Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Puck—Pueblo
246
—37), »Lehrbuch der Pandekten» (1838; 12 :e
uppl. 1877), »Cursus der Institutionen» (3 bd,
1841—47; 10:e uppl. 1893). K.G.Wn.
Puck (släkt med isl. puki, ond ande, pocker),
i germanska folkstammars myter
förekommande skälmsk och kitslig tomte, hos
angel-saxerna även Robin goodf ellow (»Nisse
god dräng») och upptagen av Shakespeare i
»Midsummer nighfs dream». Jfr Puke och
Tomte. N. E. H.
Puck, skämttidning, utg. i Stockholm 1901
—16, uppsatt och t. o. m. 1909 redigerad av
H. F. Vallentin.
Puck [potsk], polsk stad, se P u t z i g.
Puck, pseud. för Axel Munthe (se d. o.).
Puckel, rundad upphöjning över en yta, i
medicinen enbart säväl som i
sammansättningar (ryggpuckel, puckelrygg m.
fl.) deformitet av ryggrad och bröstkorg, som
huvudsaki. markeras av en rundad el. mera
spetsig utbuktning av ryggen. Dylik
puckelbildning är antingen en följd av
ryggrads-tuberkulos (se S p o n d y 1 i t) el. är en med
svår ryggradskrökning (se d. o.)
sammanhängande deformitet av själva bröstkorgen;
i senare fallet är ej sällan engelska sjukan
el. barnförlamning (se dessa ord) orsaken.
Med god behandling av orsakssjukdomarna
kan lytet i de allra flesta fall förebyggas el.
åtm. minskas. P. Hgld.
Puckelflugor, Pho’ridae, en artrik fam. av
ordn. tvåvingar, omfattande små gråsvarta el.
gulaktiga flugor, som ha högvälvd
mellan-kropp och starka ribbor blott i främre delen av
vingarna. Larverna leva i ruttnande organiska
ämnen; flera arter äro parasiter, och andra
leva hos myror och termiter (jfr d. o.). I. T-dh.
Puckeloxe, zool., se S e b u.
Pud, äldre rysk handelsvikt = 40 ryska
skålpund = 16,38 kg.
Puddefjord, se Bergen (med karta).
Puddelprocessen, P u d d 1 i n g, en i de
sten-kolsproducerande länderna före införandet av
bessemer- och martinprocesserna så gott som
uteslutande använd färskningsmetod för
framställning av smidbart järn, varvid
tackjärnet i flamugn nedsmältes tills, m.
järn-oxidulrik slagg. De vid färskningen bildade
smidesjärnsklumparna uttagas ur ugnen och
behandlas under hammare för utsmidning samt
utpressning av slagg och utvalsas till
råstänger. Dessa hopläggas i paket, som
upphettas till hög vällvärme och utvalsas till
stångjärn. Metoden har alltmera fått vika
för götjärnsprocesserna. F. n. finnes i Sverige
ingen puddelugn och i utlandet endast ett
fåtal i drift (jfr Järn, sp. 25). E. S. B.
Pudel, zool., se Hundraser, sp. 133 samt
bild 7.
Pudelns kärna. I första akten av J. W.
von Goethes »Faust» utbrister denne: »Das
also war des Pudels Kern» (det var alltså
pudelns kärna), när en svart pudel, som följt
honom in, förvandlas till Mefistofeles.
Uttrycket har sedan fått betydelsen: rätta
innebörden, sanningen under förklädnaden.
Puder (fr. poudre, av lat. pu’lvis, stoft,
damm), ytterst fint pulver, mest risstärkelse
(poudre de riz), som brukades under 1700-talet
.att strö i perukerna, ävenså på ansiktshuden
mot missprydande rodnad, fräknar o. dyl. P.
iör ansiktet har senare åter kommit i bruk
särskilt bland damer. Såväl stärkelsepuder
som vissa torkande och adstringerande pulver
användas mot hudlöshet. C. G. S.
Pudersocker, se F a r i n.
Pudovkin [podåTkin], V s e v o 1 o d,
sovjetrysk filmregissör (f. 1893). P. är tills, m. S.
Eisenstein skaparen av den ryska
revolutions-filmen. Hans filmer ha utövat starkt
inflytande på västeuropeisk filmkonst ej blott på
grund av sitt från den vanliga kommersiella
filmen avvikande sociala, patosfyllda innehåll
utan kanske framför allt för det mjuka,
naturlyriska »filmmontaget». Som ingen annan
har P. förmått att genom arten av sin
filmklippning fånga livets rytm. Filmer: »En
moder» (1926) efter Maxim Gorkijs roman från
revolutionsförsöket 1905, »S:t Petersburgs
sista dagar» (1927), skildrande den stora
ryska revolutionen, »Storm över Asien» (1928;
en politisk historia ifrån Mongoliet), »Livet är
härligt» (1930), P:s första ljudfilm och tillika
en människoskildring från den revolutionära
vardagen, samt »Pansarkryssaren Pjatiletka»
(1931—32), ett femårsplanens epos. P. har
även gjort sig ett namn som skådespelare,
i F. Ozeps filmatisering av Tolstojs »Levande
liket» (1929). I samarbete med prof. Pavlov
gjorde P. 1924 den på sin tid mycket
omtalade filmen »Hjärnans mekanism», en studie,
baserad på de Pavlovska teorierna om
hjärn-reflexerna. Om stumfilmens teori och praktik
har P. skrivit standardarbetet »Filmregie und
Filmmanuskript» (1928). G. Him.
Pudre’tt (fr. poudrette), pulverformigt
gödselmedel, berett av latrin, blandad med kalk
el. numera vanl. torvmull. Se vidare Latrin.
Puebla [poä’bla], huvudstad i mexikanska
staten Puebla (33,995 kvkm, 1,148,286 inv.
1930), på högslätten mellan México och
Veracruz, 2,154 m ö. h. Järnvägsknut; omkr.
110,000 inv., Mexikos tredje stad, centrum i
bördigt jordbruksdistrikt och landets mest
betydande bomullsindustriområde. Staden, gr.
omkr. 1530, är välbyggd, erbjuder intressanta
exempel på andalusisk arkitektur och har mer
än 60 kyrkor. Ärkebiskopssäte. 10 km åt v.
Cholula (se d. o.).
Pueblo [poä’blå], sp., »by» el. »stad», urspr.
av spanjorerna använd benämning på de i
stora byar boende indianerna i Arizona och
New Mexico. Dessa nu ung. 10,000 pueblos,
fordom 2—3 ggr så talrika, tillhöra
språkfamiljerna tano, keres, zuni och shoshon, men
deras egenartade kultur är ganska homogen.
Byarna utgöras av sammanbyggda och på
varandra uppförda hus av sandsten el. adobe,
soltorkat tegel, trappstegsformigt anordnade.
Husen ha platt tak och utgöras av endast ett
rum, sakna fönster och dörrar samt ha
ingång från taket. P. äro framstående
jordbrukare och odla majs, bönor och europeiska
kulturväxter samt äro skickliga hantverkare, i
synnerhet framstående krukmakare. De ha
bevarat mycket av sitt gamla levnadssätt,
sociala förhållanden och religiösa
föreställningar med regnmagi, maskdanser m. m. I
Arizona, New Mexico samt angränsande delar av
Utah, Colorado och Chihuahua kan genom
omfattande arkeologiska fynd en årtusenden
omspännande kulturutveckling följas, vilken kan
uppdelas i olika perioder, från det primitiva
nomadstadiet till »pueblokuKuren». Urbefolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
