Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Posthemman—Post- och Inrikes Tidningar
17
kvartärtidens mest oliktidiga skeden, delvis
också nutiden, och som ej heller någon annan
rationell avgränsning av p. kunnat
ifrågasättas, föreslog G. De Geer, att man på
geo-kronologisk grund skulle universellt fixera
p:s början till istidens sista år el. en bestämd
tidpunkt, nollå re t, på den svenska
tidskalan (se Istiden, sp. 813). Till p. och
postglaciala havet räknas numera de baltiska
litorinalagren. Västerhavets tapeslager,
Spetsbergens mytiluslager, Islands purpuralager
m. fl., som gemensamt betecknas med skedets
namn. Ancylusleran. avsatt i Ancylussjön
(se d. o.), som stundom räknats till p.,
utgör en omedelbar fortsättning av finiglacial,
varvig lera. G. D. G.
Posthemman, se P o s t b o n d e.
Post hoc, e’rgo pro’pter hoc, lat., »efter
detta, alltså till följd av detta», felslut, som
består däri, att man blott emedan två
företeelser följa på varandra i tiden sluter till ett
kausalsammanhang dem emellan. (G. O-a.)
Posthorn, signalhorn, som — nu mindre
ofta — användes vid landsvägsposten. P. ingår
i postverkets emblem. P. är ett naturhorn av
mässing av rund form, liknande valthorn, dock
utan ventiler och vanl. mindre. E. G-e; T. N.
Posthüm, se Postum.
Po’sthumus, pseud., se Hellberg, J. C.
Postiljön (fr. postillon), postfunktionär, som
beledsagar och övervakar allmänna posten;
tjänsteman i svenska postverket med
tjänstgöring huvudsaki. vid järnvägsposten. E. G-e.
PostiTla. 1. Förklaring till en i små avd.
förutskickad bibeltext, därav namnet: »post
illa textus verba» (= efter dessa textens ord).
— 2. Förklaring av en predikotext i
homi-lieform (se H o m i 1 i a). — 3. Från 1300-talet
benämnes en årgång homilier över de
kyrkliga perikoperna (se d. o.) p. Namnet
upptogs av de luterska kyrkorna. Förebilden var
Luthers »Kirchen Postille», påbörjad 1521, i
bearb. sv. övers, först av Olaus Petri: »En
nyttog postilla» (1528). Namnet p. på
predikosamling har efter att ha kommit ur bruk
i Sverige nyligen återupptagits (S. Stadener,
»Evangeliepostilla» och »Högmässopostilla»,
tills. 12 dir, 1925—28). _ A. G-w.
Postillon d’amour [påstijå’ damo’r], fr., se
A m o u r.
Postjakt, se Postfartyg.
Postkommissarie, förr titel för
postförvaltarna i vissa gränsorter.
Postkongresser, se Postväsen.
Postkontor, Postknpé, se Postverket.
Postl, Karl, se S e a 1 s f i e 1 d.
Postlimi’nium, lat., rom. rätt, återvändande
över sin egen tröskel, inträdande i
förutvarande rättstillstånd. En romersk medborgare,
som tillfångatagits av fienden, förlorade en
fri mans rättigheter. Men när den fångne
kom tillbaka hem, inträdde han därigenom
åter i sina rättigheter iure postliminii. T
modern folkrätt är p. återställande av det
förutvarande rättstillståndet i ett av fiende under
någon tid ockuperat men sedan återvunnet
område. (K. G. Wn.)
Postlüdium, mus., efterspel (på orgel);
ut-gångsstycke. Motsats: preludium (se d. o.).
Postmannen, tidskrift, som utkommer i
Stockholm 2 ggr i mån., är organ för Svenska
postmannaförbundet (se d. o.).
18
Postmedel, postverkets inkomstmedel,
räknas enl. R. F. till bevillningar.
Postverkets-avgifter bestämmas därför av riksdagen.
Svenska postverket har under senare åren
levererat jämförelsevis stora belopp
överskottsmedel till statskassan. Om postverkets
ekonomiska förhållanden se f. ö.
Postverket. E. G-e.
Post merldiem, lat., se Meridies.
Postmonopol [-ä’l], se Postregale.
Postmuseum, museum, inrymt i gamla
posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm. P.
innehåller en historisk avd., som bl. a. belyser
posttransportmedlen under 300 år,
avdelningar för poststatistik, brevets historia,
Sostala författningar, »posten i konsten»,
mo-ellsamling, en utländsk avd. m. m.
Omfattande och dyrbar är samlingen av
franko-tecken med storartade donationer av Hans
Lagerlöf (se Lagerlöf, släktart.). E. G-e.
Postmästare, se Postverket.
Post, non pro’pter, lat., »efter, icke till
följd av», jfr Post hoc, ergo
prop-t e r hoc.
Post nübila Phöe’bus, lat., efter moln (el.
regn) solsken.
Po’sto, it.; »fatta p.» = intaga ställning.
Post- och Inrikes Tidningar (vanl. kallad
Posttidningen), i Stockholm
utkommande daglig tidning, som till vissa delar är
svenska regeringens off. pressorgan. Den är
Sveriges äldsta tidning samt har med korta
avbrott under olika titlar fortgått sedan 1645.
Sitt ursprung leder den från de under förra
hälften av 1600-talet esomoftast utgivna
flygbladen med underrättelser från krigsteatern.
Fem sådana utkommo 1634 under den
gemensamma titeln A v i s o. 1644 började dylika
flygblad på obestämda tider utges i
nummerföljd under olika titlar, Extract-Skrifwelse
m. m. Med 1645 började Ordinari
Post-Ti j de nd er utkomma 1 gång i veckan (på
onsdagen), vart nummer utgörande 4
kvartsidor samt stundom försett med bilagor,
kallade Extraordinari Post T i j d e
n-d e r. Några Nyia Aviser utkommo
från 1655 regelbundet med 1 n:r i veckan,
stundom åtföljda av bilagor om krigen och
fredsunderhandlingarna, t. o. m. 24 juli 1657,
varefter all nummer- och tidsordning
upphörde. På obestämda tider utkom den
under en mängd olika titlar. 1663—73
utkommo åter Ordinari Post-Tijdender med
ett fyrsidigt kvartnummer varje onsdag. På
samma sätt utgavs ock Swenska Mercurius
(namnet skiftade något) från 1674 t. o. m.
10 juli 1678, varefter titeln förändrades till
Swenska Ordinarie Post-Tijender (16 juli 1678
—80). Dess fortsättning Swenska Mercurius
(1681—85) utbytte fr. o. m. 1682 det gamla
kvartformatet mot oktav. Som bihang utkom
på obestämda tider Swenska Post-Ryttaren (i
åttasidigt oktavformat) jan. 1682—mars 1684.
Med 1686 började Ordinarie
Stockholm i sk e Posttij dinga r, som
utkommo till 1716 års slut (i åtta—fyrsidigt
oktavformat). 1717—18 utgåvos i deras ställe
Stockholmiske Kundgiörelser i
glesa fjärdedels oktavark. Under Karl XII:s
vistelse i Lund och med anledning av
regeringens säte där utgavs Lundska
Cou-rant, 1720—21 vidtogo Stockholmiske Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
