Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Pump
264
lunda enkelt sugande men dubbelt tryckande.
Expresspumpar kallas kolvpumpar, som
äro så konstruerade, att kolvhastigheten utan
olägenhet och utan att s. k. ventilslag
inträffa kan vara avsevärt högre än i
vanliga kolvpumpar. De vanliga kolvpumparna
användas för en mängd olika ändamål men
ersättas numera ofta av centrifugalpumpar,
särskilt då fråga är om uppfordring av stora
vattenmängder och ej alltför höga tryck. —
P. med fram och åter svängande
kolvar utföras som handpumpar och
användas ofta iför vattenuppfordring i mindre villor
o. dyl. Bild 4 visar konstruktionen av en
dubbelverkande sådan p. (även
fyrdubbelverkande förekomma). Verkningssättet är ung.
dets. som hos den ovan beskrivna sug- och
lyftpumpen. R o t a ti o n spump a r, som
sakna ventiler, förekomma av en mängd olika
konstruktioner med en eller med två eller
flera roterande kolvar. Ett ex. på en enkel
sådan med en kolv visas schematiskt av bild 5.
En vanlig rotationspump är den s. k. k u g
g-hjulspumpen (bild 6). De båda,
parallellt med varandra anordnade, roterande
kolvarna ha här formen av kugghjul, vilkas
kuggar ingripa i varandra och löpa tätt intill
det ovala pumphusets böjda ytor.
Verkningssättet är detsamma som i
kapselblåsmaski-ner (se K a p s e 1 b 1 å s m a s k i n). Vätskan
medföres här av de på insugningssidan tomma
kuggluckorna. Kugghjulspumpar användas
mycket som oljepumpar (för pumpning av
smörjolja till maskinlager m. m.) men även
för uppfordring av vatten. Vid
membran-eller diafragmapumpar, vilka ofta
användas som länspumpar vid grundgrävning
o. dyl., nyttjas i st. f. en rörlig kolv en
böjlig membran, vilken genom sina
formförändringar vid pumpstångens rörelse åstadkommer
samma verkan som en kolv (bild 7). —
Centrifugalpumpar (turbinpumpar; bild 8
och 9) äro sug- och tryckpumpär, i vilka
energiöverföringen sker genom i regel bakåtböjda
skövlar på ett (eller flera) roterande hjul, i
vilket vattnet meddelas såväl tryck- som
hastighetsenergi. Drivkraften på vattnet
ut-göres av trycket från skovlarna. Detta tryck
är icke radiellt, ej heller är det till
storleken bestämt på samma sätt som
centrifugal-kraften, och benämningen centrifugalpump är
alltså oegentlig. I och med införandet av
snabbgående drivmaskiner (el. motorer,
ång-turbiner), som kunna kopplas direkt på
hjulaxeln, ha centrifugalpumparna alltmer
utträngt kolvpumparna. Från att tidigare ha
använts endast som lågtryckspumpar byggas
de numera även för stora tryckhöjder.
Vattnet insuges genom pumphjulets rörelse i dess
centrum och avledes från hjulet genom ett
utlopp i det lufttäta pumphusets omkrets.
För att tillvarataga vätskans kinetiska
(rörelse-) energi utanför pumphjulet minskar man
vätskans hastighet —■ vilket medför, att
trycket ökas — genom att pumphuset göres
snäck-formigt, så att det vidgar sig i
rörelseriktningen. Ännu effektivare (och numera
vanligt) är att runt pumphjulet anbringa en s. k.
ledskenering (diffusorring, bild 10), i vilken
finnas mindre, utåt divergerande kanaler,
vilka vätskan måste passera. Denna ring
deltar sålunda ej i hjulets rörelse. Vätskans
tryck ökas med hjulets hastighet. Inloppet
till pumphuset kan vara enkel- eller
dubbelsidigt. För att kunna använda hastigt
gående motorer på p. för låga
uppfordringshöj-der använder man även propellerliknande
skövlar. Med enhjuliga centrifugalpumpar
har man uppnått uppfordringshöjder av upp
till 260 m. I praktiken går man mera sällan
högre än till 50—60 m. För större höjder
betjänar man sig av seriekopplade p., d. v. s.
med två eller flera pumphjul på en gemensam
axel (se bild 11). Vätskan går då från det
ena hjulet till det andra och får för varje
gång motsv. högre tryck. Ett slags
centrifugalpump, som till sin konstruktion
påminner om en rotationspump med en kolv, är
den s. k. vattenringpumpen eller
ringpumpen. Verkningssättet framgår
av bild 12 a och b. Om i ett cylindriskt
pumphus, som delvis fyllts med vatten, roterar ett
skovelhjul med t. ex. sex skövlar, uppstår
runt pumphusets omkrets en ring av vatten,
som vid tillräcklig hastighet hos pumphjulet
roterar med nästan samma hastighet som
detta. Mellan skovlarna uppstå alltså intill
pumphjulets nav sex lika stora
luftmellanrum, 1—6. Är skovelhjulet excentriskt
lagrat i förhållande till pumphuset, förändras
icke vattenringen, och luftrummen mellan
skovlarna bli därför olika stora. Emedan
vätskan i rummet 1, då detta kommer i rummet
2:s läge, icke längre förmår fylla lika stor del
av luftmellanrummet, uppstår här ett
vakuum, som ökas i läget 3. Av samma
anledning uppstår ett successivt ökat tryck i
lägena 4—6. Dessa p., som mest användas för
mindre vätskemängder, kunna även utföras
som seriepumpar. — Strålpumparnas
verkan beror därpå, att en av en vätska eller
en gas (t. ex. luft eller ånga) bildad stråle vid
strömning genom en annan vätska genom
friktion och (eller) vakuumbildning drar denna
med sig. Drivmedlet är vatten, ånga eller
komprimerad luft. Ä n gst r ål v a 11 en p u
m-p a r indelas i injektorer (jfr I n j e k t o r) och
ejektorer. Dessa båda benämningar syfta på
användningsändamålet (ejektor = utkastare,
injektor — inkastare). Ejektorerna (bild
13), som ej ha att övervinna så höga tryck,
äro enklare till sin konstruktion. De kunna
användas även för uppfordring av
tjockflytande vätskor samt syror etc.
Vatten-strålpumpar lämpa sig ofta för
dränerings- och länsningsändamål, där det icke
rör sig om större vattenmängder. S. k. s a n
d-ejektorer äro vattenstrålpumpar för
bort-iförsel av sand vid rensning av filter i
vatten-ledningsanläggningar. — Pulsometrarna
äro automatiskt verkande
ångvakuumpum-par, i vilka den tillförda ångan växelvis
trycker ut vattnet och vid sin kondensering
insuger nytt sådant i två skilda kammare, som
för ändamålet äro försedda med erforderliga
ventiler. Vid ångans kondensering uppstår
som bekant vakuum, varigenom den
behövliga tryckminskningen ernås. Ängans ledande
växelvis till de båda kamrarna sker genom
en kul- eller klaffventil, som regleras av
ångan själv. Pulsometrarna äro enkla att
uppställa men arbeta oekonomiskt och komma
till användning endast vid dränerings- och
grundarbeten. — Hydrauliska v ä d
u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
