Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Puy-de-Döme—Pygméer
288
talet) och Crozatiermuseet. — P., sedan
gammalt huvudort i landskapet Velay, är känt
för sin spetstillverkning.
Puy-de-Döme [pui’-de-dä’m], dep. i mell.
Frankrike, i Auvergne (jfr d. o.); 8,016 kvkm,
515,399 inv. (1926). Bergland kring Alliers
bördiga dal, Limagne. Talrika puys (se d. o.),
basalt- och lavamassor karakterisera P. (se
bild vid art. Auvergne). De slocknade
vulkanerna ligga mest v. om Allier, där de
bilda en nordlig grupp kring det mest
bekanta berget, trakytkäglan Puy de Döme
(1,465 m ö. h.), och en sydlig, Mont Dore (se
D o r e). Huvudnäringar äro boskapsskötsel,
jordbruk, fruktodling samt mineralbrytning
(stenkol, blymalm m. m.) och därur
utvecklad industri; textilindustri. Talrika
mineralkällor och termalbadorter. Huvudstad:
Clermont-Ferrand.
Pu-yi [-ji], Kinas siste kejsare av den
man-chuiska Tsingdynastien (f. 1906). Som kejsare
bar han regentnamnet Süan-tung (se
Kina, sp. 714 och 718). Han utropades till
kejsare 14 nov. 1908, och genom ett i hans
namn utfärdat dekret av 12 febr. 1912
infördes republikanskt styrelsesätt. Ett
restaure-ringsförsök sommaren 1917 strandade efter
några få veckor. P. bodde först kvar med
rikligt apanage i kejserliga palatset men flydde
senare (1924) och fick en fristad i japanska
koncessionen i Tientsin. Hösten 1931 visste
ryktet förmäla om planer att låta utropa
honom till kejsare av Manchuriet. V. S-g.
Puys [pui’J kallas i Auvergne och
Pyrenéerna slocknade vulkankäglor.
Puzzle [pazl; sv. uttal pu’ssel], eng.,
»huvudbry», läggspel, vars olika bitar skola
hopfogas till en bild, ett mönster o. dyl.
Puzzolän [potså-], i vidsträckt bemärkelse
alla sådana naturliga el. artificiella
produkter, som ha egenskapen att i blandning med
släckt kalk ge hydrauliskt cement utan
användning av upphettning. P. har sitt namn
av fyndorten Pozzuoli vid Neapel för den
redan i antiken brukade egentliga p., en
av-lagring av vulkanisk aska (trakyttuff). N. Zn.
Puzzuoli [potsoå’li], dets. som Pozzuoli (se
d. o.).
Pxt, förk. för lat. pinxit (har målat).
Pyat [pia’], F é 1 i x, fransk
revolutions-man (1810—89). Var urspr. advokat, sedan
radikal journalist. Efter februarirevolutionen
1848 invaldes P. i nationalförsamlingen,
deltog i juniupproret och flydde sedan till
utlandet. Efter amnestien 1869 återvände han
för en kort tid till Paris, måste snart åter
fly men återkom sept. 1870 och utgav
tidningen Le Combat. P. var en av
Pariskommunens upphovsmän och ledare; efter upprorets
kuvande räddade han sig till England,
dömdes 1873 till döden, återkom efter amnestien
till Frankrike och invaldes 1888 i
deputeradekammaren. Utom flygskrifter skrev han bl. a.
några revolutionära skådespel.
