Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pueblo (indianer) - Pueblo (stad i Colorado) - Puech, Denys Pierre - Pueril - Puerperalfeber - Puerperium - Puerto - Puerto Rico - Pufendorf, Esaias von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Pueblo—Pufendorf, E. v.
248
Trappstegsformigt anordnade hus i nutida puebloby i norra New Mexico.
ningen, basketmakers (»korgmakare»), 2000—
1500 f. Kr., saknade urspr. jordbruk och
keramik men förfärdigade utsökta korgarbeten.
Från Mexiko infördes senare majsodling,
ler-kärlstillverkning, vävnadskonst m. m.,
varigenom pueblokulturen bildades. Omkr. 1100
e. Kr. tvingades befolkningen av fientliga
grannar till koncentration i större
samhällen. Sammanhörande med pueblokulturen äro
klippboningar (se d. o.) samt ruinerna av de
av soltorkat tegel byggda s. k. casas grandes
(sp., »stora hus») i Chihuahua. Dessa
ruinstäder, vilkas ursprung är okänt, voro övergivna
redan vid spanjorernas ankomst. En liknande
förhistorisk stad, känd under namnet G a s a
g r a n d e, finnes i San Pedros dal i Arizona.
Litt.: G. Nordenskiöld, »Ruiner af
klippboningar i Mesa Verde’s canons» (1893); A. V.
Kidder och S. J. Guernsey, »Archeological
ex-plorations in Northeastern Arizona» (1919);
A. V. Kidder, »An introduction to the study
of southwestern archaeology» (1924). S. L-é,
Pueblo [pcoe’blåu], stad i Colorado, U. S. A.,
statens andra stad, vid Arkansas och flera
viktiga järnvägslinjer,. 1,422 m ö. h.; 50,096
inv. (1930; 455 svenskar 1920). Betydande
industristad, belägen nära kolfält i en
irrige-rad trakt, med stor grönsaks- och fruktodling.
Stora järn- och stålverk, guld- och
silver-smälterier m. m. Staden grundlädes på
1850-talet (3,217 inv. 1880).
Puech [pyä’/], Denys Pierre, fransk
skulptör (f. 1854). Studerade i Paris och
Rom. P:s rika alstring omfattar marmorverk,
»André Chéniers sånggudinna», Sainte-Beuve,
Leconte de Lisle m. fl. statyer, monumentala
reliefporträtt av Molière, Corneille m. fl. i
Comédie frangaise’s arkader; även byster,
fravmonument m. m. Flertalet av
ovannämn-a verk finns i Paris, ett par även i
Glypto-teket i Köpenhamn. P. blev dir. för franska
akad. i Rom 1921. Till sin födelsestad, Rodez,
skänkte han sin stora samling av mestadels
modern konst, Musée Puech, som öppnades
1910. Monogr. av H. Jaudon (1908). G-g N.
Pueril (av lat. pu’er, gosse), barnslig,
enfaldig.
Puerperälfeber, med., se Barnsängsfeber.
Puerpe’rium, lat., barnsbörd, barnsäng,
förlossning.
Puerto [poä’rtå], sp. (lat. po’rtus), hamn.
Ordet ingår i geogr. namn i Spanien och
spanska Amerika.
1. P. B a r r i o s, hamnstad i Guatemala,
vid Hondurasviken, utgångspunkt för järnväg
till huvudstaden; 2,190 inv. (1921). 3/4 av
Guatemalas import gå över P.
2. P. Belo (Porto Bell o), stad i
republ. Panama, vid Karibiska havet.
Hamnen upptäcktes 1502 av Columbus och var en
tid en viktig spansk handelsplats och
garnisonsort men är nu obetydlig (588 inv. 1920).
3. P. C a be 11 o, hamnstad i republ.
Venezuela, vid en vik av Karibiska havet, som
bildar en utmärkt hamn; uthamn till
Valencia, dit järnväg leder; omkr. 20,000 inv.
Export av hudar, skinn, kaffe och kakao.
Marinarsenal.
4. P. Colombia, uthamn till
Barran-quilla (se d. o.) i Colombia.
5. P. de Santa M a rf a (vanl. kallat
El Puerto), stad i sp. prov. Cådiz, vid
Guadaletes mynning i Cädizbukten; 18,951
inv. (1920). Fiskhandel och utförsel av vin.
6. P. M é x i c o, förr Coatzacoalcos,
mexikansk hamnstad vid Campecheviken av
Mexikanska bukten, utgångspunkt för
Tehuan-tepecbanan till Salina Cruz; 7,550 inv. (1921).
Frihamn; export av petrolèum. P. har gått
tillbaka efter Panamakanalens öppnande.
Puerto Rico [poä’rtå ri’kå], se Portorico.
Pufendorf [pöTøndårf], Esaias von,
diplomat (1628—89), bror till S. P. och f. i
Sachsen. Var docent vid univ. i Leipzig, gick på
1650-talet i svensk tjänst, betroddes med
diplomatiska uppdrag i Paris, vid flera
mindre tyska hov och vid kejsarhuset i Wien
1671—74. Han adlades 1673 och blev
kansler i Bremen och Verden 1674. På grund av
sitt självrådiga uppträdande på sistnämnda
post kom P. i konflikt med svenska
regeringen. Då han 1688, utan att ha fått avsked
ur svensk tjänst, övertog posten som dansk
gesant i Regensburg, dömdes han, ehuru först
efter sin död (1689), av Svea hovrätt in
con-tumaciam från liv, ära och gods. P.
författade ett rätt stort antal diplomatiska
berättelser och memorial, bland vilka ett
behandlar Sveriges ställning omkr. 1680 (utg. av B.
Schirrmacher, 1907). G. J-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
