavs bladet (i kvart)
under namnet Stockholmske Post Tidningar
t. o. m. 1735, då det antog titeln
Stockholms Post Tidningar, varunder
tidningen sedan fortgick t. o. m. 1820 samt
utkom 2 ggr i veckan (måndag och torsdag)
t. o. m. 1792, därefter 3 ggr i veckan
(måndag, torsdag och lördag). Som suppl. utgåvos
1734—60 Anmärkningar wid Swenske
Post-Tidningarne. överpostdir. M.
Benzelstier-na fick 12 aug. 1760 privilegium att vid sidan
av Stockholms Post Tidningar utge Inrikes
Tidningar, avsedda för inhemska nyheter.
Denna tidning utkom på samma dagar som
Post Tidningar t. o. m. 1792, därefter på
tisdagar, onsdagar och fredagar till 1820 års
slut, varefter båda tidningarna förenades till
Stockholms Post- och I n r i k e s t i
d-n i n g a r, som utgåvos varje söckendag. Från
5 febr. 1821 kallas den blott Post- och
Inrikes Tidningar, vilken titel 1 dec.
1834—14 dec. 1844 var förändrad till
Sveriges Statstidning eller P o s
t-o ch Inrikes Tidningar, varefter dess
förra, ännu i dag bibehållna titel återtogs.
Utgivandet av posttidningarna tillkom enl.
de för postmästaren J. B e i j e r 1643 och 1645
samt för hans son postdir. J. G. B e i j e r
1673 utfärdade instr. postmästaren i
Stock-. hclm som tjänsteåliggande. 1685 fick
Kanslikollegium i uppdrag att antaga någon där
anställd person att uppsätta Svenska
Gazet-iten, och registratorn i Kanslikollegium C h r.
’Schantz förordnades att från 1686 års
början »skrifva de svenska gazetterna»; hans
efterträdare blev 1702 registrator S. B a r c k.
Under överpostdirektörens inseende stod
posttidningarnas utgivande t. o. m. 1791. Genom
privilegium av 20 dec. 1791 anvisade Gustav
III avkastningen av Stockholms Post
Tidningar och Stockholms Inrikes Tidningar åt
Sv. akad. Samtidigt utsåg konungen tre av
akad:s led., Rosenstein, Adlerbeth och
Nordin, att besörja och ansvara för tidningarnas
utgivande och lät på akad:s vägnar genom
hovkanslersämbetet med dem upprätta
arrendekontrakt (jan. 1792) för en tid av 12 år.
Akad:s sekr. N. v. Rosenstein var
tidningarnas utgivare 1792—1824; till red.
utsågs protokollssekr. G. R e g n é r, som redan
förut, från 1784 (efter C h r. D e p k e n s, red.
1753—84), handhaft redaktionen och fortfor
därmed till sin död (1819). Arrendet förnyades
gång efter annan, och nya arrendatorer bland
akad:s led. ingingo vid kontraktsförnyelserna.
Red. av P. voro N. A rfwid sson 1828—
30 och kanslirådet N. af W etters t edt
1831—32.
Fr. o. m. 1833 övertog akad. själv tidningens
utgivande, varvid N. af Wetterstedt skulle
besörja redaktionen. Man sökte fr. o. m. 1835
få till stånd ett verkligt off. regeringsorgan.
Till utgivare antogs P. A. W a 11 m a r k.
Under de första åren skrev G. Lagerbjelke
(d. 1837) under pseud. Philalethes en mängd
artiklar däri om dagens politiska frågor.
Bland övriga medarbetare märktes av
regeringens män bl. a. Äkerhielm och
Hartmans-dorff; J. E. Rydquist var litterär medarbetare.
Efter tronskiftet 1844 återlämnades
tidningen till akad., som därefter åter började i
mindre skala utge Post- och Inrikes
Tidningar, men utarrenderades
fortfarande åt Wallmark. Bland dess medarbetare
var nu J. A. II a z e 1 i u s, som någon tid
ansågs vara dess spiritus rector men 1846
drog sig tillbaka, när det i den liberala
pressen klandrades, att han i den off. tidningen
skrev artiklar, som stredo mot de lib rala
tänkesätt konungen ansågs hylla. Kritik i
artiklar av Hazelius och Hartmansdorff mot
ministären Posses politik ledde till en kris,
som hotade akad:s privilegium (se
Munlåset), och då i mars 1847 J. C. H e
11-b e r g blev tidningens utgivare, skedde detta
efter avtal med regeringen om att »den inre
politiken icke skulle i detta officiella blad
oftare behandlas, än då ministären sådant
önskade och då genom dess egen omsorg».
Hellberg avgick 1856. Arrendatorer av
tidningen ha sedermera varit A. L. Björck
(april 1856—okt. 1865), C. V. A.
Strandberg (Talis Qualis, okt. 1865—febr. 1877),
E. Bäckström (april 1877—febr. 1886) och
P. R. Strandberg (1886—94). Med 1895
års början övertog Sv. akad. tidningen för
egen räkning. Red. ha sedan varit J. R. S p
ilhammar 1895—1912 och från 30 juni 1912
C. J. E 1 v e r s.
Enl. Gustav III:s cirkulär 22 dec. 1791,
ännu gällande, skola inga kungörelser eller
s. k. notifikationer äga laglig verkan, såframt
de ej intagas i P. (»allmänna tidningar»), och
skall betalning för deras införande erläggas
enl. den av Sv. akad. i tidningen meddelade
taxan. Bland medarbetare i P. må nämnas
J. P. Grönhamn, G. H. J. Ljunggren, L.
Norman, C. R. Nyblom, E. von Qvanten, O. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
