Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykopat (Neuropat) - Psykopati - Psykos - Psykoteknik - Psykoterapeut - Psykoterapi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Psykopati—Psykoterapi
234
grund av konstitutionellt betingad psykisk
abnormitet framför allt på drift- och
känslolivets område; ofta förekomma rubbningar på
viljandets område. Under gynnsamma yttre
förhållanden kunna dessa personer vara
synnerligen dugande och sociala, men inför en
del till synes små påfrestningar kunna ibland
(ej alltid) abnorma el. antisociala handlingar
uppkomma. J. B-m.
Psykopati, med., själslidande av medfödd
natur, framträder ibland först vid puberteten
el. vid större påfrestning. P. är ofta märkbar
redan i el. före skolåldern. J. B-m.
Psykos [-ä’s] (av grek, psychosis, själ),
psykiskt sjukdomstillstånd. — Adj.: Psykotisk.
Psykoteknlk. Termen har präglats av H.
Münsterberg (se d. o.), vilken i »Grundzüge
der Psychotechnik» (1914) definierar p. som
vetenskapen om psykologiens praktiska
användning i kulturuppgifternas tjänst. Numera
betecknas i allm. därmed psykologiens
till-lämpning i det praktiska livet, t. ex. inom
industri, handel, kommunikations- och
militärväsen. Inom industrien fingo de
psykotekniska strävandena en naturlig
anknytningspunkt i de banbrytande försök till rationell
arbetsorganisation, som omkr. 1880
påbörjades av den amerikanske ingenjören F. W.
Taylor (se d. o.) och efter hand resulterat i
Taylorsystemet. Taylor och hans
efterföljare ha sökt öka kroppsarbetets
effektivitet genom att på ett ändamålsenligt sätt
ordna de yttre betingelserna på
arbetsplatsen, lämpligt avväga förhållandet mellan
arbete och vila, utmönstra onödiga rörelser från
arbetsprocessen etc. De ägnade dock icke
tillbörlig uppmärksamhet åt arbetarens
individuella anlag, hans lämplighet för en speciell
arbetsuppgift. Här har p. gripit in och sökt
genom psykologisk yrkesprövning sätta rätte
mannen på rätta platsen.
Det torde först ha varit i Amerika, som
psykologiska yrkesprövningar slogo igenom.
Då Münsterberg 1912 utgav sitt arbete
»Psy-chologie und Wirtschaftsleben» (»Psykologi
och näringsliv», 1917), hade han redan
utexpe-rimenterat psykotekniska prov för
spårvagns-förare, ångbåtskaptener, telefonister m. fl.
Världskriget gav fart åt de psykotekniska
undersökningarna i åtskilliga av de
krigförande länderna, så t. ex. i Förenta staterna.
Rekryterna underkastades först s. k.
intelligensmätningar (se d. o.). Med dem, som
därvid godkändes, anställdes så
»yrkesprövningar», varigenom man sökte utröna om de
lämpade sig för det ena eller det andra
vapenslaget. Särskilt flygaraspiranterna fingo
undergå omfattande psykotekniska prov, icke
blott inom den amerikanska utan även inom
andra arméer. Genom plötsliga »skrämskott»
eller andra därmed jämförliga retningar skulle
deras kallblodighet och sinnesnärvaro sättas
på prov o. s. v. På olika sätt konstruerade
apparater, t. ex. engelsmannen Reids apparat,
ha tillkommit i ändamål att mäta den
individuella reaktionstiden vid företagandet av
vissa rörelser, precisionen vid utförandet m. m.
— I Sverige anordnades 1920—24 dylika prov
av S. Alrutz på Uppsala univ:s psykologiska
laboratorium med arméns och marinens
flygar-aspiranter. För kontrollerande av det
personliga avfyrningsmomentet hos kanonskyttar
(d. v. s. den tid, som förflyter, från det
skytten, efter att siktlinjen bringats att bära på
målet, beslutat sig för att avfyra kanonen
och till dess avfyrningen utföres) ha jämväl
apparater konstruerats och tagits i bruk, t. ex.
den i sv. marinen använda Boströmska
avfyr-ningsmätaren. Denna apparat mäter således
tiden för individens förmåga att överföra ett
fattat beslut till handling. Särskilt i fråga om
kanoner, uppställda på rörligt underlag,
såsom på fartyg, är det av vikt, att
avfyrningsmomentet är konstant och kort.
Under det senaste årtiondet ha
psykotekniska prov i mängd utexperimenterats för
det fredliga arbetets, särskilt
kommunikationsväsendets, industriens och handelns
behov. Förenta staterna, England, Tyskland
m. fl. länder äga talrika psykotekniska
institut, ofta anknutna till tekniska högskolor.
Dessutom ha åtskilliga storindustrier
inrättat egna psykotekniska laboratorier, t. ex.
Kruppverken, A. E. G., Zeiss, Osram, Siemens
& Halske och Ludwig Loewe i Tyskland. Även
i Sverige ha några större industrier använt
psykotekniska metoder vid rekrytering av
arbetskraft. — Även på det kommersiella
området har man tagit p. i sin tjänst men icke
blott för personval utan även för utrönande
av vilka yttre faktorer, som underlätta den
skicklige försäljarens arbete. Särskilt har
man sökt utforska reklamens betydelse och
t hur den bör organiseras för att göra största
möjliga effekt (jfr Reklam).
Litt.: Utöver Münsterbergs ovan nämnda
arbeten märkas ytterligare följ.: F. W.
Taylor, »The principles of scientific management»
(1912; »Rationell arbetsledning.
Taylorsystemet», 3:e uppl. 1920) och »Shop management»
(1911; »Rationell verkstadsledning enligt
Taylorsystemet», 1923); H. L. Hollingworth och
A. T. Poffenberger, »Applied psychology»
(1918; »Tillämpad psykologi», 1923); W.
Moede, »Die Experimentalpsychologie im
Dienste des Wirtschaftslebens» (1919) och
»Lehrbuch der industriellen Psychotechnik»
(1930 ff.); O. Lipmann, »WirtschaftspyChologie
und psychologische Berufsberatung» (2:a uppl.
1921); F. Giese, »Psychotechnisches
Prakti-kum» (1923), »Theorie der Psychotechnik»
(1925) och »Psychotechnik» (1928). Den mest
betydande delen av psykotekniska
publikationer återfinnes i tidskrifter, ss. de
amerikanska Journal of Experimental Psychology,
Journal of Applied Psychology, Psychological
Bulletin, Bulletin of The Taylor-Society, de
tyska Praktische Psychologie och Zeitschrift
für Angewandte Psychologie. Bjstm.
Psykoterapéu’t, person (även icke läkare),
som behandlar sjukdomar med psykoterapi.
Psykoterapi (jfr Terapi), behandling av
sjukdomar genom inverkan på själslivet. Vid
varje sjukdom finnas nervösa (av affekter
betingade) symtom, och dessa ’äro ofta de
mest besvärande för patienten, varför p. är
behövlig vid varje sjukdom. P. i egentlig
bemärkelse brukas vid psykoneuros (se d. o.) och
vid vissa sinnessjukdomar (se d. o.). De
vanligaste formerna äro hypnotism,
psykoanalys och suggestion (se dessa ord).
Emotionsterapi åsyftar genom
åstadkommande av andra affekttillstånd att häva
den neurotiska affektreaktionen. — A v-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
