Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pulka - Pulkkila - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Pulka—Puls
256
Pulka.
Pulka, båtformig lapsk släde för
personbefordran (jfr Ack ja). De likaledes båtfor
-miga, tyngre lass-slädarna (se bild vid art.
Lappar) kallas kieris. Även heltäckta,
likkistliknande lockslädar för förvaring av
smärre effekter förekomma. K. B. W.
Pulkkila [po’lki-J, socken i Uleåborgs län,
Finland, kring Siikajoki, s. om Uleåborg;
2,748 inv. (1931), finsktalande. — 2 maj 1808
besegrade J. A. Sandels vid P. kyrka en rysk
postering av 500 man under Abuchov. I
striden utmärkte sig G. Fablander.
Pulkovo [poTkava], P uT k o v a, Rysslands
astron. centralobservatorium (Glavnaja
astro-nomitjeskaja observatorija), s. om Leningrad
(gr. 1839). Se tabell vid Astronomiska
observatorier.
Pullman [po’lmon], George Mo r t i me r,
amerikansk industriidkare (1831—97).
Konstruerade 1859 den första sovvagnen för
järnvägståg av en typ, som blivit karakteristisk
för de amerikanska järnvägarna, med
bäddarna ordnade i vagnens längdriktning på
ömse sidor om en mittgång (Pullman car).
P. byggde vid Chicago för tillverkning av
järnvägsvagnar verkstäder, som utvecklade
sig så kraftigt, att de gåvo upphov till ett
helt stadsliknande samhälle, 1889 införlivat
med Chicago (Pullman city). Jfr P
ullman v a g n. G. H-r.
Pullmanvagn [po’lmon-J, urspr. benämning
på bekvämt utrustad järnvägsvagn
(restaurations-, salongs- el. sovvagn), byggd av
Pullman car company i Chicago (jfr Pullman,
G. M.). Numera avses med p. även vissa
europeiska, med extra bekvämligheter försedda
vagnar. Sådana framföras i de bekanta
expresstågen »Edelweiss» (Haag—Antwerpen—
Bryssel—Basel—Zürich), »Cöte d’Azur» (Paris
—Rivieran), »Étoile du Nord»
(Paris—Antwerpen—Amsterdam), »Golden Arrow»
(London—Paris) och »Oiseau Bleu»
(Paris—Antwerpen), även kallade pullmantåg. För
resa i dylik vagn (från början endast I:a kl.,
numera i regel även II :a kl.) erlägges utöver
den vanliga tågbiljettavgiften en viss extra
avgift. F. P.
Pudmo, lat., anat., lunga.
Pulmonäria, bot., se Lungört.
Pulmonäta, zool., se Lungsnäckor.
Pulmötor, apparat för konstgjord andning.
P. består i huvudsak av syrgasbehållare,
in-och utandningsslangar samt ansiktsmask och
nyttjas för räddande av gas- el.
rökförgif-tade, av elektrisk ström bedövade, genom
tillbud till drunkning skendöda o. s. v. Jfr
Livräddning, sp. 57. ö-g.
Pulo [po’lå], malaj., ö; ordet ingår i
malajiska önamn. — P. Condor (Poulo Condore),
franska kolonien Kochinkina tillhörig
vulkanisk ögrupp utanför Mekongs delta.
Straffkolonier.
PuTpa, lat. 1. Köttet i en djurkropp. —
2. Den mjuka delen inuti en tand (se
Tänder). — 3. Fruktkött, den saftiga delen av
en bärartad frukt. — 4. P. el.
Potatispulpa, den vid stärkelseberedning
uppkommande mosartade återstoden efter stärkelsens
uttagning. Den består jämte vatten (omkr.
93 %) mest av växttråd och stärkelserester,
är fattig på andra näringsämnen och har
torkad ung. samma näringsvärde som kli.
Pulpahålan, anat., se Tänder.
Pulpet, skrivbord el. ställ med sluttande
skiva.
Pulpettak, yttertak med fall åt blott e n
sida (jfr Tak).
Pulque [po’lko], se A g a v e och Mexiko,
sp. 1279.
Puls (lat. pu’lsus) betecknar i allm. en
periodisk rörelse i samma rytm som
hjärtslagen, särskilt artärpulsen. Vid sin
sammandragning utdriver vänstra kammaren
en viss blodmängd, som åstadkommer en
utvidgning av det närmaste partiet av aorta.
Till följd av kärlväggens elasticitet
fortplantar sig denna utvidgning som en våg,
pulsvågen, genom hela artärsystemet.
Fort-plantningshastigheten uppgår till 7—10 m i
sek. hos friska människor men kan vara ökad
vid oeftergivlig kärlvägg. Pulsvågen är
oberoende av den egentliga blodströmmen, vars
hastighet i vila endast uppgår till högst
0,5 m i sek. I de finare artärerna utjämnas
pulsvågen, så att en k a p i 11 ä r p u 1 s i
regel ej förekommer. Man har konstruerat
särskilda apparater (sfygmografer) för direkt
uppskrivning (registrering) av p. i form av
en kurva, den s. k. pulskurvan el. s f y
g-mogrammet (jfr Kardiogram). På
pulskurvan urskiljer man utom den
primära pulsvågen, som står i direkt
samband med kammarens systole, en del
smärre vågor. Av gammalt har man uppställt
vissa pulskvaliteter. Efter
pulsampli-tuden, d. v. s. storleken av de enskilda
pulsslagen, urskiljer man en stor (pulsus magnus)
och en liten p. (pulsus parvus); efter
slagföljden el. pulsfrekvensen en hastig (pulsus
frequens) och en långsam p. (pulsus rarus);
efter det enskilda pulsslagets tidslängd en
snabb (pulsus celer) och en trög p. (pulsus
tardus); efter det större el. mindre motstånd
artären gör mot sammantryckning en hård
(pulsus durus) och en mjuk p. (pulsus mollis).
—• Pulsfrekvensen, antalet pulsslag
(hjärtslag) i min., är i allm. högre hos mindre
Pulmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
