Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Pressen—Pressföreningar
94
att fienden genom pressen erhöll kunskap om
motståndarens militära läge och
förhållandena i hans land samt för att hindra
spridandet av falska uppgifter och fientlig
propaganda. Meddelanden till pressen i form av
presstelegram, korrespondenser m. m.
censurerades, vanl. av centrala byråer, och i regel
censurerades även tidningar och tidskrifter
före utgivningen, utländska innan de
släpptes in i landet, varvid olämpliga artiklar
borttogos el. översvärtades. — Jfr E. Cook, »The
press in war-time» (1920). — Se vidare Censur.
Pressen, sammanfattande namn på hela
världens, el. ett särskilt lands, tidningar.
Pressensé [präsäse’], E d m o n d de, fransk
protestantisk präst och skriftställare (1824—
91). Studerade hos A. Vinet i Lausanne samt
i Tyskland och blev 1847 präst vid en av
staten oberoende frikyrka i Paris (Union des
églises évangeliques libres). P. grundade 1856
Revue Chrétienne, där han framlade sin av
Vinet påverkade åskådning. 1883 blev han
livstidssenator. Bland P:s många skrifter
märkas de mot E. Renan riktade »Histoire
des trois premiers siècles de 1’église
chrétienne» (6 bd, 1856—77) och »Jésus Christ»
(1865; sv. övers. 1868). Liberal både som
teolog och politiker, åtnjöt han stort
anseende för sitt religiösa nit och sin förnäma
talekonst. — Biogr. av H. Loyson (1891). Hg Pl.
Pressensé [präsäse’], Francis de, fransk
gublicist och politiker (1853—1914), son till
I. de P. Avancerade som diplomat till
am-bassadsekr. och blev 1880 tidningsman,
ut-rikesred. i Le Temps.
Han var urspr.
konservativ republikan,
lämnade med
anledning av
Dreyfuspro-cessen sitt parti och
Le Temps samt blev
medarb. i L’Aurore,
där han förde en
lidelsefull kampanj till
förmån för Dreyfus.
P., som nu slutit sig
till det socialistiska
partiet, blev 1902
deputerad, stödde
mi
nistären Combes och verkade för skilsmässa
mellan kyrka och stat. (V. S-g.)
Pressens opinionsnämnd, en pressens
he-dersdomstol, upprättad 1914 av
Publicistklubben, Svenska tidningsutgivareföreningen och
Svenska journalistföreningen, vilka tillsätta
representanter i nämnden. Opartisk ordf, och
vice ordf, utses av nämnden, ävenså sekr.
Nämndens domslut bestå av
opinionsuttalan-den. Den befattar sig dels med ekonomiska
tvister mellan tidningar, dels med tvister
ang. redaktionella tjänsteförhållanden, dels
slutligen med s. k. publikationsmål (klagomål
från allmänheten över artiklar o. dyl., som
anses strida mot hederns fordringar). G. Bjn.
Pressens Tidning, publicistiskt fackorgan,
utg. av Svenska tidningsutgivareföreningen
och dess arbetsgivarsektion, har utkommit
sedan 1920, första året en gång i månaden,
sedan 1921 två gånger i månaden. Tidningen
avser att främja tidningsutgivarnas
gemensamma intressen av praktisk och ideell natur.
Den följer de publicistiska förhållandena i
Sverige och utlandet. Ansvarig utgivare och
red. är sedan tidningens början fil. dr
Gunnar B ju r ma n. G. Bjn.
Pressfoder, saftigt foder, konserverat genom
sammanpackning, så att luften utdrives ur
fodermassan, och reglering av i denna
inträdande jäsningar. Dylik foderberedning har
sedan gammalt skett genom
sammanpackning av saftigt foder, särskilt rotfruktsblast,
i jordgravar och genom massans övertäckning
med jord, varvid genom den starka jäsningen
bildas ett starkt syrligt sur foder. På
1870-talet började man inlägga det friska
grönfodret i täta behållare, varigenom luften
fullständigare avstängdes och jäsningen
mildrades. Efter beteckningen på en dylik
behållare, silo, brukas ordet ensilage för
såväl beredningsmetoden som det så beredda
fodret. Särskilt i Nordamerika har ensilering
fått allmän användning. På senare år har
metoden vunnit större beaktande även i
Europa och olika tillvägagångssätt försökts för
dess förbättring. Vanl. inlägges fodret fullt
friskt och sammanpressas genast, varvid
jäsningen och självupphettningen bli relativt
svaga men långvariga och halten av
organiska syror stor, varför det så beredda fodret
kallas surt ensilage. Enär en viss
sur-hetsgrad hos fodermassan hämmar
jäsningarna och hindrar såväl förruttnelse som
smör-syrejäsning, fuktar man massan med en
vätska, som åstadkommer minst denna
surhets-grad. Enl. prof. A. I. Virtanens metod
tillsättes en lösning av huvudsaki. saltsyra.
Svensken laborator H. E d i n har modifierat
denna metod därhän, att fuktningslösningen
innehåller mindre saltsyra, vilken kan verka
skadligt, men därjämte socker (melass), som
hastigt övergår till mjölksyra.
P. är ett för de flesta djur begärligt foder.
Dess starka lukt övergår lätt i mjölken,
varför ladugården bör väl luftas efter utfodring
med p., innan mjölkning sker. P. gör
mjölken mindre lämplig till ystning, då dylik
fodring framkallar jäsning med stark
gasbildning i ostmassan. H. J. Dft.
Pressformmaskin, se G j u t n i n g, sp. 712
och bild 7.
Pressfrihet, se Tryckfrihet.
Pressföreningar, sammanslutningar mellan
tidningsmän, tidningsutgivare eller
tidnings-ägare för tillvaratagande av gemensamma
ideella, ekonomiska eller tekniska intressen.
Sådana föreningar kunna vara lokala,
riksomfattande eller internationella och omfatta
hela eller större delen av pressen eller också
endast ett visst partis press. Sådana
sammanslutningar inom eller av intresse för
svenska pressen äro följ.:
Publicistklubben, Svenska
journalistföreningen, Svenska
tidningsutgivareföreningen (se dessa ord).
Sveriges vänsterpressförening
bildades 30 juli 1905 med ändamål att genom
möten, diskussioner o. s. v. ge styrka och
sammanhållning åt vänsterpressens arbete.
Föreningen upplöstes i samband med det liberala
partiets sprängning 1923.
Sveriges frisinnade
pressförening bildades 22 juni 1923 efter
vänster-pressföreningens upplösning. Dess syfte är
att sammansluta tidningar och tidningsmän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
