Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Pteris—Ptolemaios
238
Bild 4. Restaurerat frö och den glandelbärande
cu-pulan av Lagenostoma. Omkr. 4 ggr nat. storl.
typ, bar verkliga frön på sina ormbunklika
blad, vilka föras till släktet Sphenopteris.
Dessa frön, som redan förut voro kända
under namn av Lagenostoma, förekomma
förstenade; de ha en väl utbildad pollenkammare
och överensstämma i huvudsak med
cykadéer-nas frön. Vissa andra stammar med likartad
byggnad, ss. Heterangium, buro också blad av
Sphenopteris-typ och voro trol. p., ehuru
sammanhanget mellan blad och frön ej bevisats.
En annan grupp stammar (släktet Medullosa)
hade blad, tillhörande släktena Neuropteris
och Alethopteris. I några fall ha frön
anträffats direkt fastsittande på dylika blad (först
hos N. heterophylla av R. Kidston 1903). Ännu
andra ormbunklika blad, ss. en del av släktet
Pecopteris, ha visat sig bära frön. P:s
hanorgan äro föga kända; hos Lyginodendron
överensstämde de trol. till sin byggnad med
sporangierna hos vissa ormbunkar
(Marattia-les). — Omfattningen av gruppen p. synes f. n.
ganska osäker, men det torde stå fast, att den
omfattar en ej obetydlig del av de
ormbunklika bladen från stenkolsperioden. P. ansågos
först som en förmedlande länk mellan
ormbunkar och fröväxter. Men de ha visat sig
gå ung. lika långt tillbaka i tiden som
ormbunkarna; trol. representera de två grupperna
parallella utvecklingslinjer, som ha sitt
ursprung från en ännu äldre växtklass, med
största sannolikhet Psilophytales (se d. o.). P.
dogo i huvudsak ut med den paleozoiska eran.
Möjl. levde dock några obetydliga rester kvar
under äldre mesozoisk tid. Th. H-e.
Pte’ris, bot., se Bräken och Ormbunkar.
Pterobra’nchia, zool., se Svalgandar e.
Pteroca’rpus, bot., se Drakblod.
Bild 5. Sterilt blad och fröbärande flikar av
Anei-mites fertilis. Omkr. s/5 nat. storl.
Ptero’clidae, zool., se Stäpphöns.
Pteroda’ctylus, paleont., se E 1 y g ö d 1 o r,
med bild 3, 5 och 6 på plansch.
Pteroglo’ssus, zool., se Pepparätare.
Pte’romys, zool., se Flyg ekorrar.
Pteronkdea, zool., se Krusbärsstekeln.
Pteropho’ridae, Ptero’phorus, zool., se
Fjäder m o 11.
Blad av Pterophyllum brevipenne. nat. storl.
Pterophy’llum, paleobot., ett inom trias- och
jurasystemet förekommande cykadofytsläkte
(se C y k ad o f y t e r).
Ptero’poda, zool., se Snäckor.
Pteropödslam, se Djuphavs bildningar.
Pte’ropus, zool., se Fladdermöss, sp.
544 och bild 3 på plansch.
Pterosau’ria, paleont., se Flygödlor.
Ptero’xylon, bot., se Mahogny.
Pterygöta, zool., se Insekter, sp. 630.
Ptilonorhy’nchus, zool., se Paradisfåglar.
Ptilophy’llum, Ptilozamltes, paleobot., se
Cykadofyter.
Ptfnidae, PtFnus, zool., se Tjuvbaggar.
PtolemaFos (lat. Ptolemäè’us), konungar i
Egypten.
P. I, Lagos’ son, med tillnamnet S o tè r
(räddaren; d. 283 f. Kr. 84 år gammal), en
av Alexander den stores fältherrar, efter
dennes död satrap i Egypten, vars självständighet
han förstod att
upprätthålla först mot
angrepp av Perdikkas
(se d. o.), därefter mot
Antigonos’ (se d. o.)
planer att samla
Alexanders rike. Han
besegrade Antigonos’ son
Demetrios (se d. o. 1)
vid Gaza 312, blev
slagen i
sjödrabbningen vid Salamis på
Cypern 306 och
deklarerade, då Antigonos
anlade konungadiade-
met, genom samma symboliska handling sin
suveränitet som konung av Egypten. P.
deltog i den koalition, som ledde till Antigonos’
nederlag och död vid Ipsos 301, men ej i
själva slaget. Utom Egypten förvärvade han
Palestina, Kyrene, Cypern och öar i Egeiska
havet. I det inre upprättade han en stark
styrelse. Han stödde sig på grekiska
ämbetsmän och soldater men tog även stor hänsyn
till egyptiska nationalegendomligheter. P.
grundläde Alexandrias ställning som
kommersiell och vetenskaplig metropol. Han
gjorde sin son i ett första äktenskap, P.
K e r a u n o s, arvlös. Förhållandet till
hovdamen Berenike blev till äktenskap, och för
att trygga tronföljden åt sin son i detta
gifte (se nedan) abdikerade P. 285.
P. II F i 1 a’d e 1 f o s (d. 247 f. Kr.), son
till föreg., upprätthöll Egyptens yttre
maktställning och gynnade ivrigt grekisk
vetenskap och diktning; han är den egentlige
stiftaren av Museion. P. försköt sin gemål Ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
