Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prescott, William Hickling - Présence d’esprit - Presenning - Presens - Presensbibliotek - Present - Presentant - Presentation - Presentationspapper - Presentera - Prešeren, France - Preservativ - Preservera - Preses - President - Presidentkontoret, Presidentsekreterare - Presidentskap - Presidera - Presidio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Présence d’esprit—Presidio
90
samt av erövringen av Mexiko (3 bd, 1843;
sv. övers. 1863) och Peru (3 bd, 1847; sv.
övers. 1877). En framställning av Filip II:s
regering blev endast påbörjad. P:s historiska
produktion, som f. ö. omfattar en mängd
smärre undersökningar, utgavs i samlad uppl.
1870—74. Biogr. av G. Ticknor (1875) och
H. T. Peck (1905). (L-ts.)
Présence d’esprit [prezä’s däspri’], fr.,
sinnesnärvaro, rådighet.
Prese’nning, impregnerad duk av grov
vävnad, som ofta i kanten blivit förstärkt med
tågvirke, till skydd mot väta för varor,
upplagda i det fria el. under transport på fartyg,
öppna järnvägsvagnar, lastbilar o. dyl.
Presens (lat. praè’sens, närvarande, näml.
te’mpus, tid), gemensamt namn för vissa
verbformer, som i främsta rummet uttrycka
närvarande tid. Ex., som visa de vanligaste
pre-sensändelserna i sv.: (jag) kall-ar, sitt-er, se-r,
(de) kall-a, sitt-a, se. Förutom om vad som
sker n u användas presensformerna för att
beteckna vad som ständigt sker,
upprepas el. äger giltighet (»jorden roterar kring
solen», »träden lövas varje vår», »olja flyter
på vatten»); de kunna stundom användas
om framtid (»tåget går om en kvart») och
vid livlig berättelse även om förfluten tid
(»rätt vad det är, knackar det på dörren»
o. s. v.; s. k. historiskt p., lat. praesens
historicum). Presensformernas tidsbetydelse
framträder tydligast i indikativen. P.
kon-junktiv (leve han, varde ljus) och p.
imperativ (sitt, säg) avse lika mycket framtid
som nutid, p. infinitiv (»att giva är saligare
än att taga») betecknar ofta allmän, tidlös
handling, p. particip (»han varseblev ett
lekande barn») samtidig handling. — Adj.:
Presential [-tsiä’1], presentiell [-tsie’l]
el. prese’ntisk. A. Lbd.
Prese’nsbibliotek, bibliotek, vilkas böcker
icke alls el. endast undantagsvis utlämnas till
hemlån.
Prese’nt. 1. Gåva, skänk. — 2. (Adj.)
Närvarande för minnet.
Presenta’nt, se Växel.
Presentation, en persons föreställande för
en annan; förslag (vid tillsättning av
ämbete). — Presentationsrätt, en
korporations rätt att uppsätta förslag vid
tillsättning av plats.
Presentationspapper, jur., handling, vars
företeende utgör villkor för rätten att kräva
betalning el. påkalla fullgörande av annan
förpliktelse, som handlingen avser.
Utställaren av ett p. — ss. löpande skuldebrev,
depositionsbevis (affärsbanks),
livförsäkrings-brev, konossement, upplagsbevis el.
upplags-pantbevis — har näml, förpliktat sig att mot
företeende (vanl. återställande) av papperet
betala visst belopp, utlämna vissa varor el.
dyl. Om ett p. förstörts el. eljest förkommit,
kan det genom särskilt domstolsförfarande
dödas (se M o r t i f i k a t i o n). Härigenom
undgås den eljest nödvändiga men stötande
påföljden av handlingens förlust, att den
person, som förlorat handlingen, skulle uteslutas
från möjligheten att göra sin rätt enl.
handlingen gällande. C. G. Bj.
Presentera, föreställa en person för en
annan; skänka, förära; framvisa, bjuda. —
Presentabel, som kan visa sig bland folk.
Preseren [pre’/-], F r a n c e, slovensk skald
(1800—49). Blev 1828 jur. dr i Wien men fick
först 1846 tillåtelse att driva
advokatverksamhet i en slovensk
småstad och var då
redan bruten av
fattigdom, olycklig
kärlek och alkoholism.
P. var en av den
slovenska
litteraturens grundläggare,
skrev veka lyriska
dikter, folkliga
ballader, elegiska
sonetter o. s. v. i en
konstnärlig form; hans
största verk är ett
lyriskt epos, »Krst pri
Savici» (Dopet vid Savica; 1836). Se A.
Jen-sen i Nord. Tidskr. 1895 (med diktprov). A.A-t.
Preservatlv, skyddsmedel, förebyggande
medel (jfr Profylax); skyddande.
Preservéra, bevara, skydda.
Preses, ordf, i en rätt, en akad. el. ett
konsistorium; ledare av en akademisk disputation.
Preside’nt (av lat. praesidère, sitta främst,
föra ordet), i flera länder förekommande titel
med olika betydelser. P. är den vanliga
benämningen på statsöverhuvud i moderna
republiker. Han innehar sin plats blott på vissa
år, anses endast vara ett organ för folkviljan
och är därför ansvarig inför denna. Titeln
p. kan dessutom beteckna dels ledaren av
en ministär (ministerpresident,
konseljpresident, se dessa ord), dels ordf,
i rådplägande församlingar, t. ex. i vissa
länders representationer (ss. Norge, Tyskland och
Frankrike), i Nationernas förbunds församling
och i vetenskapliga kongresser, dels högre
lokala ämbetsmän i vissa länder (se t. ex.
Oberpräsident och Köpenhamn, sp.
513), dels chefer för kollegiala ämbetsverk.
Det är eg. i sistnämnda betydelse, som
presidenttiteln använts i Sverige. Början därmed
gjordes, då Jönköpings, Åbo och Dorpats
hovrätter inrättades på 1600-talet. Genom 1660
års R. F. skildes drotsen (se d. o.) från
chefskapet i Svea hovrätt, och även denna ställdes
då under en p. Sedan Karl XI avskaffat de
höga riksämbetena, sattes presidenter i
spetsen för alla de med den centrala förvaltningen
betrodda kollegierna (jfr
Kanslipresident). Numera ha endast hovrätternas och
Kammarrättens chefer presidenttitel. S. B.*
Presidentkontoret, Presidentsekreterare, se
Utrikesdepartementet.
Presidentskap, en presidents myndighet men
också ämbetstid. I Britt. Indien kallades
Ostindiska kompaniets av presidenter
(guvernörer) styrda, från varandra skilda besittningar
presidentskap (presidency). S. B.*
Presidera, sitta som ordförande. — P r
e-s i’d i u m, ordförandeskap.
Presidio [presl’åjå] (av lat. praesi’dium,
vakt, fästning), plur. Presidio s,
benämning på fem förutvarande spanska
deportationsorter på Marockos Medelhavskust: Ceuta
(se d. o.), Penön de la Gomera, Isla de
Alhu-cemas, Melilla och Islas Chafarinas. Förr
bildande egna administrativa områden, ha de
sedan 1927 införlivats med olika spanska
administrativa områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