Pü’ckler-Muskau [-mo’skåu], H e r m a n n
L u d w i g Heinrich, furst von, tysk
författare (1785—1871), deltog i
Napoleonskri-gen med utmärkelse och blev överstelöjtnant,
tillträdde 1811 stamgodset Muskau, vilket
han förskönade med vidsträckta härliga
parkanläggningar men sålde 1845. Han anlade
därefter trädgårdar vid flera tyska slott, t. ex
Babelsberg nära Potsdam. Han var en nitisk
förkämpe för den s. k. naturliga
trädgårds-stilen. I »Andeutungen über
Landschafts-gärtnerei» (1844; ny uppl. 1903) skildras
anläggningarna vid Muskau. Sina omfattande
resor i Afrika, Asien och Europa skildrade
han i själfulla och spirituella böcker: »Briefe
eines Verstorbenen» (4 bd, 1830; »En af liden
furstes bref om England», 6 bd, 1833—37),
»Vorletzter Weltgang von Semilasso» (1835),
»Semilasso in Afrika» (5 bd, 1836), »Aus
Mehe-med-Ali’s Reich» (3 bd, 1844) m. fl. P.
upphöjdes 1822 i preussiskt furstligt stånd. —
Se biogr. av L. Assing (1873—74), som även
utgav hans brev och dagböcker (9 bd, 1873—
76), J. Langendorf-Brandt (1921) samt F. Zahn
och R. Kalwa (1928). C. G. D.*
Pycnogo’nida, Pycno’gonum, zool.,
seHavs-spindlar.
Py’dna, nu Palaio-Kitros, forntida
stad i makedoniska landskapet Pierien. Vid
P. vann romerske konsuln Aemilius Paullus
en seger över makedoniernas konung Perseus
(22 juni 168 f. Kr.), som ledde till
Makedo-niens underkuvande. A. M. A.*
Pyellt (av grek. py’elos, kar, bäcken),
inflammation av slemhinnan i njurbäckenet,
»njurkatarr», ofta uppstigande från
blås-katarr (se d. o.) med dess symtom jämte
smärtor i njurtrakten, ofta ensidiga, men ibland
nedstigande från njuren. Kunskapen om
denna vanliga och viktiga sjukdom har genom
särskilda undersökningsmetoder (röntgen,
ure-terkateterisering, pyelografi) hastigt ökats
och lett till ofta effektiva
behandlingsmetoder, diet för att påverka reaktionen till sur
el. alkalisk, salter i samma syfte,
desinficie-rande substanser, formalinpreparat, resp,
neo-salvarsan för olika bakteriearter (Bacillus
coli, resp, stafylokocker), »vaccination» med
bakteriepreparat. Viktiga skiljemärken finnas
gentemot njurtuberkulos, njurtumör,
tarmsjukdomar (blindtarmsinflammation) samt
njursten, vilken senare ofta är en
komplikation till pyelit. Tillg.
Pyeml (av grek. py’on, var, och haTma,
blod), den art av blodförgiftning,
allmäninfektion med vissa bakterier (t. ex.
stafylokocker, streptokocker och Bacillus coli), då
varbildningar uppträda på skilda ställen i
kroppen (hud, rörelseorgan, inälvor, serösa
hinnor), ur genom blodet kringförda
bakteriehopar el. tillförda vävnadsdelar.
Utgångspunkten är lokal infektion i hud, slemhinnor,
hjärtat o. s. v., eller annan sjuklig
förändring, ss. tuberkulos, syfilis el. svulst, vilken
då betecknas såsom sekundärt komplicerad
med »banal» infektion. Behandlingen är dels
lokal mot utgångsaffektionen el. de
åtkomliga varbildningarna, dels allmän,
desinficie-rande och stärkande. Jfr Septikemi. Tillg.
PygmaTion (grek. Pygmalfon, lat.
Pygma’-lion). 1. Se D i d o. — 2. (Grek, myt.) Konung
på Cypern, förälskade sig, enl. en av Ovidius
återgiven saga, i en av honom själv
skulpterad kvinnostaty, som Afrodite på hans bön
gav liv. Hennes namn, Galatea, har
tillkommit i modern tid. A. M. A.*
Pygméer (av grek, pygmé, knytnäve), den
klassiska forntidens lilleputtar, ett av
Ho-meros omtalat dvärgfolk vid stranden av
Okeanos; senare förlädes de till Indien. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
