Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prag, Praha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Prag
60
Bild 1. Prags vapen.
I rött fält en med tre torn
försedd stadsport av
silver; tornhuvar och
portar av guld. I
portöppningen en beväpnad arm
med huggande svärd.
tornens stad». Det nutida P., en nästan rent
tjeckisk stad (1920 voro 94,2 % tjecker, 4,6 %
tyskar och 0,9 % judar), har snabbt
utvecklats från en stilla provinshuvudstad till en
av Mellaneuropas rörligaste metropoler.
S t a r é m è s to, med det forna
judekvarteret Josefov, omgavs fordom åt
landsidan av murar och
gravar; de raserade
befästningarna
ersättas nu av en bred
bule-vard, som under olika
namn, ss. Nårodni
tflda, Na Prikopè
(»vid graven») och
Re-volucni trida, bildar
P:s främsta
affärs-gata och mest
trafikerade gatustråk. Mitt
i trafikvimlet
kvarstår det
karakteristiska gotiska
Kruttornet (Prasnä bräna),
urspr. stadsport från
Väclav II :s tid,
sammanbyggt med P:s
moderna stadshus (Öbecni
dum; uppfört 1905—
11). Staré mésto
be
varar till stor del sin medeltida stadsplan
med oregelbundna torg, krokiga gränder,
ar-kadgångar och överbyggda passager. Från
Kruttornet leder Celetnä ulice till dess
centralpunkt, Staromèstské nämèstf, P:s gamla
marknadstorg och skådeplatsen för många
historiska händelser. Här reser sig sedan
1915 Salouns väldiga monument över Hus
(se bild vid Hus). Torgets förnämsta
byggnad är Gamla stadens rådhus, urspr. från
1300- och 1400-talet men flera gånger om- och
tillbyggt; på tornets s. vägg sitter det
märkliga astronomiska uret (konstruerat omkr.
1490); i det gotiska hörnkapellet den okände
soldatens grav. Vid torgets ö. sida ligger den
av två mäktiga torn krönta Tynsky kostel
(ty. Teynkirche) från 1300- och 1400-talet,
med Tyge Brahes gravmonument. Bland
barockbyggnader märkas Svaty Mikuläskyrkan
och det praktfulla Kinskypalatset (Paläc
Kin-skyeh). I Josefov, P:s forna ghetto, sedan
1890-talet till största delen nedrivet, märkas
P:s äldsta synagoga, Staronovå synagoga,
från 1300-talet, judiska rådhuset och den av
gravstenar överfyllda judiska
begravningsplatsen. Vid el. nära Moldaustranden ligga
nyare byggnader: parlamentshuset,
konst-hantverksmuseet och univ:s fakulteter. Längre
mot s. märkas Korsherreklostret (Kläster
Krizovnikü) med den karakteristiska
barockkyrkan Svaty Frantisek samt Klementinum,
ett omfångsrikt huskomplex med bl. a. flera
kyrkor (ss. Svaty Salvätorkyrkan), förr
jesuitkollegium, nu bl. a. inrymmande univ.-bibl.
och astronomiskt observatorium. I närheten
f. d. Clam-Gallaspalatset, en av P:s vackraste
barockbyggnader, nu finansministerium. Vid
Ovocny Trh (»frukttorget») märkas
Karoli-num, urspr. P:s första universitetshus, nu
tyska univ:s huvudbyggnad, och Stavovské
divadlo (»ständerteatern»).
Nové mèsto (Nya staden), grundlagd av
Karl IV, avslutades fordom i ö. av en befäst-
ningslinje, nu bl. a. representerad av den
vackra parken Vrchlického sady. Man skiljer
mellan en övre (sydligare) och en nedre del
på var sin sida av det moderna P:s
centralpunkt och ståtligaste offentliga plats,
Väclav-ské nämèsti, ett bland Europas största torg
(682 m långt och 60 m brett). Platsen stiger
från Na Prikopè mot s. ö. och avslutas av
det ståtliga nationalmuseet (invigt 1891)
med Väclavmonumentet i förgrunden. De
flesta byggnaderna i Nové mésto härstamma
från 1800-talet; den enhetliga karaktären
brytes dock av nutida funktionalistiska
affärshus o. dyl. Bland märkligare må nämnas
tjeckiska nationalteatern vid Moldaustranden,
den gotiska kyrkan Panna Maria Snèznä
(påbörjad 1345) och Emausklostret; i övre delen
ligga univ:s institutioner och stora sjukhus.
I s. avslutas Nové mèsto av det minnesrika
Vysehrad, fordom P:s äldsta fursteborg,
under 1700- och början av 1800-talet fästning.
Bland de tio gatubroar (därav en under
byggnad), som f. n. leda över Moldau, är Most
Karlüv (Karlsbron) äldst och märkligast. Den
520 m långa bron, som påbörjades 1357 under
Karl IV, avslutas i bägge ändar av höga
för-svarstorn; om det östliga utkämpades heta
strider vid svenskarnas belägring 1648. De
pittoreska skulpturverken längs bron
(sammanlagt 30, däribland ett krucifix och en
staty över Johan av Nepomuk, som här
störtades i floden) härstamma huvudsaki. från
1700-talets början.
Malä strana, nedanför Hradcanys
borg-höjd, var under medeltiden och senare
högadelns bostadskvarter och har alltjämt
präktiga adelspalats och vidsträckta, terrasserade
parker. Malostranské nämèstf, dess
centralpunkt, omsluter den mäktiga kyrkan Svaty
Mikuläs (nuv. barockbyggnad uppförd 1673—
1755); i närheten märkas senatspalatset,
kyrkan Svaty Tomas samt Wallensteins palats
(Paläc Valdstynsky), uppfört 1624—30 i
barock, med stor festsal och i trädgården en
präktig loggia. Bland övriga adelspalats
märkas de, som tillhört släkterna Schönborn,
Lob-kowitz, Fürstenberg och Nostitz (Paläc
No-sticky, med stort tavelgalleri). Malä strana
omfattar i v. den parkklädda höjden Petrin,
en av P:s vackraste utsiktspunkter, med
rester av forna befästningar, bl. a. den s. k.
hungermuren (Hladovä zed’). Utanför den
senare etnografiska museet i parken Zahrada
Kinskych; längst i v. det berömda
Strahov-klostret med stort tavelgalleri och bibliotek.
Höjden n. om Malä strana bildar
stadsdelen Hradcany; på dess ö., åt tre sidor
brant stupande utsprång reser sig det mäktiga,
vitt synliga borgkomplexet, P:s märkligaste
byggnadsverk. Borgen (hrad), urspr. från
800-talet, om- och tillbyggdes flera gånger, mest
genomgripande under Karl IV, och fick sin
slutgiltiga karaktär genom Rudolf II och
Maria Teresia. De olika byggnaderna, de flesta
i barock, gruppera sig kring tre borggårdar.
På den innersta reser sig djärvt över
husmassorna katedralen Svaty Vit (ty. S:t Veit), P:s
förnämsta gotiska kyrka; grunden lades av
Karl IV 1344 på platsen för en äldre kyrka;
det nyaste partiet invigdes 1929. I det inre
märkas bl. a. kungliga mausoleet och Svaty
Väclavs gravkapell. Nära katedralen ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
