Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pragfreden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 Pragmatisk-
mellan Preussen och Österrike 23 aug. 1866
(se Bismarck, sp. 376, Danmark, sp.
473, och Slesvig-holsteinska frågan).
Pragmatisk (grek. pragmatiko’s, eg. duglig,
kunnig i statsvärv, av pra’gma, verksamhet),
klok, erfaren. Om pragmatisk
historieskrivning se Historia, sp. 1061.
Pragmatiska armén, den av England och
Nederländerna till Österrikes hjälp uppställda
armén under österrikiska tronföljdskriget
(se d. o.).
Pragmatisk sanktion, uttryck, hämtat från
senromersk rätt, där sanctio pragmatica i
allm. torde ha betecknat ett i högtidlig form
utfärdat kejserligt reskript till en
korporation, kommun eller provins rörande dess
offentligrättsliga ställning. Under medeltiden
och senare brukades termen p. ibland om
politiskt viktiga, i högtidlig form utfärdade
lagar. Om p. i Bourges 1438 se
Frankrike, sp. 988, och G al 1 i k an ska
kyrkan; om Karl V:s p. för Nederländerna 1549
se Nederländerna, sp. 848 (där genom
feltryck står 1541). Mest känd är den p.
kej-sar Karl VI utfärdade 1713, varigenom
fastslogs en gemensam tronföljd för de under
honom förenade länderna; detta skedde för att
betrygga hans dotters, Maria Teresias,
arvsrätt. Efter hand gåvo arvländerna och
provinserna sitt samtycke, p. promulgerades som
rikslag samt garanterades av olika
europeiska stater, vilket ej hindrade, att efter Karl
VI :s död likväl österrikiska tronföljdskriget
utbröt. Om Karl VI:s p. jfr G. Turba, »Die
pragmatische Sanktion» (i
Österreichisch-Un-garische Revue 1906; även separat). B. H-d.
Pragmati’sm (jfr Pragmatisk), filos.,
den kunskapsteoretiska ståndpunkt, som
identifierar ett omdömes sanning med den
praktiska nytta det besitter såsom ledtråd för våra
handlingar. »Praktisk nytta» tolkas olika;
vanl. avses den praktiska nyttan för
mänsklighetens utveckling i dess helhet. P.
företrädes mest i amerikansk filosofi, där
termen införts av C. S. Peirce.
Huvudrepresentanten är W. James. Med p. besläktade
tankar återfinnas hos Nietzsche, Vaihinger,
Sim-mel m. fl. — Litt.: M. Jacobsson, »P.» (1910);
W. James, »P.» (1907; sv. övers. 1916). G. O-a.
Praguerie [pragri’], La, fr., se Ludvig
(XI), sp. 251.
Pra’ha, tjeck, (och off.) namn på Prag.
Prahova [-hå’va], se I a 1 o mi t a.
Präi’a, huvudstad på Kap-Verdeöarna (se
d. o.).
Prain [préin], sir David, brittisk
botanist (f. 1857). Vistades 1884—1905 i Indien,
först som läkare, från 1898 som dir. för
botaniska trädgården i Kalkutta. 1905—22 var
P. dir. för Kew gardens. P. skrev talrika
arbeten i botanik samt delar av Harvey och
Sönder, »Flora capensis». Han blev fil.
he-dersdr i Uppsala 1907 och led. av sv.
Vet.-akad. 1912. C. S-g.
Prairial [präria’l], fr. (av fr. prairie, äng),
hömånad, den franska republikanska
kalenderns nionde månad, hade 30 dagar. Jfr
Kalender, sp. 143.
Prajäpati, skt, »skapelsens herre», ind. myt.,
en i Rigveda uppträdande gud, där i en hymn
(X: 121) prisad som universums skapare,
herren över alla väsen, den högste guden, så
-Praktfinkar 64
även i senare vedi sk litteratur och slutligen
identifierad med Brahmä (se d. o.). P. är
även identisk med Visvakarman
(»allskaparen») och Hiranyagarbha (se d.
o.). I hinduismen finnes ej P. J. Ch-r.
Präkrit (skt präk^ta, naturlig, vulgär), de
folkliga och litterära språken i Indien,
tillhörande det medelindiska skedet av
språkutvecklingen. Man antar tillvaron av två
grupper av ursprungliga folkdialekter (p r
i-m ä i p.), en i »Mittlandet» (Madhyadesa), ur
vilken det litterära högspråket sanskrit
utvecklats (jfr Indiens språk och
litteratur, sp. 532), medan sedermera
folkdialekten där fortsatt att utveckla sig, ooh
en i området på sidorna om detta. Ur denna
yttre dialekt uppstodo s. k. sekundära
präkritdialekter, vilka i sin tur åter fixerats
litterärt; vid sidan av denna litterära fixering
fortgick folkspråkets omvandling och gav
upphov till s. k. apabhramsas (»korrumperade
dialekter»), som i sin tur givit upphov till
dels litterär apabhramsa, dels s. k. tertiär
p., d. v. s. de nyindiska folkspråken.
Den präkritdialekt, vars litterära form
givit upphov åt sanskrit, är sauraseni (se d. o.).
De yttre präkritdialekterna äro i ö. mägadhi
och ardha-mägadhi (se Mägadhi), i s.
mahäräqtri (se d. o.), i v. och n. v. paisåci (se
d. o.) och ett obelagt p., vartill man kan sluta
sig av det nyindiska språk, till vilket det
måste ha givit upphov. Till vart och ett av
dessa språk måste ha förefunuits en
apabhramsa, men endast en av dessa är känd
genom utförligare litterära texter.
Av inhemska grammatiker äro de viktigaste
hittills utgivna Vararuci (utg. av E. B. Cowell,
1854), Hemacandra (utg. av R. Pischel, 2 bd,
1877—80) och Simharäja (utg. av E. Hultzsch,
1909). Se även R. Pischel, »Grammatik der
Präkrit-Sprachen» (1900), samt den under
olika ovan angivna språk anförda litt. För
apabhramsa jfr R. Pischel, »Materialien zur
Kenntnis des Apabhraipäa» (1902), samt H.
Ja-cobi, »Bhavisattakaha des Dhanaväla» (1918)
och »Sanatkumäracarita» (1921). J. Ch-r.
Praktand, zool., se Änder, egentliga.
Praktbaggar, Buprestidae, familj av
skalbaggar med långsträckt, bakåt avsmalnande
kropp, huvud till ögonen insänkt i
halsskölden, lodrät panna och korta, sågade
antenner. Hit hör bl a. släktet Buprestis. P. äro
talrikast i tropikerna; de flesta ha
kitin-höljet grant färgat i metallglänsande
skiftningar. Larverna ha en bred, platt
mellan-kropp, smal bakkropp och leva under el. i
barken av trädstammar. De vanligaste
arterna i Sverige äro den fyrprickade
praktbaggen, Anthaxia quadripunctata,
samt gröna praktbaggen, Agrilus
vi-ridis, som angriper sälg, poppel, björk m. fl.
lövträd. I. T-dh.
Praktejder, Erione’tta spectäbilis, tillhör
underfam. dykänder av ordn. gåsfåglar.
Hanen har vid näbbroten en hög orangeröd knöl
(därav allmogenamnet k amgud in g). Även
till färgen avviker p. något från vanlig ejder.
Den är arktiskt cirkumpolär men anträffas
vintertiden ofta vid östersjökusten. T. P.
Praktfinkar el. T a n g a r o r, Tana’gridae,
fam. av fågelordn. tättingar, omfattande flera
hundra amerikanska fågelarter av
sparvstor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
