Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Pressföreningar
96
som främja Frisinnade landsföreningens
politiska verksamhet och stödja dess
organisation. Föreningen tillvaratager även de
anslutna tidningarnas redaktionella och
ekonomiska intressen, vilket huvudsaki. sker
genom en omfattande in- och utrikes
artikeltjänst.
Svenska högerpressens
förening, som bildades i jan. 1909, har motsv.
uppgift för högerpressens räkning.
En liberal pressförening har
ännu (jan. 1932) icke formellt konstituerats,
men förberedande åtgärder därför ha
vidtagits. Ett i viss utsträckning organiserat
samarbete mellan de liberala tidningarna
existerar de facto.
Socialdemokratiska
pressföreningen bildades i april 1911 för att
tillvarataga de socialdemokratiska
tidningsmännens intressen och verka för den
socialdemokratiska pressens redaktionella och tekniska
utveckling. Föreningens verksamhet ligger
nere sedan 1920, men den är ej formellt
upplöst.
Arbetartidningarnas s a m o r g
a-nisation bildades 1908 med uppgift att åt
landets samtliga på socialdemokratisk grund
stående tidningar och tryckeriföretag bereda
fördelar av ekonomisk o. a. art.
Utländska pressföreningen i
Sverige bildades 28 jan. 1929 i syfte att
tillvarataga gemensamma intressen för
utländska nyhetsorgans ombud i Sverige och
att enhetligt ordna deras representation hos
svenska och utländska myndigheter,
institutioner och det offentliga livets ledande
per-sonei- på såväl politiskt som ekonomiskt och
kulturellt område.
Nordiska pr essmö ten, till vilka
grunden lädes vid Internationella
pressunionens fjärde kongress i Stockholm 1897,
utgöra i grund och botten en nordisk
pressförening utan att äga en förenings form. Vid
nämnda tillfälle överenskommo deltagarna
från de fyra nordiska länderna om
samarbete mellan dessa länders press medelst
gemensamma möten för tillvaratagande av
samfällda intressen och främjande av kollegialt
förhållande. Det första nordiska pressmötet
ägde rum i Oslo (Kristiania) 1899, varvid
stadgar för mötena antogos. Varje land
tillerkändes därvid rätt att vid mötena låta sig
representeras med högst 40 delegerade.
Andra mötet ägde rum i Köpenhamn 1902, och
det tredje var avsett att hållas i Helsingfors
1906 men kom på grund av de politiska
förhållandena till stånd först 1922. Det fjärde
mötet hölls 1926 i Malmö, varvid även Island
var representerat, det femte 1930 i Oslo.
Internationella pressunionen
(Union internationale des associations de
presse) grundades vid första internationella
journalistkongressen i Antwerpen 1894.
Unionens ändamål är att organisera en samverkan
och underhålla permanenta förbindelser
mellan de olika ländernas pressföreningar av
olika slag (journalistföreningar,
tidningsför-eningar och blandade föreningar) i frågor av
gemensamt intresse, att söka åstadkomma
allmänna regler och bruk för de unionen
tillhörande pressammanslutningarna, att
tillförsäkra dem av unionens medlemmar, som utöva
sitt yrke utomlands, ett på ömsesidigheten
grundat understöd åt deras verksamhet, att
åstadkomma internationella
överenskommelser och internationellt samförstånd i fråga
om journalistisk och litterär äganderätt m. m.
Unionen, till vilken Publicistklubben anslöt
sig 1896, har sin centralbyrå i Paris.
Centralbyrån utger kvartalsvis Bulletin Officiel du
Bureau Central de TUnion Internationale des
Associations de Presse. De till unionen
anslutna föreningarna äga en efter
medlemsantalet avpassad representationsrätt.
Unionens kongresser före världskriget höllos i
Bordeaux 1895, Budapest 1896, Stockholm
1897, Lissabon 1898, Rom 1899, Paris 1900,
Bern 1902, Wien 1904, Liége 1905, Bordeaux
1907, Berlin 1908, London 1909, Trieste 1910,
Rom 1911, Köpenhamn 1914. Världskriget
avbröt unionens verksamhet för en tid, men
organisationen bröts icke alldeles sönder utan
bevarades genom de neutrala ländernas
representanter i centralbyrån. Ett försök gjordes
1920 att åter samla unionen, men
svårigheterna voro för stora, och först 1923
återupptog unionens centralbyrå på allvar sin
verksamhet. 1927 hölls i London den första
allmänna kongressen efter kriget. Härvid
före-togos vissa modifikationer i unionens
stadgar, föranledda av de ändrade förhållanden
ang. gemensamma pressintressen, som
uppkommit efter kriget, främst Nationernas
förbunds behandling även av internationella
pressärenden och tillkomsten av
Internationella journalistfederationen (se nedan), som
tagit till sin uppgift att företräda de
arbetande journalisternas särskilda intressen,
varigenom en arbetsfördelning mellan de båda
organisationerna blivit nödvändig. Andra
kongressen hölls i Barcelona 1929; en tredje
planeras till 1932. Bulletin Officiel skall
omläggas till att bli en internationell
presstidskrift, behandlande pressförhållanden av
allmänt internationellt intresse.
Internationella
journalistfederationen (Fédération internationale
des journalistes) bildades 1926 med ändamål
att tillvarataga och skydda journalistikens
frihet, främja journalisternas ekonomiska,
moraliska o. a. yrkesintressen och över huvud
allt, som kan leda till höjande av
journalistyrkets prestige och sociala ställning. Ledande
principer i detta avseende äro arbetsavtal,
minimilön och obligatorisk skiljedom i tvister
mellan tidning och medarbetare.
Federationens högsta myndighet är kongressen, som
hålles vartannat år och där varje land har
två röster jämte ytterligare en röst för varje
500-tal medl. eller till minst 100 uppgående
del av 500, dock högst 8 röster.
Verkställande organ är en exekutivkommitté med två
medl. från varje anslutet land samt ett
mindre verkställande utskott av fem personer
med federationens president som ordf. Säte
är Paris. Nästa kongress hålles i London
okt. 1932. Sverige är ännu icke anslutet till
federationen.
Journalistföreningen i
Köpenhamn, närmast motsv. Publicistklubben i
Stockholm, stiftades 1880 för att tillvarataga
pressens och journalisternas allmänna
intressen. Föreningens huvuduppgift är främjandet
av kamratlig anda inom journalistkåren
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
