Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pump
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Pump
262
12
den = noll. — Alltefter
drivkraften kunna p. indelas i
handpumpar, transmissions-, ång-,
vatten-eller vindkraftdrivna samt
elek-tromotordrivna p. Efter
ändamålet skiljer man på brunnspumpar,
länspumpar (jfr Lä n sa n o
rd-ningar), gruvpumpar,
invall-ningspumpar (jfr Invallning),
matarvattenpumpar (se
Ängpanna och Ma ta ra no r
d-n i n g a r), cirkulationspumpar (se
d. o.), massapumpar (för
pump-ning av våt pappersmassa),
brandpumpar etc. I konstruktivt
avseende kunna p. i stort sett
indelas i kolvpumpar, membran- el.
diafragmapumpar, centrifugal- el.
turbiupumpar samt speciella
konstruktioner, särskilt sådana, i
vilka ett drivande medium (gas,
Anga, vatten etc.) omedelbart
påverkar den vätska, som skall
befordras, ss. pulsometrar,
Hum-phreypumpar, hydrauliska
vädurar (se Hydraulisk vädur)
samt ång-, vatten- och luftstrålpumpar
(injek-torer, se Injektor, och ejektorer). —
Kolv-pumparna äro av tre huvudslag: med
rät-linlgt fram- och återgående kolv, med
oscille-rande (frarn och åter svängande) kolv samt
med i cirkel löpande kolv
(rotations-pumpar). De förstnämnda, i vilka
kolvarna kunna vara vanliga sådana (bild 1 och
3) eller dy karkolvar (bild 2), indelas i
enkel- och dubbelverkande samt
differentialpumpar. Till de enkelverkande p.
hör den s. k. sug- och lyftpumpen,
vars konstruktion framgår av bild 1. Denna
p är försedd med ventil i såväl pumpkolven
som pumpcylinderns botten. Båda dessa
ventiler kunna öppnas endast i riktning uppåt.
När kolven höjes och åstadkommer
tryckminskning, pressas vätskan av
atmosfärtrycket upp i pumpcylindern. När kolven
sän-kes, verkar trycket, att den undre ventilen
slutes, under det att kolvventilen öppnas, så
att vätskan går upp över kolven och vid
nästa pumpslag kan upplyftas med denna.
Sug- och tryck pumpen (bild 2) saknar
ventil i kolven —. som kan utgöras av en
dy-karkolv (»plungpumpar») — men har i stället
en sådan även i tryckledningen. Vid kolvens
Bild 10. Pumphjul med omgivande diffusorring (Jönköpings mek.
verkstad). — Bild 11. Längdsektion av seriekopplade pumpar (Serie
Zetapump; a.-b. De Lavals ångturbin). — Bild 12. Ringpumparnas
verkningssätt. — Bild 13. Ejektor. — Bild 14. Mammutpump
(modifierad).
tillbakagång uppsuges vätskan i sugröret och
pumpcylindern; vid framåtgång öppnar sig av
trycket ventilen i tryckledningen, och
vätskan pressas ut i denna. För att dessa p.
skola arbeta jämnare och utan s. k.
vattenslag, förses de ofta med luftklocka (se d. o.).
Dubbelverkande kolvpumpar utgöra en
kombination av två enkelt verkande, varvid
antingen två kolvar äro anordnade bredvid
varandra eller en enda kolv arbetar i två i
samma linje anbragta cylindrar. Kolvpumpar
med tre kolvar, som arbeta i följd (vevarna
förställda i förhållande till varandra),
förekomma även (triplexpumpar).
Avsikten med två eller flera kolvar är att
åstadkomma ett jämnare vätskeflöde och ett
likformigare kraftbehov. Detta uppnås i
differentialpumpar medelst
differential-kolv (se d. o.). I den på bild 3 schematiskt
visade konstruktionen står den bakre, på
grund av kolvstångens stora diam, avsevärt
minskade kolvytan under den uppressade
vätskans tryck. Detta underlättar alltså kolvens
framåtgång (då den största vätskemängden
upptryckes). Vid kolvens tillbakagång
verkar p. både sugande (på främre sidan av
kolven) och tryckande (på baksidan) och är
så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
