Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Posör—Potatissjukdomar
32
Ålnate, Potamogeton
perfoliatus.
Danmark 2,484, Belgien 3,893, Ryssland 4,674
och Turkiet 17,140. Antalet brevförsändelser
per person och år är i Sverige 67,7, Frankrike
150,9, Storbritannien 138,8, Belgien 132,2,
Schweiz 131,9, Tyskland 117,2, Danmark 70,5,
Norge 44,6, Finland 20,4, Turkiet 5,8 och
Ryssland 4,4. — Bland utländska posthistoriska
arbeten må nämnas O. Veredarius, »Das Buch
von der Weltpost» (1894), A. F. Harlow, »Old
post bags» (1928), samt beträffande Norge av
H. Berrum, Finland av N. Boisman, Danmark
av F. Olsen samt en festskrift, utg. vid
300-årsjubileet 1924, England av E. Bennet och C.
F. D. Marshall, Frankrike av G. Brunei,
Tyskland av H. v. Stephan (Preussen), K. Schwarz
och B. E. König ävensom av Internationella
postbyrån utg. arbeten. Nämnas må även P.
G. Heurgren, »Allmän posthistoria» (2 bd,
1926—28). E. G-e.
Posör, person, som gärna poserar.
Pot, äldre danskt och norskt rymdmått =
0,9661 1.
Potage [påtä’^], fr., avredd soppa.
Potains apparat [påtä’s-], apparat för
utsugning av exsudat, t. ex. vid exsudativ
pleu-rit (lungsäcksinflammation). Den är
uppkallad efter sin uppfinnare, den franske
klini-kern Pierre Charles Potain (1825—
1901).
Potala, se Lh a s a.
Potamo’bius, zool., se Kräfta, sp. 214.
Potamochäè’rus, zool., se
Knölsvin-släktet.
Potamogeton, N a t e, det artrikaste släktet
inom familjen nateväxter (se d. o.).
Hithörande arter ha tvåkönade, nakna blommor,
sittande i ax, som vanligen skjuta upp
över vattenytan, samt
4 ståndare och 4
fruktblad. Som hylle
tjänstgöra fjäll på
ryggen av ståndarna
(ett på varje). Bladen
äro hela, oftast
hel-bräddade, antingen
alla hinnartade el.
trådlika och nedsänkta
el. de översta utbildade
som flytblad, vanl.
bredare. I Sverige
finnas 20 arter och
talrika bastarder.
Vanligast äro gäddnate,
P. natans, med
ränn-formiga nedsänkta
blad och breda,
lång-skaftade, läderartade
flytbla’d, gräsnate,
P. gramineus, med
lansettlika, oskaftade
nedsänkta blad och
något bredare,
kort-skaftade flytblad,
ål-nate, P. perfoliatus,
med samtliga blad
nedsänkta, breda och oskaftade, med hjärtlik
bas, och borstnate, med samtliga blad
nedsänkta, smala, trådlika. Den sistnämnda växer
företrädesvis i bräckt, de övriga i sött
vatten. Natearterna ha stor betydelse som föda
åt vattendjur. G. M-e.
Potamogetonäceae, bot., se Nateväxter.
Pota’penko, Ignatij Nikolajevitj,
rysk författare (1856—1929). Skrev en mängd
verklighetstrogna romaner med motiv ur den
bildade medelklassens och prästerskapets liv
samt några dramer, som länge höllo sig på
den ryska teaterns repertoar.
Pota’ssium, kem., gammalt namn på kalium.
Potatis, se Potatissläktet.
Potatisbladmögel, bot., se
Potatissjukdomar.
Potatisflingor, potatis, som valsats ut till
tunna blad och torkats. Liknande flingor
beredas av majs {corn flakes). G. L-m.*
Potatiskräfta, se Potatissjukdomar.
Potatismjöl, se Stärkelse.
Potatissjukdomar. Potatisväxten angripes
av många sjukdomar, bland vilka flera äro
ekonomiskt betydelsefulla.
Potatisbladmögel (populärt
potatissjuka) är känt i Europa sedan 1845
efter att tidigare ha uppträtt i Amerika.
Sjukdomen härjade våldsamt de första åren
i Europa, och ehuru den numera är mindre
förlustbringande, torde den åstadkomma en
skördeminskning i Sverige av omkr. 15 %
årl. Under senaste svåra bladmögelår (1927)
nedgick potatisskörden i Sverige till föga mer
än hälften av den normala. Sjukdomen
förorsakas av svampen Phytophtora infestans
(jfr Fy k o m yce te r och P e ron o spo r
a-ceae), vilken på blad och stjälkar
framkallar mörka fläckar, som i varmt och fuktigt
väder hastigt utbreda sig, så att blasten blir
svart och slapp; i knölarna förorsakar den
utbredda, något insjunkna, bruna till blygrå
fläckar på ytan och brunflammiga rotpartier
i knölens inre, »brunröta» (jfr färgpl. vid art.
Potatiskräfta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
