Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 Postverkets undervisningsanstalt—Postväsen 30
I postavgifter för postabonnerade tidningar
inflöto omkr. 5,5 mill. kr. Bland övriga
inkomster må nämnas utrikes portoandelar samt
ersättning för handhavandet av
kronoupp-börden, stämpelväsendet,
folkpensionsutbetal-ningar samt postsparbanks- och
girorörelser-na. P:s samtliga inkomster 1930 belöpte sig
till 77,800.000 kr. De största utgiftsposterna
äro personal- och postföringskostnader
(endast postbefordring på järnväg över 10 mill.
kr.). Avsättning till förnyelsefonden sker av
postmedlen, varemot medel för täckande av
utgifter för kapitalökning utgå av
statsverkets allmänna tillgångar, överskottet
uppgick s. å. till över 15 mill. kr.
Litteratur: »Berättelse om postverkets
förvaltning under förutgångna år» (i Sveriges
Officiella Statistik för 1865); T. Holm,
»Sveriges allmänna postväsen» (1906 ff.; hittills
9 bd); »Minnesskrift vid invigning af nya
posthuset i Stockholm» (1903) ; »Svenskt
postväsen, uppsatser i postala ämnen», utg. till
världsposlkongressen i Stockholm 1924. E.G-e.
Postverkets undervisningsanstalt, se P o
stverk e t, sp. 26.
Postväsen. Det moderna p. leder sin
upprinnelse från regeringarnas budsändningar.
I det gamla Egypten använde man postlöpare
åtm. 13—15 årh. före vår tideräkning, och i
Persien inrättades en kungl. post omkr. 500
f. Kr. Denna liksom även senare
postinrättningar befattade sig dock uteslutande med
statsstyrelsernas post, och ännu 1464 var i
Frankrike stadgat dödsstraff för den av
»konungens poster», som utan tillstånd medförde
privatpersoners brev. Från medeltiden äro bl. a.
klosterposter och universitetsposter kända.
Åtm. Parisunivis budsändningar synas ha
fått användas även för försändelser från
andra än univ., dess lärare och lärjungar. —
En särskild plats i p:s historia intar den
Thurn und Taxisska posten.
Medlemmar av familjen Thurn und Taxis (se d.
o.) ombesörjde redan på 1400-talet
postbe-fordringen åt kejsaren (av habsburgska
huset) och fingo efter hand privilegium på
postens skötande i Tyskland, Nederländerna,
Spanien m. fl. länder. Det anses bevisat, att
den Thurn und Taxisska posten åtm. från 1515
befordrade även allmänhetens brev. Det
preussiska postverket förblev i denna
postdynastis händer ända till 1867, då fursten av
Thurn und Taxis mot ett vederlag av 3 mill.
Thaler till preussiska kronan överlät sina
posträttigheter.
Under förra hälften av 1600-talet
inrättades postverk inom ett flertal länder: i
Frankrike 1622, Danmark 1624, England 1635,
Sverige 1636, Norge 1647 och Ryssland 1663.
Organiserad samverkan mellan de skilda
ländernas postverk torde ha kommit till stånd
först avsevärt senare. I allm. inskränkte man
sig till överenskommelse om att det ena
landet skulle få för sin post inrätta postlinjer
genom det andra landet. I freden i
Bröm-sebro 1645 var inryckt Sveriges första
postavtal. K. m:t i Sverige skulle ha sina
postförvaltare i Helsingör samt »sina poster
löpande mellan Sveriges gränser och Hamburg,
utan hinder eller förfång». Först 1815
träffades överenskommelse om att fortskaffandet
av Sveriges post genom Danmark skulle
om
besörjas av danska postverket. Den höga
ersättning Danmark betingade sig härför gav
f. ö. anledning till den överenskommelse om
postbefordran sjöledes mellan Sverige och
Tyskland, som fortfarande äger bestånd
medelst Trälleborg—Sassnitzlinjen. — Efter hand
avslöt Sverige med andra länder mer eller
mindre omfattande postfördrag. Så var även
förhållandet mellan andra länder, och på så
sätt bildades postföreningar. I allm.
funnos dock inga enhetliga bestämmelser
mellan de skilda ländernas postverk. Först i och
med den vid kongress i Bern 1874 stiftade
V ärldspostföreningen ordnades de
internationella postförhållandena praktiskt
och skapades ett fullt modernt p.
Initiativtagare till Bernkongressen var den tyske
generalpostmästaren Heinrich von S t
e-p h a n, men i förberedelserna för kongressen
deltogo även andra länders postmän, bl. a.
svenske generalpostdir. A. W. R o o s. —
Genom Bernöverenskommelsen bestämdes rätt
för varje land att för transitobefordran av
post begagna sig av samtliga inom hela
för-eningsområdet befintliga vägar för utväxling
av post. Ett gemensamt porto fastställdes för
brevförsändelser, och inlämningslandet skulle
behålla den av avsändaren erlagda avgiften.
För transitobefordran skulle erläggas och
erlägges fortfarande ersättning efter vissa
statistiska beräkningar. Bestämmelserna ang.
befordran av brev, brevkort och korsband äro
intagna i en huvudkonvention, som varje
för-eningsland måste tillträda. Efter hand ha vid
de världspostkongresser, som —
med undantag för åren 1907—19 — hållits
ung. vart 5:e år, ingåtts avtal ang. särskilda
rörelsegrenar, ss. om paket, assurerade
försändelser, postanvisningar, tidningar,
inkassering och postgiro. Föreningsländerna äro
dock icke skyldiga att biträda dessa avtal.
— Världspostföreningen omfattar nu världens
alla länder. Dess internationella byrå har
sitt säte i Bern och utger tidskr. L’Union
Postale Universelle. Världspostföreningens
betydelse kan icke överskattas. Detta visade
sig icke minst under världskriget, då
föreningen efter förmåga fullföljde sin uppgift.
Världspostföreningen var också utan tvivel
den internationella sammanslutning, som efter
kriget först samlade ombud för de flesta
nationer till fredliga överläggningar, vid vilka
»ex-neutrala», segrare och besegrade voro fullt
likställda. — Även efter
Världspostföreningens tillkomst ha ofta bildats postföreningar
av mindre omfattning. Föreningsländerna ha
näml, rätt att ingå i dylika föreningar, om
de avse att förbättra postförbindelserna. På
grund härav består fortfarande en
skandinavisk post union, som tillkom 1869.
De skandinaviska länderna ha också ingått
vissa överenskommelser med Finland och
Island, varför man även kan tala om en
nordisk postunion.
Antalet kvkm på varje postanstalt är i
Sverige 115, Schweiz 10,3, Storbritannien 11,9
Belgien 14,8, Tyskland 17,4, Danmark 31,4,
Frankrike 31,7, Norge 92, Finland 136,8,
Ryssland 648 och Turkiet 957. Antalet inv. på
varje postanstalt är i Sverige 1,597, Norge
690, Schweiz 967, Finland 1.262,
Storbritannien 2,214, Frankrike 2,345, Tyskland 2,370,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
