Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prag, Praha - Praga - Praga, Emilio - Praga, Marco - Prager Presse - Prager Tagblatt - Pragfreden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Praga—Pragfreden
61
den romanska basilikan Svaty Jifl (urspr.
från 900-talet). Borgkomplexets profana
byggnader inrymma nu bl. a. presidentens bostad;
det s. k. ståthållarhuset var skådeplats för de
händelser, som framkallade trettioåriga
krigets utbrott. V. om borgen ligga flera
adels-palats, ss. Schwarzenbergs och Czernins (nu
utrikesministerium), samt vallfartskyrkan
Lo-reta (1700-talet), som omsluter en kopia av
Santa Casa i Loreto och har rika
konstskatter. N. om borgen följa vackra parker:
Zä-mecka zahrada omkring ett i italiensk
renässans uppfört lustslott (Letohradek el.
Belve-dere), Chotkovy sady och Letenské sady.
Bland de yttre stadsdelarna märkas
Krä-lovské Vinohrady med Wilsonbangården (P:s
huvudbangård), Zizkov vid Zizkaberget, där
ett revolutionsmonument och panteon äro
under uppförande, Karlln och Vrsovice.
Utpräglade industrikvarter äro Liben och Vysocany
i ö., Holesovice-Bubny i n. med mässområdet,
nya hamnen och skogsparken Stromovka samt
Smichov is. In. v. märkes det moderna
villakvarteret Dejvice-Bubenec, dit åtskilliga
statsinstitutioner förlagts. De yttersta, snabbt
växande stadsdelarna äro planlagda och
bebyggda enl. modernaste principer.
Såsom Tjeckoslovakiens huvudstad är P.
säte för dess högsta myndigheter och
institutioner. Bland högre läroanstalter märkas det
tjeckiska univ. (Karlsuniv.; 9,941 stud. 1930)
och det tyska univ. (4,714 stud.) samt ett
ukrainskt och ett ryskt univ., tysk och
tjeckisk teknisk högskola, handelshögskola och
konstakad. En stor zool. trädgård är under
anläggning i stadsdelen Troja. Förnämst av de
talrika museerna äro nationalmuseet (Närodni
museum), stadsmuseet (Mèstské museum) och
konsthantverksmuseet (Umélecko-prümyslové
museum). Största biblioteket är
universitetens gemensamma bibliotek i Klementinum
(629,000 bd 1929). Bland teatrarna intages
främsta rummet av nationalteatern (opera och
dramatisk scen); stora konsertsalar (bl. a. i
stadshuset) främja P:s starka musikintresse.
Som knutpunkt för internationella och
lokala järnvägslinjer, huvudlandsvägar och
lufttrafiklinjer (flygplats vid Kbely) är P.
landets främsta trafikcentrum. Genom den
segelbara Moldau står P. i förbindelse över
Elbe med Hamburg, och stora
hamnanläggningar ha utförts el. planeras.
Rundradiosän-darstation vid Liblice nära Cesky Brod. P.
är som säte för flertalet större banker och
affärsföretag republikens främsta handelsstad;
av stor vikt är den två gånger årl. hållna
Pragmässan. Även industrien har betydligt
utvecklats (maskiner; textil- och
galanteri-varor, möbler, elektrotekniska artiklar,
närings- och njutningsmedel). S. F.
Historia. Enl. legenden grundlädes P. på
700-talet av Premyslidernas stammoder,
Li-bussa (se d. o.). I P. residerade redan de
äldsta Pfemysliderna (se Böhmen). Mot
slutet av 800-talet voro dessa erkända
över-herrar i Böhmen, och därmed upphöjdes P.
till Böhmens huvudstad. P. utvecklade sig
tidigt till en betydande handelsplats. Den
arabiske juden Ibråhlm-ibn-Ja’kÜb, som omkr.
970 gjorde ett besök där, beskriver p. som
slavernas förnämsta köpstad och en
mötesplats för Österns och Västerlandets
handels
62
män. Tyska kolonister utgjorde åtm. efter
1050 en betydlig del av stadens borgerskap.
Sin märkligaste period upplevde P. under
luxemburgaren konung Karl I (1346—78; som
tysk kejsare Karl IV). Denne byggde en ny
stadsdel (se ovan), samlade kring sig
märkliga arkitekter, skulptörer och målare, vilkas
verk (bl. a. Svaty Vit) smyckade
kejsarstaden. 1348 grundade han i P. ett univ.,
Centraleuropas äldsta. Till 1409, då tjeckerna
utdrevo de utländska studenterna, vilkas
majoritet var tyskar, mottog denna högskola
besök från hela Europa, ej minst från
Skandinavien. På denna glansfulla tid följa dystra
epoker. Nationella och religiösa konflikter i
P. ledde till husitkrigen (se d. o.). Under
dessa behärskades P. av husiterna, och det
tyska folkelementet utplånades. Under
trettioåriga kriget, som började i P. med den s. k.
defenestrationen (se M a r t i n i t z), utstod
P. flera belägringar, bl. a. 1648 av svenskarna
under Königsmarck, som intogo Lilla sidan.
Den tjeckisk-protestantiska befolkningen
fördrevs och ersattes med tyskar. Först på
1800-talet förmådde en tjeckisk nationalrörelse
göra sig gällande. P. blev dess huvudhärd;
politiker, vetenskapsmän och skalder
arbetade där målmedvetet på det tjeckiska
folkets politiska och kulturella frigörelse. 1848,
februarirevolutionens år, samlades i P. den
första panslaviska kongressen. 14 nov. 1918
utropades i P. den tjeckoslovakiska
republiken. Som Tjeckoslovakiens huvudstad har P.
hastigt utvecklats till en av Centraleuropas
livligaste metropoler samt ett kultur- och
musikcentrum av rang. C. T-t.
Litt.: J. Neuwirth, »P.» (»Berühmte
Kunst-stätten», bd 8, 2:a uppl. 1912); A. Noväk, »Das
barocke P.» (1922; sv. övers. 1931); C.
Thörn-qvist, »Svenska studenter i P. under
medeltiden» (i Kyrkohist. Ärsskr. 1929); J. Morävek,
»Prazky hrad» (1929; ty. uppl., »Die Prager
Burg», s. å.); O. Schürer, »P. Kultur, Kunst,
Geschichte» (1930); C. Slädek m. fl., »Praha,
P.» (2:a uppl. 1931); M. Balley, »P. und seine
Umgebung» (1931).
Praga, förstad på högra Weichselstranden
till Warschau (se d. o.).
Pra’ga, E m i 1 i o, italiensk författare (1839
-—75). Skrev diktsamlingarna »Tavolozza»
(1862), »Penombra» (1864), »Fiabe e leggende»
(1869) och »Trasparenze» (utg. 1878). P. var
romantiker, påverkad av Musset och
Baude-laire, en bohem, som ibland gav uttryck åt en
demokratisk realism.
Pra’ga, Marco, italiensk författare (f.
1863), son till E. P. Hade sin första sceniska
framgång med »Le vergini» (1889). Av hans
senare, i allm. dystra naturalistiska pjäser
må nämnas »La moglie ideale» (1890),
»L’inna-morata» (1893), »La crisi» (1905), »L’ondina»
(s. å.) och »La porta chiusa» (1914). »Förrådd»
uppfördes 1895 i Stockholm.
Präger Pre’sse, tyskspråkig tidning i Prag,
gr. 1921, organ för tjeckoslovakiska
utrikes-dep., har betydande avdelningar för handel
och slavisk kultur.
Präger Tägblatt, Tjeckoslovakiens största
tyska tidning, gr. 1875 i Prag.
Pragfreden kallas dels en fred mellan
kurfursten av Saehsen och kejsaren 30 maj 1635
(se Johan Georg, sp. 1100), dels en fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
